Akademiskt

"KAN SKRIVA PROGRAMKOD SOM INGEN MÄNNISKA KAN" På en presskonferens i mitten av veckan med NVIDIAs CEO och grundare, Jensen Huang - på Sverigebesök i samband med en uppgradering av Sveriges snabbaste superdator, Berzelius – konstaterade han att Linköpings Superdatorcentrum nu har en av de mest avancerade i världen. Tajmingen för Huangs besök känns f ö närmast perfekt i skenet av att AI tycks gå mot ett brett genombrott.
Den senaste tiden har inte minst Chat GPT-lösningen varit i fokus för en debatt kring detta med vad AI kan innebära. För de som till äventyrs missat Chat GPT, så kan den beskrivas aom en ny slags textgenererande chattbott, som med artificiell intelligens tagit världen med storm; vilket Jensen Huang förstås kommenterade i samband med genomgången av Berzelius-uppgraderingen.
- Den visar bland annat för många vad man kan göra med denna typ av lösningar. Men kärnan i AI handlar om andra minst lika viktiga saker, som att en superdator kan producera mjukvara på ett sätt som ingen människa kan. Detta handlar alltså allmänt mer om automatisering än om till synes intelligenta uppgifter, som att författa en text. Exempelvis kan det vara frågan om vad AI kan göra på viktiga forskningsområden som life science, läkemedel, hållbar miljö eller inom fysik, sa han.
Även Anders Ynnerman, programdirektör på WASP och professor vid Linköpings universitet, var med på presskonferensen och konstaterade bland annat att infrastruktur av Berzelius karaktär är en nyckel för AI-forskning och för att kunna konkurrera internationellt.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Nu ska en svensk kvantdator bli tillgänglig för många att använda. Med finansiering från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse ska det byggas en kopia av den kvantdator som idag finns på Chalmers. Den nya datorn ska ge svenska företag och forskare möjlighet att lösa problem med hjälp av kvantteknologi. En särskild supportavdelning ska hjälpa till att göra verkstad av idéerna.
Sedan 2018 pågår projektet att utveckla och bygga en svensk kvantdator på Chalmers, inom ramen för satsningen Wallenberg Centre for Quantum Technology (WACQT). Nu är Chalmersforskarnas kvantdator uppe i 25 kvantbitar. Målet till år 2029 är 100 kvantbitar, men redan med 25 bitar är kvantdatorn intressant att köra kvantalgoritmer på. Problemet är att den ytterst sällan är ledig att använda, eftersom forskarna ständigt arbetar på att vidareutveckla den.
– Därför ska vi göra en kopia av vår kvantdator och göra den tillgänglig i en testbädd för företag och forskare att köra algoritmer på. Syftet med testbädden är att höja kompetensnivån inom kvantteknologi i Sverige och att sänka tröskeln för att använda kvantdatorer, säger Per Delsing, Chalmersprofessor och föreståndare för WACQT.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Maria Riveiro, professor i datateknik på Tekniska Högskolan (JTH) vid Jönköping University (JU), tilldelas tio miljoner kronor från Vetenskapsrådet (VR) till sin forskning att förbättra kommunikationen och samarbetet mellan människa och AI, Artificiell Intelligens.
Maria Riveiros forskning utgår från bl a behoven av att vi ska få ett större utbyte av AI. För att uppnå detta behöver AI-system kunna stötta och förstå människor. I detta fokuserar Riveiros forskning på att designa AI-system som förstärker mänskliga förmågor och kan förklara saker för människor, som vi själva gör när vi interagerar med andra.
Men Vetenskapsrådets satsningar stannar inte vid Maria Riveiros forskning. Man ger även miljonbelopp i anslag till JTH-forskarna Johannes Schmidt och Peter Hansbo.
- Det här är mycket glädjande och bekräftar att grundforskningen som bedrivs på JTH ligger på en hög vetenskaplig nivå, säger Salem Seifeddine, forskningschef på JTH.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

