Akademiskt

Samarbeten mellan näringslivsaktörer och akademier är av stor betydelse för att stärka svensk konkurrenskraft. Det är därför intressant att notera att Lunds Tekniska Högskola och Volvo Cars har tecknat ett avtal för att stärka pågående forskningssamarbeten och identifiera nya områden för ömsesidig nytta och utveckling – och på det sättet bidra till hållbarhetslösningar.
Partnerskapet fokuserar på fem områden: elektrifiering, trådlös kommunikation, säkerhetskritisk mjukvara, cirkulära material samt maskininlärning och AI.
Ett strategiskt samverkansavtal kring detta har i dagarna undertecknats av Annika Olsson, rektor för LTH, och Mats Moberg, senior VP för Research & Development på Volvo Cars.
– Vårt strategiska partnerskap innebär att forskning och industri möts och gemensamt bidrar till kunskapsutveckling. Jag ser fram emot att arbeta med framtidens hållbara mobilitetslösningar i ett utvidgat samarbete med Volvo Cars, säger Annika Olsson.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Digitaliserad produktionsmetodik sprider sig idag explosivt. Men ny teknologi som slår igenom har en tendens att förändra en rad processer och aktörerna på dagens industriella arenor måste ta djupa grepp för att hänga med i utvecklingen. Lastbilstillverkaren Scania är ett bra exempel på hur förändringens vindar slår igenom.
På Scanias produktionsanläggning i Oskarshamn tillverkas lastbilshytter och här arbetar cirka 2 800 anställda med hela kedjan från plåtpressning till komplett kundanpassad hytt. Många av medarbetarna har börjat direkt efter gymnasiet eller högstadiet och har lärt sig yrket på företaget. De ska nu med på tåget in i den digitala produktionsvärld som utvecklas på företaget.
Här förbereder sig nu Scania, med kompetensutvecklaren Roger Karlsson och hans kollegor på HR-avdelningen, för en av de hittills största insatserna någonsin för att utveckla den kunskap som behövs. Bland annat med skräddarsydda kurser på Högskolan Väst.
– Vi är precis i starten på ett stort teknikskifte och kartlägger vilka nya roller och vilken kompetens som behövs framöver. Inom tio år kommer vår tillverkning att präglas av digitaliserade produktionssystem där exempelvis kollaborativa robotar sköter tunga och monotona arbetsmoment som idag görs manuellt, säger Roger Karlsson.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Olov Andersson, tidigare en s k WASP-doktorand från Linköpings universitet, som idag innehar ett WASP-finansierat postdoktorat vid ETH Zürich, har tilldelats ”WASP Alumi of the year 2021”.
WASP är en förkortning av Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program, och är en kraftfull satsning på grundforskning, utbildning och rekrytering inom autonoma system och mjukvaruutveckling placerad vid Chalmers, KTH, Umeå, Lunds och Linköpings universitet, med Linköpings universitet som värduniversitet. Den totala satsningen uppgår till 5,5 miljarder kronor under 14 år, fram till 2029
Genom utmärkelsen ”Alumni of the Year” uppmärksammar WASP individer som har utmärkt sig inom WASP genom att generera ett enastående vetenskapligt genomslag, såväl som bidrag till programmet genom engagemang i WASP-gemenskapen.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Det nya bachelorprogrammet International Mechanical Engineering är populärt och inför utbildningsstarten är inte mindre än 43 nya studenter registrerade på programmet på Högskolan Väst. Denna vecka börjar de komma till Trollhättan och campus.
Den treåriga utbildningen tycks också locka många internationella studenter. Det som gör programmet unikt är att eleverna erbjuds en bred, relevant utbildning som gör dem till attraktiva maskiningenjörer. Det är ett internationellt, tvärvetenskapligt program som är utformat i samarbete med industrin, för att förbereda studenter för arbete eller avancerade studier i integrerade system.
- Vi är verkligen glada över responsen. Vårt nya program innehåller kurser inom flera områden: robotik, automation, logistik, materialvetenskap och tillverkningsteknik och det har enligt mig varit nyckeln till framgång. Framtidens ingenjörer vet att det är förmågan att vara mångsidig och väl förberedd inom multidisciplinära ingenjörsområden som kommer att öppna för framtida arbetsmöjligheter, säger Asun Valiente, programansvarig på Högskolan Väst.
Klicka på rubriken för att läsaa mer.

