Akademiskt

Ett intressant svenskt forum för additiv tillverkning av metaller är ”Swedish Arena for AM of Metals". Detta årliga nationella event samlar svenska intressenter för additiv tillverkning, både från akademier och industrier. Konferensen med Sveriges ledande forskare, doktorander och industrifolk inom AM (Additive Manufacturing), tar sikte på att presentera och ta del av ny forskning inom området. Årets koinferens äger rum under denna vecka, då man möts på Högskolan Väst för att ta del av det allra senaste inom additiv tillverkning.
– Området representerar en högintressant teknologi för industrier som strävar mot en mer hållbar tillverkning, säger Robert Pederson, professor i materialteknik vid Högskolan Väst.
Till bakgrunden hör att additiv tillverkning av metall används för tillverkning av en mängd olika produkter, allt från skräddarsydda medicintekniska produkter som implantat, till strukturella komponenter i flygmotorer. Tekniken innebär att man bygger upp en produkt lager för lager med ett metallpulver eller en metalltråd. Med additiv tillverkning kan en komponent tillverkas direkt mycket nära dess slutliga geometri med betydligt mindre materialåtgång som följd
Konferensen, som alltså har Högskolan Väst som värd i år, arrangeras i samarbete med KTH, Linköping universitet, Luleå universitet, Chalmers tekniska högskola och Swerim.
– Årets program ger både bredd och djup inom teknikområdet. Ett 15-tal doktorander presenterar delar av sina avhandlingsarbeten. Ledande AM-forskare på Sveriges universitet och forskningsinstitut presenterar nya forskningsrön och vi får ta del av GKN Aerospaces erfarenheter av att använda additiv tillverkning, säger Pederson.
Klicka på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News.

SAMARBETAR BL A MED ERICSSON OCH SKF. Kvalitetsfrågorna är viktigare än någonsin. Det hävdar inte utan goda skäl Roy Andersson, professor i kvalitetsteknik som forskar om hur företag blir resilienta. Han konstaterar att företagen generellt sett blivit mer riskmedvetna på grund av covid-pandemin och kriget som pågår i Ukraina.
– De företag som har de bästa försörjningskedjorna kommer att vara bäst rustade i framtiden, säger Andersson.
Vad handlar hans forskning om?
– Jag undersöker faktorer som gör företag mer motståndskraftiga, främjar en riskmedveten kultur inom företag och deras försörjningskedjor. Några av faktorerna är att företag idag måste förstå vikten av att vara innovations- och designledda och samtidigt vara flexibla och robusta – både inom företaget och i deras försörjningskedjor. De företag som har de bästa försörjningskedjorna kommer vara bäst rustade i framtiden.
SKF och telekomgiganten Ericsson är några av de företag Roy Andersson samarbetar med i sin forskning. Möt honom i dagens kortintervju kring varför kvalitetsfrågorna växer i betydelse.
Klicka på rubriken för att läsa hela intervjun med Roy Andersson på PLM&ERP News.

