Akademiskt

ESS-projektet i Lund: Nya SAGA-satsningen kan ge forskare unika kunskaper om ytor i cellväggar

Ett av de mer spännande svenskbaserade avancerade forskningsprojekten är den sameuropeiska storsatsningen ESS, eller European Spallation Source, en flervetenskaplig forskningsanläggning i Lund. Det handlar om en enorm proton-acccelerator lokaliserad i Lund med en budget somm initialt låg på runt 18 miljarder kronor. I denna spallationsanläggning accelereras protoner till nästan ljusets hastighet i en acceleratortunnel. Anläggningen är baserad på en neutronkälla, där kaskader av neutroner framkallas genom spallation - en teknik där protoner med hög energi och hastighet "spjälkar" ut neutroner ur volfram. Värdet ligger i att man med denna anläggning får precisionsverktyg för att genomföra materialforskning inom en rad vetenskaper, som strukturkemi, biologi, ingenjörsvetenskaper, arkeologi och geofysik.
Vetenskapsrådet har nu beviljat anslag för två tvärdisciplinära projekt som förstudier för framtida instrument vid ESS: SAGA och HIBEAM.
Med ett speciellt GISANS-instrument (”Grazing-incidence small-angle scattering”) kommer forskare i detalj kunna analysera hur en neutronstråle sprids när den reflekteras mot olika ytor.
När det gäller PLM-aspekterna i bygget av denna anläggning är det Dassault Systemes lösningar som använts.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Rekordintresse bland företagen för årets Automationsdag

Att det finns ett ”mötesunderskott” inom många branscher efter Covid-19 är glasklart. Det blev bl a av detta en ovanligt stor uppslutning när Automationsdagen äntligen kunde genomföras på plats på Innovatumområdet i Trollhättan. Drygt 100 företag och 260 deltagare möttes den 18 november för att ta del av det senaste inom automation och digitalisering för tillverkningsindustrin.
– Den stora uppslutningen visar att utöver intresset att hitta smarta tekniklösningar också finns ett stort behov efter Covid-restriktionerna att komma utanför företagets fyra väggar och få input från andra, kommenterar Jan Oscarsson, projektledare för Automationsdagen, Innovatum Science Park.
Det årliga eventet Automationsdagen har lockat besökare från teknikföretag, industri, forskare och högskolestudenter sedan 2014. Automationsdagen var i år en del av Tech InWest Sweden – årets stora tillväxtevent inom industriell teknik.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

FoU: SSF satsar 30 miljoner på 2021 års industridoktorand-projekt – här är hela listan

Stiftelsen för Strategisk forskning, SSF, satsar 30 miljoner kronor på programmet SSF Industridoktorand. Idag berättar man att 12 projekt utsedda och vardera beviljas 2,5 miljoner kronor. Bidraget ges under fyra till fem år och ska resultera i en doktorsexamen.
Programmet är tänkt att stimulera behovsdriven, excellent forskning inom SSFs områden naturvetenskap, teknik och medicin. Det ska också öka korsbefruktningen mellan akademi och näringsliv och utbilda strategiskt och kompetensmässigt attraktiva doktorer.
Projekten handlar om allt från att använda CRISPR-teknik för att skapa nya läkemedel mot virus, till att utveckla nya metoder och teknik, så kallad neutron-gammaemissionstomografi, för att analysera innehållet i tunnor med radioaktivt avfall som ska slutförvaras.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

HÖGSKOLAN VÄST: Sju kvinnliga doktorander stärker PRIMUS forskning

Högskolan Väst berättar idag att man tagit krafttag för att förbättra balansen mellan könen när det gäller lärosätets forskning inom produktionsteknik och industriellt arbetsintegrerat lärande. Under senaste året har sju kvinnor rekryterats till Högskolan Västs
– Det är värdefullt att få en bättre fördelning mellan kvinnliga och manliga medarbetare. Vår forskningsmiljö och kultur berikas med fler perspektiv och större mångfald. Det är viktigt för att skapa innovativ utveckling, säger Lennart Malmsköld, Primus programchef, Högskolan Väst.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

AUTOMOTIVE/Akademiskt: Högskolan Väst startar två intressanta projekt kring teknik för elbilsbatterier

Antalet elfordon ökar snabbt över hela världen. Samtidigt ställs allt högre krav på mer tillförlitliga och hållbara batterier. Högskolan Väst har nyligen startat två spännande forskningsprojekt som kan bidra till utvecklingen av bättre batterier. Båda projekten utgår från forskningsområden där högskolan har spetskunskaper: Svetsteknik, termisk sprutning och materialkunskap.
Bristen på material till halvledare, utmaningar kopplade till fortsatt utvinning av sällsynta jordartsmetaller och konkurrensen om ändliga naturtillgångar är ett stort problem för fordonsindustrin. Det handlar om material som i stor utsträckning används i elbilsbatterier.
– Batterierna i elfordon har en avgörande roll för att omställningen till elektrifierad fordonsflotta ska bli hållbar. Alla biltillverkare söker nya lösningar eftersom batterierna är en stor konkurrensfaktor. Kunderna frågar efter längre räckvidd, snabbare laddning, lång livslängd och hållbar teknik som inte tär på naturens resurser, säger Per Nylén, professor i produktionsteknik.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Högskolan Väst på topp-25-lista i internationell rankning

