Akademiskt

SIEMENS och GKN AEROSPACE PRISADES. Vilka utmaningar har industrin när de ställer om till en mer hållbar produktion? Området är förstås superhett och har tagit stor plats inte bara i industrin utan också på de akademiska agendorna. På Högskolan Väst var saken i fokus under den nyligen genomförrda Primusdagen: Industriaktörer och forskare möttes för att diskutera vägval och strategier för att lyckas i skiftet till ny teknik och nya kompetensbehov.
Nya material, nya drivmedel, nya teknologier, nya tillverkningsmetoder … Industrins omställning till en mer hållbar produktion går snabbt och innebär stora förändringar för många. Under Primusdagen berättade representanter från några av Sveriges stora industriföretag om sina utmaningar och vägval.
– Att vara nyfiken på att lära nytt – det är den viktigaste egenskapen hos våra framtida medarbetare, betonade kompetensstrategen Beatrice Svedberg från Scania Group i sin presentation om hur företaget möter framtidens kompetensbehov.
Helena Söderberg, miljöchef på Volvo Group Trucks fabrik i Tuve, beskrev hur företaget arbetar med hållbarhet i rullande produktion. Hur de får alla 3000 anställda att sträva mot samma mål och hur många små insatser gett stora resultat.
En av dagens höjdpunkter var utdelningen av Primuspriset. Det delades i år ut till företagen och forskarna bakom projektet ”Artificial and Human Intelligence through learning (AHIL)”. Hela forskarteamet och representanter från Siemens och GKN Aerospace tog emot priset.
Klicka på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News.

DROG IN 14 MILJARDER KRONOR 2022. Utvecklaren av matematisk datormjukvara, MathWorks, har onekligen en mycket stark position med sina två huvudplattformar: MATLAB när det gäller programmeringsmiljöer för algoritmutveckling, dataanalys, visualisering och numerisk beräkning och Simulink för simulering och modellbaserad design av multidomän- och inbäddade ingenjörssystem. Plattformarna har inte bara en stark ställning inom industriell produktutveckling inom fordons-, flyg-, kommunikations-, elektronik-, industriell automation och andra industrier, utan också för att MATLAB och Simulink är grundläggande undervisnings- och forskningsverktyg vid många av världens främsta universitet och lärandeinstitutioner.
Även den kommersiella spegligen av av bolagets prestationer är intressant. MathWorks brukar sorteras in under CAE-domänen och enligt analytikern CIMdata ligger man tvåa när det gäller mjukvaruintäkter 2022 - efter ledande Ansys - med en nära 15 procentig andel av områdets totala investeringar från världens företag. Detta med 1,25 miljarder dollar, motsvarande nära 14 miljarder kronor.
Därför är det idag många som lystrar extra noga när MathWorks presenterar nya Release 2023b (R2023b) av produktfamiljerna. Mathworks själva pekar framför allt ut introduktionen av två nya produkter och flera stora uppdateringar som ger ny funktionalitet som effektiviserar arbetsflöden för ingenjörer och forskare. De två nya produkterna är Simulink Fault Analyzer för bl a simulering och detektering av feleffekter och säkerhetsanalyser och på programmeringssidan Polyspace Test, för C- och C++-kodetester. Uppdateringarna i 2023:an berör allmänt förenklingar i samband med modellbaserad design för ingenjörer och forskare inom flyg-, fordons- och trådlös kommunikationsindustri.
- Den växande komplexiteten hos designmodeller gör simulering till ett kritiskt tekniskt verktyg, kommenterar MathWorks chef för teknisk produktmarknadsföring, Dominic Viens, dagens släpp. Han fortsätter: "R2023bs nya produkter och uppdateringar byggdes för att förenkla modellbaserad design och hjälpa ingenjörer och forskare att leverera sitt bästa arbete."
Hur då? Klicka på rubriken för att läsa mer om detaljerna i nyheterna från MathWorks.