ABB Robotics öppnar ett nytt utbildningscenter i Jönköping för kunder och partners. Utbildningscentret kommer att stärka kunskap och kompetens inom robotik och automation i den dynamiska Jönköpingsregionen såväl som utanför genom teoretisk och praktisk utbildning i robotsystem, standardiserade celler och visionsystem.
- Med det nya utbildningscentret i Jönköping bidrar vi till att stärka svensk robotkompetens och att öka utbudet av tjänster i en dynamisk region med ett starkt näringsliv, säger Johan Moraeus, ansvarig för fältservice och utbildningsverksamhet inom ABB Robotics Sverige, och fortsätter:
- ABBs investering i det nya utbildningscentret bygger på vårt engagemang för att minska utbildningsklyftan inom robotik- och automationsutbildning, och främjar utvecklingen av svensk tillverkningsindustri genom att utrusta dagens och morgondagens arbetskraft med kompetens för att kunna ta tillvara möjligheterna med framtidens automation.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

NÄRA SAMVERKAN MED GKN. Flyg- och rymdindustrin och flera andra branscher ständigt söker efter effektivare och mer hållbara tillverkningsmetoder. Högskolan Väst berättar idag om en lösning som färgar in väl i detta sammanhang: en ny simuleringsmodell för laserbaserad additiv tillverkning (AM) med tillsatstråd som skapar förståelse för hur tillverkningsprocessen för flyg- och rymdkomponenter av titan kan bli effektivare och mer robust. Modellen kan även användas för andra metaller och produkter som tillverkas med samma teknik.
Det är nydisputerade Ali Abadi har utvecklat mjukvaran tillsammans med forskare på Högskolan Väst och i nära samarbete med flyg- och rymdmotortillverkaren GKN Aerospace i Trollhättan.
- Jag har tagit fram en modell som simulerar metall- och värmeöverföring vid additiv tillverkning med titantråd. Det är många parametrar som påverkar smältningen och det är viktigt att förstå vad som händer i processen för att hålla den stabil. Modellen gör det enklare att få kontroll över processen, säger han.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Som PLM&ERP News rapporterade i förra veckan har svenska simulerings- och analys-útvecklaren COMSOL, släppt den nya 6.1-versionen av sin Multiphysics-mjukvara. I fredagens artikel mötte vi bolagets utvecklingschef, VPn Ed Fontes, som berättade om de i hans ögon viktigaste förbättringarna i mjukvaran och bakgrunden till kapabiliteter ifråga om lösningar för att sprida och demokratisera simulering som tenderat att bli ett allt viktigare inslag i utvecklingsarbetet.
I dagens artikel har vi tittat närmare på konkreta förbättringar på en rad områden som kommer med den nya 6.1-versionen.
Varje del av programvarans simuleringsmiljö – från multifysik-analyser till funktionaliteten för att skapa appar – får nya funktioner och förbättrat arbetsflöde, summerar Björn Sjödin, ”VP of Business Management” på COMSOL.
- Den här versionen ger våra användare kraftfulla verktyg för simulering av multifysik inom områden där det just nu sker mycket forskning och utveckling, som till exempel ljudteknologi och fordonselektrifiering, säger han och tillägger att, "vi har också stärkt programvarans grund med ny funktionalitet inom optimering och för modellering av turbulent flöde och mekanisk kontakt."
Klicka på rubriken för att läsa mer om de viktigaste förbättringarna i Multiphysics 6.1.

