Akademiskt

Uppsalaföretaget Indicio Technologies gör nu exit från affärsinkubatorn och acceleratorn UIC, Uppsala Innovation Centre, efter att ha fått framgångsrikt skräddarsytt affärsutvecklingsstöd sedan år 2014. Under diplomeringen förra veckan mottog Frans Andersen och David Fagersand beröm och fortsätter sitt arbete med flera av de största svenska börsnoterade bolagen.
Det Indicio tagit fram är en mjukvara för analys och prognostisering av aggregerad försäljning, marknads- och makroekonomisk utveckling. Lösningen automatiserar användningen av avancerade statistiska modeller som byggs av professorer och doktorander inom akademin.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Små mätfel kan få stora konsekvenser. Örebroforskaren Andrii Dmytryshyn räknar ut hur de små felen påverkar slutresultatet – som kan vara en bro eller byggnad. I en artikel publicerad i Foundations of Computational Mathematics visar han hur det fungerar för beräkningar med matriser.
– Det blir alltid fel i mätningar, eftersom man måste avrunda. Mätfelen får en effekt på beräkningarna. När ingenjörer designar broar, byggnader och höghastighetståg måste de veta att deras beräkningar håller sig inom säkerhetsmarginalerna, säger Andrii Dmytryshyn, forskare i matematik vid Örebro universitet.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Luleå tekniska universitet och metallforskningsinstitutet Swerim har tecknat ett samarbetsavtal inom utbildning, forskning och innovation. Det utökade samarbetet innefattar teknisk och samhällsvetenskaplig forskning och innovation och ska, enligt avtalet, ”präglas av hållbarhet med ett jämställdhets- och genusperspektiv för att ta tillvara den fulla potentialen hos de personer som verkar inom båda parters organisationer”.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Billigare bränsleceller. Bromsskivor med längre livslängd. Miljövänligare bilar och jetflygplan. Det här är bara några områden där termisk sprutning kan göra stor skillnad för att öka hållbarheten och minska klimatpåverkan.
Högskolan Västs forskare har under flera år utvecklat spetskompetens inom det här området. Idag ligger fokus på den nya revolutionerande suspensionssprutningen, som ger helt nya möjligheter.

Tidigare idag delades årets GKN-stipendium ut. Glad mottagare var Tahira Raza, doktorand i produktionsteknik vid Högskolan Väst och forskare inom additiva tillverkningsprocesser. Något som används för att producera flyg- och raketmotorkomponenter.
- Additiv tillverkning kommer med både möjligheter och stora utmaningar. Tahira Raza bidrar med viktiga pusselbitar i det utvecklingsarbetet, kommenterade Henrik Runnemalm, forsknings- och utvecklingschef på GKN och kontaktperson för stipendiet.

På Örebro Universitet har professorn i maskinteknik, Nader Asnafi, forskat kring och testat 3D-tillverkade maskindelar - med gott resultat. ”3D-printning av delar till tillverkningsmaskiner kan få stor betydelse för den svenska industrin,” konstaterar han och pekar på att detta verifieras av bl a vinster som gjorts på Volvo Cars och besparingar som IKEA gjort på möbeltillverkningsområdet.
Bland forskningsresultaten visas att de metoder man testat kan korta tiden i allt från hur lång tid det tar för Volvo att få nya modeller i produktion till stora pengabesparingar vid tillverkningen av Ikeasoffor.
– Det handlar om enorma kostnadsreduktioner, säger professor Asnafi.

Små och medelstora företag har inte alltid själva den kunskap som behövs för att nyttja olika IT-lösningar för maximal effektivitet inom verksamheten. Detta har Kristens Gudfinnsson, doktorand vid Högskolan i Skövde, tittat närmare på och han har i sin forskning tagit fram ett ramverk som ska hjälpa företagen att använda sina IT-lösningar på ett bättre sätt, utefter verksamhetens behov.
- I Sverige finns många små och medelstora företag som är duktiga på produktion. Framför sig har de nu en stor utmaning i det allt mer aktuella Industri 4.0-konceptet, eller "Smart Factories", som handlar om att använda olika IT-lösningar för att effektivisera och automatisera verksamheten, säger Kristens Gudfinnsson.
Klicka på rubriken för att läsa hela artikeln.

AR har varit hajpat sedan lång tid tillbaka, men som alltid tar det längre tid än man skulle kunna tro att få igång de nya teknologierna i industriella applikationer. Men nu börjar piloterna i alla fall bli fler när det gäller AR (Augmented Reality) i förtagsverksamhet. Och vinsterna finns där, menar man t ex på Kopparbergs bryggeri.
Bolaget hoppas på att få se halverad inlärningstid och allmänt större trygghet för operatörer som jobbar på bryggeriet.
Det är hur som helst målsättningen för AI.MEE-projektet ”Augmentor”, där AR används i utbildningssyfte.

Additiv tillverkning för nya applikationer, svets- och värmebehandling av nya superlegeringar och ytbeläggning för framtidens gasturbiner är några av Primusmiljön på Högskolan Västs sex forskningsprojekt, som Vinnova beviljade 13 miljoner till i början av sommaren.
Det projekt som har fått störst anslag, METTHRAM, handlar om att använda additiv tillverkning i form av metalldeponering till fler branscher gällande höghållfasta stål och aluminiumlegeringar,.
- Det stärker och breddar vår forskning inom additiv tillverkning och svetsning – och med material vi inte forskat om tidigare, kommenterar Lennart Malmsköld, forskningsmiljön Primus programchef, Högskolan Väst.

De brukar sorteras in på CAE-området eller Simulering & Analys, amerikanska mjukvaruutvecklaren MathWorks’ produkter MATLAB och Simulink. Men oavsett etiketten så är MathWorks en av de ledande utvecklarna av matematisk datorprogramvara. MATLAB är i detta en programmeringsmiljö för algoritmutveckling, dataanalys, visualisering och numerisk beräkning. Medan Simulink kan beskrivas som en ”miljö” för simulering och modellbaserad design av multidisciplinära- och inbäddade ingenjörssystem.
Lite av en mindre omskriven doldis inom PLM-området så är bolagets lösningar icke desto mindre synnerligen viktiga verktyg för världens ingenjörer och forskare.
När bolaget idag lanserar version version 2019b finns en rad nya funktioner i MATLAB och Simulink med. Vilka? Klicka på rubriken för att läsa hela artikeln.