Talang- och kompetensförsörjning är i fokus när en avsiktsförklaring mellan Högskolan Väst, Innovatum Science Park, Kraftstaden och elbilsföretaget Polestar har signerats. Inblandade parter ska gemensamt verka för forskning, utbildning och utveckling inom främst testning av elektrifierade drivlinor och batteriutveckling.
Det stora behovet av utökad kapacitet inom testning av elektrifierade drivlinor innehållande bland annat inledningsvis battericeller, inverter, växellådor, elmotorer etc är anledningen till att de fyra parterna gör denna gemensamma satsning där respektive part bidrar med sin specifika och unika expertis. Verksamheten kommer att förläggas i Kraftstadens nyförvärvade fastighet på Stallbacka industriområde i Trollhättan.
– Vi är oerhört glada över att framöver kunna erbjuda våra studenter att ta del av den fantastiska utvecklingsprocess som erbjuds här. Att kunna testa nya material och lösningar för elektriska drivlinor och forska i framtidens lösningar på plats i dess rätta miljö är unikt, förklarar Boel Ekergård, universitetslektor och docent på Avdelningen för industriell ekonomi, elektro- och maskinteknik på Högskolan Väst.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

PLM-utvecklaren Eurostep berättar att man är engagerat i ett vad man kallar ”spelförändrande digitaliseringsintitiativ," Arrowhead fPVN-projektet. Initiativet syftar till att revolutionera industriell effektivitet i hela Europa.
Projektet, som koordineras av Jerker Delsing, professor i cyberfysiska system vid Luleå tekniska universitet, samlar 43 partners från 12 länder. Detta samarbete syftar till att automatisera kommunikation över hela produktionsnätverk, med potential att fördubbla produktiviteten inom olika industrier, inklusive bil- och flygsektorn och processindustrin i Europa. Viktiga poänger är att lösa kommunikationsflaskhalsar mellan industriaktörer, system och utrustning som för närvarande kräver mänsklig hantering. Genom att automatisera dessa processer försöker projektet utnyttja digitaliseringens fulla potential i det industriella Europa.
- Vår ambition är att radikalt förbättrad datainteroperabilitet kommer att påverka och avsevärt förbättra den europeiska produktionseffektiviteten, kommenterade Jerker Delsing projektet.
- Vi är glada över att vara en del av detta visionära projekt, säger Sylvain Marie, Director AEC&Plant industry vertical på Eurostep, och fortsätter: "Eurostep är dedikerade till att främja digital transformation inom tillverkningsindustrin, och vårt deltagande i Arrowhead fPVN-projektet återspeglar detta engagemang."
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Inom PLM talar man ofta om ”The People, Process, Technology Framework”, förkortat PPT. Begreppet och akronymen används övergripande och generellt för att bedöma och förbättra organisationers prestanda. Man arbetar i detta utifrån premissen att organisationer består av tre element: människor, processer och teknik. För att nå framgång måste organisationer skapa en balans och optimera relationerna mellan dessa tre element. Men vad händer när den teknologiska utvecklingen tar explosiva jättekliv? Hur påverkar detta balansen mellan dessa tre nyckelfaktorer och hur möter man detta?
Saken har debatterats inom PLM-världen de senaste åren och med tiden har också PPT-konceptet börjat kritiseras alltmer, bland annat går en kritik ut på att ”data” saknas i triangeln. Men det finns mer.
I dagens artikel diskuterar konsulten och förre docenten vid Linköpings Universitet, Lars Taxén, kring detta och om hur nya insikter om balansen mellan ”människor, process och teknologi” kräver fundamentalt annorlunda sätt att tänka kring organisationer.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