Hur kan AI och simulering lösa komplexa problem inom tillverkningsindustrin? Hur ser framtidens automationslösningar ut? Och varför är mångfald och inkludering viktiga perspektiv inom produktionsteknik?
Det var några av de viktigaste frågeställningarna som avhandlades på det årliga eventet Automationsdagen. Eventet var som vanligt välbesökt och denna gång slogs besöksrekord. Med 120 företag, 24 utställare och nästan 300 deltagare som möttes på Produktionstekniskt centrum i Trollhättan för att ta del av det senaste inom automation och digitalisering för tillverkningsindustrin.
Under ett tiotal seminarier lyftes aktuella utmaningar och trender inom tillverkningsindustrin. Representanter från företag som Evoma, Wargön Innovation, Göteborg Tekniska College och NOVO Energy gav inspirerande föreläsningar om flera högaktuella frågor. Fokus under automationsdagen låg på AI, Artificiell Intelligens, men även hållbarhetsfrågorna och cirkulartitet diskuterades flitigt.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Förra veckans tillsättning av en AI-kommission av regeringen är förstås ett steg i rätt riktning. Tanken är att AI-kommissionen, under ledning av förre Ericsson-chefen och styrelseordföranden i Volvo Group, Carl-Henrik Svanberg, ska för att stärka svensk konkurrenskraft, som man anser är, ”ett viktigt steg för att bidra till utveckling och användning av artificiell intelligens (AI) i Sverige.”
– Regeringens tillsatta AI-kommission ska bidra till att stärka svensk konkurrenskraft. AI-kommission ska göra en genomlysning av Sveriges förutsättningar – från utbildning och lagstiftning till hur vi attraherar internationellt riskkapital – så att Sverige kan vara med i matchen, säger statsminister Ulf Kristersson.
Då många länder och företag satsar stort på att utveckla AI-lösningar tror regeringen att Sverige har möjlighet att spela en viktig roll i den pågående utvecklingen och användningen av AI. Men det kräver att vi gör mer än vi gör i dag.
AI-kommissionens uppdrag formuleras allmänt och går ut på att analysera och komma med konkreta förslag om hur AI kan främja Sverige som ledande forskningsnation, avancerad industrination och ambitiös välfärdsnation. Ingen lätt utmaning att leva upp till. Vissa koordinerande, politiska och opinonsbildande roller kommer man säkert att kunna spela. Framför allt när pengar ska fördelas, men också och i framtagning av bakgrundsmaterial och analys; men de avgörande inslagen, det tunga intellektuella arbetet och genialiteten kommer att ligga på andra ställen: På företagens R&D-avdelningar, på högskolor och universitetens forskningsinstitutioner, vassa tänkare på verkstadsgolven, hos inspirerade entreprenörer och liknande. Men hur som helst kräver AI-utveckling insatser på olika ställen och att det finns direktkopplingar till regeringen är förstås inte dumt - som en liten pusselbit i ett förhoppningsvis brett kommunikativt nätverk. Av största vikt i detta blir att bedöma och tillvarata konkreta förslag. Här känns i alla fall ambitionsnivåerna avvägda och tämligen realistiska – statsminister Kristersson:
– Vi tillsätter en AI-kommission nu inte med några fluffiga förhoppningar om att nu ska vi i Sverige bli världsledande på alla områden. Vi är världsledande på unika områden och ligger i framkant. Men Sverige vill bidra med våra egna nischer, våra egna erfarenheter i detta och det är ingen slump att vi tar en person med omfattande erfarenheter från den svenska industrin. Det Sverige under lång tid varit framstående inom är traditionellt industriellt teknologiskt ingenjörskunnande blandat med ständig teknikutveckling. Där finns det väldigt mycket att hämta för vår del.
Allt detta garnerat med ett och annat genialiskt infall kan leda långt.
Klicka på på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News.

Sedan 2015 delar flygmotor- och rymdföretaget GKN i Trollhättan och Högskolan Väst ut ett stipendium till forskare som man anser har bidragit med innovativa och nyttiggörande insatser med tydlig industriell koppling.
Priset till årets GKN-stipendiat utsågs nu i veckan och det blev Linnéa Carlsson som fick det. Hon är doktorand i informatik med inriktning arbetsintegrerat lärande på Högskolan Väst och disputerar i nu slutet av december. I nomineringen lyfts särskilt hennes engagemang för företagssamverkan och samproduktion av forskning och kunskap genom innovativa former.
- Linnéa Carlssons forskning har bidragit till att lyfta nya perspektiv på industrins digitalisering och gör att vi inom industrin ges möjlighet att tänka annorlunda, säger Henrik Runnemalm från GKN som fanns med och delade ut stipendiet. En förvånad men glad Linnéa Carlsson håller med:
- När industrin ska digitaliseras är det viktigt att inte bara titta på tekniken utan att också väga in den mänskliga delen och sociala aspekter för att lyckas. Jag är verkligen överraskad och stolt för att bli utsedd.
Klicka på rubriken för att läsa motiveringen till varför Linnea Carlsson får stipendiet.