Ett av de mest spännande företagen på sub-PLM-marknaden för simulerings- och analys-lösningar är svenska COMSOL. Bolaget är framförallt känt för sin multifysiksvit, ”Multiphysics”, ett område där man är en av de världsledande aktörerna, framför allt ifråga om teknologin, men man har också nått rejäla kommersiella framgångar med en totalförsäljning 2021 som landade på 114 miljoner dollar, motsvarande ca 1,3 miljarder kronor.
Poängen med bolagets multifysiska plattform är möjligheten att testa och validera digitala modeller som tar hänsyn till flera fysikaliska fenomen samtidigt. Världen är ju i sig multifysisk. Ett typiskt exempel är hur utbredningen av värme, alstrad av elektriska strömmar, i sin tur påverkar den elektriska ledningsförmågan. Det finns flera sambandsled, men exemplet visar principen.
Som detta antyder är de underliggande sambanden ofta komplexa, vilket lett till att det relaterade simuleringsområdet dominerats av kompetenta specialister. Samtidigt befolkas industriella utvecklingsprojekt av en rad andra intressenter, som måste kunna ta del av relevanta simuleringsresultat. Hur kommunicerar man detta effektivt för att exempelvis få bort flaskhalsarna som detta kan bilda? Här har COMSOL i högsta grad gått i spetsen med lösningar som bidrar till att demokratisera hanteringen och spridningen av beslutsunderlag, med moduler som Application Builder och Model Manager.
När bolaget i veckan lanserade sin nya version, Multiphysics 6.1, var detta också viktiga föremål för förbättringar, vid sidan av flera nya funktioner och vässade existerande kapabilitetsmoduler.
PLM&ERP News har diskuterat kring Multiphysics 6.1-versionen och bakgrunden till COMSOLs väg framåt med bolagets VP och utvecklingschef, Ed Fontes. Vad är det viktigaste argumentet som gör att Multiphysics differentierar sig i konkurrensen?
- Förmågan att lätt koppla flera fysikaliska fenomen i en modell är fortfarande det som gör COMSOL Multiphysics unikt. Vår plattform är helt enkelt bäst på detta. Användarvänligheten för multifysikmodellering anses vara unik, även bland dem som också använder andra produkter. Det är enkelt att bygga noggranna modeller som ger en trogen beskrivning av system där flera fysikaliska fenomen interagerar.
Klicka på rubriken för att läsa hela intervjun med COMSOLs VP och utvecklingschef, Ed Fontes.

Artificiell intelligens och autonoma system är något som i högsta grad intresserat WASP, vilket är en förkortning av ”Wallenberg Artificial Intelligence, Autonomous Systems and Software Program”. Onekligen är detta ett synnerligen välbetänkt intresse, inte minst i perspektivet av att framsteg här får anses vara nära kopplat till den fjärde industriella revolutionen, ibland kallad Industri 4.0, som kommer att bli en hörnsten i framtidens industriella verksamhet.
I detta finner vi bakgrunden till toppnyheten i dagens nyhetsbrev från WASP. Man uppmärksammar här att WASP-forskaren Stefan Bauer och hans stab tagit fram en ny metod för maskininlärning som underlättar designen av nya material.
Resultaten, som publiceras i det senaste numret av den välrenommerade facktidningen Science, möjliggör snabb och automatiserad upptäckt av högentropilegeringar, vilket banar väg för framtida tekniska utvecklingar.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Oplanerade produktionsstopp är kostsamma för industriföretag som har automatiserad tillverkning. Kan Augmented Reality-lösningar (AR) hjälpa till att snabbt få igång produktionen igen?
Det är den grundläggande frågan som forskare från Högskolan Väst och fyra företag - Husqvarna i Brastad, GKN Aerospace, Sansera Sweden och MaintMaster Systems - nu undersöker. System för AI, Artificiell Intelligens, och AR har länge ansetts ha de kapabiliteter som krävs för att underlätta för operatörer och underhållspersonal att snabbt identifiera och åtgärda fel som kan ligga bakom produktionsstopp.
– Vi studerar företagens instruktioner för omstart och lämpliga felsökningsmetoder som kan stödjas effektivare med digitalt systemstöd, säger Monika Hattinger, lektor vid Högskolan Väst.
Klicka på rubriken för att läsa hela artikeln.

Klimatomställningen ändrar mycket inom fordonsindustrin, så pass mycket att vi står inför ett omfattande systemskifte. För att klara omställningen till elektrifiering av fordonsflottan krävs dock nya idéer och lösningar.
– Ska vi lyckas måste vi satsa på hållbara grundmaterial och även ta ansvar för hela värdekedjan, från design och produktion till implementering och materialåtervinning. Vid Högskolan Väst arbetar vi med hela systemet, vilket är relativt unikt, säger forskningsledaren, Boel Ekergård, universitetslektor och docent vid Högskolan Väst.
Vid Högskolan Väst pågår omfattande forskning för en hållbar omställning till elektriska drivlinor till fordon. Sedan 2019 är Högskolan Väst också en del av det nationella kompetenscentret SEC, Swedish Electromobility Center, som bedriver forskning och utveckling av e-mobilitet som elfordon, hybridfordon och laddningsinfrastruktur.
Klicka på rubriken för att läsa mer.