VOLVO CARS, NORTHVOLT OCH VOLVO GROUP KATALYSERAR FÖRÄNDRINGEN. Fordonsindustrin i Västsverige står inför stora förändringar. Volvo Cars har lovat att bara erbjuda elbilar från och med 2030 och Volvo Group vill kunna visa upp en fossilfri lastbilsflotta till 2040. Dessutom ska två stora batterifabriker med Northvolt i spetsen etableras i regionen.
Ingen behöver tvivla på att detta kommer att få effekter för många, inte minst i perspektivet av att fordonsindustrin står för runt 40 000 arbetstillfällen i Västsverige. Men hur kommer regionen att påverkas? Detta ska man titta på i ett omfattande forskningsprogram som kommer att följa omställningen och dess effekter på invånare, kommuner, myndigheter och andra lokala aktörer.
I detta program kommer forskare vid Göteborgs universitet, Högskolan i Skövde och Högskolan Väst, tillsammans med Centrum för arbete och sysselsättning (WE), att följa den här utvecklingen. Programmet planeras pågå under sex år och ger forskarna möjlighet att studera konsekvenserna för arbetsmarknaden och välfärden i realtid.
– Vi kommer att titta på vilka möjligheter och utmaningar elektrifieringen innebär, till exempel vad gäller arbetstillfällen och kompetensförsörjning. Vissa av regionens kommuner kommer uppenbarligen vara vinnare i omställningen, medan andra kan ställas inför mer problematiska utmaningar. Vår uppgift är att studera hur regionens aktörer tar sig an omställningen i praktiken, säger Tomas Berglund, professor i sociologi vid Göteborgs universitet.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

HAR TAGIT FRAM NY DATABAS. I takt med att allt fler elbilar rullar på Europas vägar ökar också användningen av de kritiska metaller som krävs för till exempel elmotorer och elektronik. Allmänt ska sägas att man till dessa ofta kallade energikritiska metaller kan räkna bl a litium, kobolt, nickel, indium och sällsynta jordartsmetaller. Men i en kartläggning, som Chalmers har gjort på uppdrag av EU-kommissionen, pekar man framför allt ut eftertraktade bristmetaller, som exempelvis dysprosium, neodym, mangan och niob, vilka har stor ekonomisk betydelse för EU. Detta samtidigt som tillgången på dem är begränsad och det tar tid att skala upp råvaruproduktionen. Att beroendet av metallerna ökar är därför en utmaning på flera sätt. Med dagens råvaruproduktion kommer metallerna inte räcka till framöver – inte ens om återvinningen ökar visar den stora kartläggningen som letts av Chalmers.
– EU har ett starkt importberoende av dessa metaller eftersom utvinningen är koncentrerad till ett fåtal länder som Kina, Sydafrika och Brasilien. Den bristande tillgängligheten är både ett ekonomiskt och miljömässigt problem för EU, och riskerar att fördröja omställningen till elbilar och miljömässigt hållbara tekniker. Eftersom många av metallerna också är ovanliga riskerar vi dessutom, om vi inte lyckas ta vara på det som redan finns i omlopp, att försvåra tillgången för framtida generationer, säger Maria Ljunggren, docent i hållbara materialsystem vid Chalmers tekniska högskola.
Till saken hör dessutom att det bara är en liten andel av metallerna som idag återvinns från uttjänta fordon, även om flera initiativ för att återvinna mer av metallerna i större utsträckning förekommer, bl a från svenska. Northvolt.
Annat hoppfullt för svensk del är att statliga gruvbolaget LKAB i början av året annonserade en stor fyndighet med sällsynta jordartsmetaller i Kiruna, bl a då neodym.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