I nästan ett sekel har gasmetallbåge använts framgångsrikt i metallsmältningsprocesser. Under de senaste åren har tekniken etablerats inom 3D-printning som en löftesrik vidareutveckling av additiv tillverkning. Pradip Aryal visar i en doktorsavhandling vid Högskolan Väst hur en avancerad fysikbaserad simuleringsmodell ger djupare förståelse för processen, vilket öppnar för nya tillämpningar.
- Idag används gasmetallbågsprocessen vid additiv tillverkning för produktion av stora metallkomponenter som propellrar, turbinblad och till och med hela brokonstruktioner. Tekniken är högintressant för industrin eftersom den ger hög produktivitet vilket kan minska ledtider och kostnader, säger Pradip Aryal, ny doktor i produktionsteknik vid Högskolan Väst.
Med detta visas än en gång hur simuleringsmodeller är ett alltmer ovärderligt verktyg för tillverkningsindustrin. Genom att simulera produktionsprocessen i förväg är det möjligt att förutse potentiella defekter. Detta sparar inte bara tid och pengar utan minskar också materialspillet avsevärt.
Klicka på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News.

FoU/HÖGSKOLAN VÄST, SIEMENS Energy och GKN. Allt fler företag satsar på digitala verktyg och system, men är inte alltid förberedda på hur teknikomställningen påverkar medarbetare, arbetssätt och ledning.
– Digitaliseringen kräver nya kunskaper och nya sätt att leda och organisera arbetet. För att lyckas behöver medarbetarnas perspektiv vara med från start, säger Anna Karin Olsson och Kristina Eriksson, forskare vid Högskolan Väst.
Teknikomställningen inom svensk tillverkningsindustri pågår för fullt. För att effektivisera och stärka konkurrenskraften blir produktionen och flera stödfunktioner alltmer digitaliserade. Förändrade roller och arbetssätt väntar alla som jobbar inom tillverkningsindustrin. Men hur genomför man en digital omställning på ett hållbart sätt? Finns risken att medarbetarnas kunnande och erfarenhet tappas bort? Hur möter tillverkningsindustrin kravet på nya och förändrade kompetensbehov? PLM&ERP News har tidigare rapporterat om denna forskning, bl a i samband med utdelningen av Primus-priset. Forskningen har utförts inom ramen för ett tvärvetenskapligt forskarteam på Högskolan Väst har i nära samverkan med Siemens Energy och GKN Aerospace fördjupat sig i de här frågorna. Det treåriga forskningsprojektet Artificial and Human Intelligence through Learning (A-HIL) har gett värdefulla insikter och lärdomar som nu sprids till andra industriaktörer, forskarvärlden och studenter under utbildning.
Hur kan forskningen hjälpa industrin? Klicka på rubriken för att läsa mer om detta på PLM&ERP News.

FORSKNING & UTVECKLING/Akademiskt. Att hitta alternativa sätt att producera, lagra och omvandla energi för att minska koldioxidutsläppen från fossila bränslen är nödvändigt för att minska klimatpåverkan. Ett sätt att göra detta handlar om vätgas, som många ser som en framtidslösning för energilagring. Naturen lagrar energi i kemiska bindningar och den med mest energitäthet i förhållande till vikten är just vätgas.
Ett bilbränsle bestående av en vätska, som en fast katalysator omvandlar till vätgas – kan det vara en smart lösning när det gäller vätgasdrift av fordon? Saken låter förstås synnerligen spännande och är dessutom föremål för forskning vid Lunds universitet.
Tanken är att den använda vätskan sedan töms ur tanken, laddas med väte och kan därefter användas på nytt i ett cirkulärt system, som är fritt från växthusgasutsläpp.
I två vetenskapliga artiklar har Lundaforskarna påvisat att metoden fungerar, och även om det fortfarande är grundforskning skulle det kunna bli ett effektivt energilagringssystem i framtiden.
– Vår katalysator är bland de mest effektiva som finns, i alla fall om man tittar i den öppna litteraturen, säger Ola Wendt, professor vid Centrum för analys och syntes vid kemiska institutionen och en av artikelförfattarna. Han tillägger: ”Men gas kan vara svårt att hantera, och därför tittar vi på flytande bränsle laddat med väte som kan fyllas på vid en mack, ungefär på samma sätt som sker vid bensinstationer i dag.”
Klicka på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News.