Hållbarhetslösningar inom alla områden är ett superhett ämne. Ett intressant exempel är att ett av världens ledande datacenter-företag, amerikanska Vertiv, nu ansluter sig till RISE partnerprogram för utveckling av datacenter. Det strategiska samarbetet ska bidra till utvecklingen av hållbara lösningar som återanvändning av värme och alternativa kraftkällor. Medgrundare till partnerskapsprogrammet är f ö en rad namnkunniga aktörer på IT-arenan, som Ericsson, Facebook, Vattenfall, ABB och Luleå Tekniska Universitet.
Datacenterforskningen på RISE drivs vid ICE Datacenter i Luleå. Här samarbetar RISE med näringsliv, akademi och offentlighet med branschnära forsknings- och utvecklingsarbete med ett övergripande syfte att bidra till en hållbar tillväxt genom konkurrenskraft och nytänkande.
- Samarbetet med Vertiv hjälper oss att komma närmare branschens behov och stärker vår dialog och det direkta samarbetet. Vi vill förstå branschens behov för att fortsätta utveckla vår ledande roll, i samarbete med våra partners, säger Tor Björn Minde, RISE, som leder ICE Datacenter.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Högskolan Västs forskningsmiljö Primus får en fin julklapp i form av ett anslag på närmare 74 miljoner kronor. Pengarna kommer från KK-stiftelsen och avser verksamhet under 2022. Finansieringen gör det möjligt att driva elva nya forskningsprojekt inom produktionsteknik och lärande. Det största projektet handlar om att vidareutveckla spetsforskningen inom svetsbaserad additiv tillverkning. Flera nya forskningssatsningar kan också startas.
Vid sidan av de 74 miljonerna från KK-stiftelsen kommer i verksamheten involverade företag att bidra med omkring 60 miljoner kronor. Tillsammans med högskolas egna medel motsvarar det totalt drygt 145 miljoner kronor.
– Projekten som beviljats pengar är viktiga byggstenar för att kunna stärka svensk industri i omställningen till digitaliserad hållbar produktion, säger Lennart Malmsköld, programchef för Primus vid Högskolan Väst.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Årets GKN-stipendiat har utsetts och mottagaren är Chamara Kumara. Han är forskare inom produktionsteknik och metoden additiv tillverkning på Högskolan Väst. Enligt nomineringen har han en förmåga att både se till utvecklingen av kunskap rent forskningsmässigt samtidigt som han knyter ihop detta med industrins behov.
- Jag är väldigt glad och tacksam över att ha tilldelats GKN-stipendiet. Jag har haft fantastiska handledare och arbetar nära bland annat GKN som är mycket inspirerande. Jag är ödmjuk inför framtiden och vill verkligen tacka och framhålla allt det lagarbete som sker i vår forskningsmiljö, säger Chamara Kumara.
Additiv tillverkning revolutionerar tillverkningsindustrin. Men med additiv tillverkning följer också behov av nya materialkunskaper, inte minst ifråga om legering ("Alloy") 718 som är en av de mest använda inom gasturbinindustrin. Under den additiva tillverkningen utsätts legeringen för höga temperaturer. Det gäller vid både den additiva processen och efterbehandlingen. Temperatur och tid är två parametrar som har avgörande betydelse för den slutliga mikrostrukturen, och den är i sin tur avgörande för materialegenskaperna.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

I den nyligen avslutade företagsforskarskolan Sicomap vid Högskolan Väst har industridoktorander forskat i nära samverkan med elva industriföretag.
– De här personerna har utvecklat specialistkompetens inom produktionstekniska frågor som är relevanta för företagen. Majoriteten av dem driver nu andra forskningsuppdrag på företagens FoU-avdelningar, säger Per Nylén, professor och ansvarig för Sicomap på Högskolan Väst.
Totalt har 11 industriföretag engagerat 20 doktorander mellan 2012 och 2021. Hittills har 15 av dem hunnit ta sin doktorsexamen. Industridoktoranderna har studerat på Högskolan Västs forskarutbildning, parallellt med att de varit anställda av ett företag. Doktorandernas forskning har baserats på företagens olika behov av ny specialistkunskap inom specifika frågor. I den nyligen avslutade företagsforskarskolan Sicomap vid Högskolan Väst har industridoktorander forskat i nära samverkan med elva industriföretag.
– De här personerna har utvecklat specialistkompetens inom produktionstekniska frågor som är relevanta för företagen. Majoriteten av dem driver nu andra forskningsuppdrag på företagens FoU-avdelningar, säger Per Nylén, professor och ansvarig för Sicomap på Högskolan Väst.
Totalt har 11 industriföretag engagerat 20 doktorander mellan 2012 och 2021. Hittills har 15 av dem hunnit ta sin doktorsexamen. Industridoktoranderna har studerat på Högskolan Västs forskarutbildning, parallellt med att de varit anställda av ett företag. Doktorandernas forskning har baserats på företagens olika behov av ny specialistkunskap inom specifika frågor.
Bland de företag man samarbetat med i projektet finns Sandvik Coromant, Scania CV, SECO Tools och Volvo CE.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Enligt en färsk rapport från Silo AI, ett av Europas största privata AI-laboratorier, är Sveriges styrkor på AI-området det stora antalet AI-initiativ, den dynamiska ekonomin och den välutbildade arbetskraften.
Det handlar om den första omfattande marknadsöversikten över användandet av artificiell intelligens i de nordiska länderna. I denna AI-statusrapporten (”Nordic State of AI”), finns bidrag från fyra nordiska länder, Finland, Sverige, Norge och Danmark, inklkusive material från bl a AI Sweden, KTH och Högskolan i Halmstad, Aalto Universitetet i Finland och Finnish Center for Artificla Intelligence FCAI. Det är till sin karaktär en årsrapport som ger en omfattande översikt över AI-marknaderna och visar hur artificiell intelligens används inom olika branscher.
- Företagen använder i ökande grad AI som del av sin kärnverksamhet för att säkerställa att deras produkter och tjänster kan förbli konkurrenskraftiga även i framtiden, säger Anna Mossberg, VD för Silo AI i Sverige.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Det finns förstås en rad dynamiska situationer när det gäller autonoma fordon, som kräver mycket av förståelse av AI-lösningarna (Artificiell Intelligens) som styr systemen för självkörning. Ponera t ex att en cyklist skyms i några sekunder av en bil. En vanlig situation i trafiken som dagens självkörande bilar inte klarar av att hantera – för i just det ögonblicket har cyklisten slutat att existera.
Denna och liknande situationer menar sig forskare vid Örebro universitet ha utvecklat lösningar för.
– Vi har lyckats utveckla ett nytt sätt för självkörande fordon att förstå och förklara dynamiken i vår värld, precis som vi människor kan göra, säger Mehul Bhatt, professor i datavetenskap vid lärosätet.
Klicka på rubriken för att läsa mer.