INDUSTRIFÖRETAG SOM VOLVO CE, EPIROCK OCH NORTHVOLT i samarbete med Mälardalens Universitet: Hur mycket kan man förlänga livstiden för elfordonsbatterier? Frågan är central, inte minst i perspektivet av att ökad cirkularitet av elfordonsbatterier både kan främja tillverkningsindustrin och bidra till ett mer hållbart samhälle med till exempel klimatneutrala transporter.
De här bitarna har man tittat på i ett nytt forskningsprojekt vid Mälardalens universitet (MDU), där man undersöker möjligheterna kring detta, i nära samarbete med svensk industri med bl a Volvo CE, Epiroc Rock Drills, Northvolt Revolt, ABB E-mobility och IBM Svenska.
Bakgrunden är att det finns en potential i det faktum att bara en femtedel av batteriets fulla kapacitet används. Vad forskarna på MDU gjort är att undersöka hur resterande kapacitet skulle kunna nyttjas av företag för att förlänga batteriets livslängd och på så vis minska miljöpåverkan.
– Projektet Circul8 (Smart cirkulärt batterisystem) adresserar aspekter som elektrifiering, cirkulär ekonomi och digitalisering; tre av de största utmaningarna som industriella tillverkningsföretag och samhället står inför, säger Koteshwar Chirumalla, projektledare och docent inom produkt- och processutveckling på MDU. ”Att behålla det faktiska värdet från dessa uttjänta elfordonsbatterier genom återtillverkning, återvinning och användning inom nya områden är hörnstenen för att uppnå målen om fordon med nollutsläpp till 2030 och på lång sikt för att möjliggöra klimatneutrala transporter till 2050," säger han.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Högskolan Väst rapporterar idag om superlegeringen 718 och den kommande internationella konferensen ”Superalloys 718 & Derivatives”, som man menar är ett måste. I år har Joel Andersson, professor i materialvetenskap vid Högskolan Väst, rollen som konferensens ordförande. – Det känns fantastiskt roligt och hedersamt att tillsammans med forskare som är ledande inom ämnet få leda arbetet med att se till att konferensen blir så lyckad som möjligt, säger Joel.
Totalt förväntar man sig ett hundratal deltagare på årets konferens om superlegeringar den 14-17 maj i Pittsburgh, Pennsylvania. Det är den tionde konferensen som arrangeras inom forskningsområdet sedan den första hölls 1991 i Pittsburgh. I år kommer en handfull personer från Högskolan Väst och GKN Aerospace att delta.
Varför är intresset så stort för superlegering 718?
– Den här superlegeringen används i stor utsträckning för olika komponenter inom flyg- och rymdindustrin, men också inom kemisk industri, offshore och energisektorn. Legeringen tål höga temperaturer, höga laster och aggressiva miljöer och är dessutom förhållandevis svets- och gjutbar, vilket gör att den passar utmärkt för komponenter i bland annat flygmotorer. Eftersom legeringen används i så stor utsträckning finns ett brett och stort behov av att öka kunskapen om materialet, säger Joel Andersson.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

KTH-studenten Roberto Messina blev årets vinnare i ABB Motions Student Competition 2023. Temat för tävlingen var ett ämne som i högsta grad ligger i tiden: ”Ta fram den mest hållbara lösningen för en bättre värld.” Tävlingen, som är öppen för studenter på högskolor och universitet i Sverige, hade inte överraskande siktet inställt på att deltagarna skulle skapa den eftersträvade hållbarheten med hjälp av energi- och resurseffektiva motorer, generatorer och drivsystem och i finalen i Västerås i april fick de sju kvalificerade finalisterna presentera sina tävlingsbidrag för ABBs expertjury.
Vinnare blev som sagt Roberto Messina från KTH. Hans förslag ”Creating a new type of motor for railway vehicles” handlar om använda energieffektiva synkronmotorer inom järnvägsindustrin. Tävlingens andraplats delades mellan ”Green HRM” av Laura Otten och Alexandra Berggren från MDU och ”Closing the loop - recycling centers” av Jithin Jomy och Siddharta Pandit från KTH.
– Under finalen fick vi se och höra flera bra idéer. Roberto Messinas förslag var konkret och pedagogiskt presenterat. Det visade på insikt och reflektion och hans teknologi för tågmotorer ligger helt i linje med elektrifieringen, säger jurymedlemmen Maria Malmport, Local Division Manager, ABB Traction.
Klicka på rubriken för att läsa mer.