Högskolan Väst hävdar idag att man ligger i framkant både i Sverige och internationellt när det gäller forskningssamverkan. I detta hänvisar man till en ny internationell rankning där Högskolan Väst är ett av 25 lärosäten i världen som är bäst på att samproducera vetenskapliga artiklar med näringsliv och andra samhällsaktörer. Det hela handlar om U-Multiranks rankning av 1.948 lärosäten i 97 länder.
– Det är naturligtvis glädjande men samtidigt är jag inte förvånad. Att samverka med andra aktörer i samhället när vi gemensamt skapar ny kunskap har funnits med oss ända sedan starten, säger Martin Hellström, rektor på Högskolan Väst, som också menar att rankingen, ”är ett kvitto på att vår samverkan fungerar och när vi samproducerar på detta sätt kan forskningen ge ett tydligare och snabbare avtryck i samhället.”
Men även våra andra kända lärosäten förekommer och lyfts fram i olika kategorier i U-Multiranks ranking, bl a KTH, Kungliga Tekniska Högskolan, Chalmers och Handelshögskolan.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

FoU/AKADEMISKT: Chalmers, Göteborgs universitet och Rise utvecklar ny standard för självkörande farkoster

Chalmers lanserar i samarbete med Göteborgs Universitet, Rise och Sjöfartsverket ett öppet dataset, kallat Reeds, som nu är tillgängligt för akademi och industri världen över.
Självkörande maskiner som fordon, fartyg och drönare kan sänka kostnader, minska miljöbelastningen och bidra till färre olyckor. Med det nya, öppna datasetet för utvärdering av farkosternas algoritmer sätts en ny standard för utvecklingen av autonoma transportsystem på vägar, vatten och i luften.
Datasetet utvecklas med hjälp av en avancerad forskningsbåt – den ses på bilden här intill - som kör förutbestämda rutter runt om i Västsverige under olika väder- och ljusförhållanden.
- – Målet är att sätta en standard för hur morgondagens helt autonoma system utvecklas och utvärderas, säger Ola Benderius, docent på avdelningen för fordonsteknik och autonoma system på institutionen för mekanik och maritima vetenskaper, leder projektet.
Klicka på rubriken för att läsa hela artikeln.

Standard för smarta byggnader från Jönköpings Tekniska Högskola används av Microsoft

Karl Hammar, universitetslektor på Tekniska högskolan (JTH) vid Jönköping University (JU), har utvecklat standarden RealEstateCore för smarta byggnader, som landets två största fastighetsbolag Vasakronan och Akademiska Hus har driftsatt i hela sina fastighetsbestånd. Även Microsoft har valt RealEstateCore när de bygger om sitt företagshögkvarter i USA.
Mängden data som hanteras inom byggnader ökar ständigt för att styra saker som luftkonditionering, belysning, värme och åtkomstkontroll. RealEstateCore organiserar den datamängden för att optimera driften av fastigheter så att de blir mer energieffektiva och miljövänliga.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Test med självkörande fordon & fotgängare på Nordstans tak

Hur kan självkörande fordon genom sitt agerande i trafiken interagera med fotgängare? Det har forskningsprojektet GLAD (Goods delivery under the Last mile with Autonomus Driving vehicles) undersökt. En studie med självkörande leveransfordon och fotgängare genomfördes på Nordstans tak i centrala Göteborg.
Projektet GLAD har som mål att undersöka och skapa kunskap om tillit och acceptans för självkörande leveransfordon i Sverige. Projektet finansieras av Trafikverket och nu har RISE, Aptiv, Clean Motion, Combitech och Högskolan i Halmstad genomfört en användarstudie på Nordstans garagetak.
– Vår utgångspunkt i den här studien har varit att man kan stödja trafikinteraktion utifrån fordonets rörelsemönster inklusive inbromsning och placering i körfältet, något som också styrks av våra preliminära resultat, säger Azra Habibovic.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

GKN AEROSPACE satsar på vätgasdrift inom flyget: ”Framtidens miljövänliga drivmedel”

PRODUKTUTVECKLING. Är vätgas ett av framtidens viktiga energikällor inom flyget? Oavsett hur det faktiskt ser ut så är det många som tror att så är fallet. GKN Aerospace är ett av bolagen som tänker ta spets i utvecklingen på detta område. Man satsar på vätgasflyg i nya projektet H2JET som startar idag, 1 juli.
Nu ska 24 miljoner investeras i utvecklingen av nyckelkomponenter till vätgasdrivna flygmotorer. Förutom GKN Aerospace deltar Chalmers tekniska högskola, Lunds universitet, Kungliga tekniska högskolan, Högskolan Väst, RISE och Oxeon (SMF). Projektdeltagarna kommer att ta fram tekniska lösningar för tre viktiga delsystem för vätedrivna flygmotorer för civila medeldistansflygplan.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Success Stories

Industriellt

Success Stories

Intressant på PLM TV News

PLM TV News

PLM TV News

PLM TV News

PLM TV News

PLM TV News

Aktuell ANALYS

Aktuell Analys

Aktuell Analys

3D-printing

Block title