Industriell Artificiell Intelligens, AI, blev kanske inte så överraskande det område som belönades med årets Primuspris, som utdelas av Högskolan Väst. Det är forskningsprojektet Artificial and Human Intelligence through Learning (A-HIL), som belönats. Vad man gjort är att belysa behovet av interaktion mellan människa och teknik i industrins omställning i ett projekt som genomförts mellan åren 2020 till 2022.
De som belönats är ett tvärvetenskapligt forskarteam på sju personer som tillsammans med Siemens Energy, GKN Aerospace och ett antal studenter har utvecklat värdefull kunskap för att möta framtida industriella utmaningar. Detta i ett läge där AI-system och relaterade applikationer är aktuella på snart sagt alla arbetsplatser inom tillverkningsindustrin. Organisationer är mitt uppe i att modernisera produktionen med effektiva digitaliseringsinitiativ genom AI. Forskning behövs om effekterna av AI på människor, arbetsplatser och på organisationer som helhet.
– Vi är glada och stolta att vårt forskningsprojekt inom området industriellt arbetsintegrerat lärande uppmärksammas. Projektet har präglats av ett kontinuerligt kunskapsutbyte och gemensamma reflektioner mellan alla projektpartner kring mänskliga perspektiv i industrins digitalisering, säger projektledaren Anna Karin Olsson, docent i företagsekonomi vid Högskolan Väst.
Klicka på rubriken för att läsa mer om forskningsprojektet på PLM&ERP News.

Konceptet med digitala tvillingar börjar få ett ordentligt bett på marknaden. Men det finns fortfarande en del att göra för att vässa området än mer. Framför allt då när det gäller sånt som har med produktinnehållet att göra, som elektronik eller mjukvara. Särskilt det förra, elektronik, med integrerade kretsar (IC) och PCB (Printed Circuit Boards, ”kretskort”) och liknande har varit ett områden där Siemens Digital Industries Software visat ett starkt utvecklingsintresse. Bolaget har många kunder som är elektroniktunga i sina produktupplägg.
Samtidigt utvecklas i dagsläget relaterade områden som AI explosivt. Att detta påverkar elektroniksidan behöver ingen tvivla över. Frågan är nu hur man ska kunna fånga denna snabbt växande bit, som har stor betydelse för nyttan med digitala tvillingar.
Från Siemens sida påpekar man ofta att simulering och analys är en av grundpelarna för kompetenta digitala tvillingar, vilket ytterligare skärper behoven av kapabla lösningar. Forskningssatsningarna inom AI gör också att utvecklingen är extremt snabbt just nu. Pressen ökar därmed på simuleringsbitarna för att via digitala tvillingar, som har försetts med de spetsigaste nya kapabiliteterna, kunna säkra produkters kapacitet, funktionalitet och designvalidering. För att möta detta har Siemens sedan ett par år tillbaka investerat tungt i Xcelerator-portföljen.
Här kommer en av veckans nyheter på området in i handlingen. Siemens Digital Industries Software och CEA-List, ett tekniskt forskningsinstitut fokuserat på smarta digitala system, har nämligen signerat ett samförståndsavtal för forskningssamarbete för att ytterligare utöka och förbättra digital tvillingkapacitet med artificiell intelligens (AI) och utforska större integration av inbyggd programvara på både virtuella och hybrida plattformar.
- Med den kraftiga ökningen av elektronik- och mjukvaruinnehåll i produkter och system finns det ett tydligt behov av simuleringslösningar för flera domäner, multi-fidelity-system för att lindra flera konstruktions- och verifieringsutmaningar säger Jean-Marie Brunet, VP och GM för Hardware Assisted Verification Division, inom Siemens Digital Industries Software. Han tillägger att, ”vi delar en vision med CEA om en ännu mer omfattande digital tvilling och tror att vi kan implementera denna vision genom kraften i Siemens Xcelerator-portföljen eftersom den täcker allt från EDA-mjukvara (Electronic Design Automation) och hårdvaruverktyg till system, sensorer och simuleringsmjukvara för multifysik.”
Klicka på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News.