FoU

Rockwell Automation berättar idag om sin satsning avancerade digitaliserade produktionslösningar för life science-området. Det handlar om Testa Center - ett initiativ mellan den svenska regeringen och Cytiva, ett globalt ledande företag inom life science - skapades 2018 för att stödja tillväxten inom life science-industrin och dess tillverkningskapacitet. Sedan 2019 har det tjänat till att stärka den långvariga relationen mellan Rockwell och Cytiva och deras samarbete för automatisering inom biotillverkningsindustrin.
Bolaget skriver i sitt pressmaterial att satsningen, ”spelar en viktig roll i ett innovativt centrum för läkemedelsutveckling i Uppsala och Sverige.”
Åsa Arvidsson, som är regional VP för EMEA North inom Rockwell Automation, kommenterar det hela med att anpassningsbarhet och skalbarhet är viktiga aspekter i alla moderna verksamheter inom biovetenskap.
- I takt med att personaliserade behandlingar, engångsartiklar och program för snabb utveckling blir allt vanligare behöver tillverkarna ha möjlighet att utveckla, testa, förbättra och tillverka i en takt som är mycket snabbare än någonsin tidigare. Detta kan endast uppnås effektivt med digitaliserade process- och automationslösningar som utvecklats specifikt med läkemedelsbehoven i åtanke, säger Rockwells EMEA North-bas.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Produkten och lönsamhet styr oftast utformningen av tillverkningssystem och fabriker. Men fabriken har ett större värde i samhället än att bara producera, anser Anders Johansson, ny doktor i produktionsteknik vid Högskolan Väst.
– Med en holistisk och långsiktig strategi kan produktionsenheter designas så att exempelvis kompetensförsörjningen i regionen stärks, säger han.
Johansson har som industridoktorand på Scania i Södertälje kunnat studera utvecklingen för företagets fabriker i olika världsdelar under flera år. Dessa studier har resulterat I en intressant avhandling betitlad: "Challenging traditional manufacturing objectives: Designing manufacturing systems for product manufacturing and value production".
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Att Industri 4.0-koncept både förändrar och kommer att förändra arbetslivet för många behöver ingen tvivla över. Digitaliseringen ställer krav på nya kunskaper, nya sätt att samarbeta och nya sätt att leda och organisera arbetet. Men hur gör man? Forskare på Högskolan Väst söker svaren tillsammans med industrin.
Digitaliseringen innebär att många industriföretag investerar stort i ny teknik. Lika viktigt är att investera i personalens kompetensutveckling och ha förståelse för komplexiteten i teknikomställningen.
– Steget från att investera i ny teknik till att få en fungerande industriell praktik är ofta längre och mer komplext än vad man förutsett. Det räcker inte att organisationen lär sig använda den nya tekniken, den måste också fungera tillsammans med de system och processer som redan finns på plats på ett effektivt sätt, säger Lars Walter, professor i Arbetsintegrerat lärande med inriktning industrins digitalisering, Högskolan Väst.
Bland projekten som dragits igång finns A-HIL, som handlar om integration mellan artificiell och mänsklig intelligens. Ett annat är RESTART där man studerar hur oväntade produktionsstopp uppstår, hur man kan undvika fel och skapa lösningar som underlättar återstart.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Telekomjätten Ericsson och forskningsinstitutet RISE har utvecklat en intressant lösning för automatisk konfigurering med hjälp av AI. Bakgrunden är att konfigurering av Ericssons basstationer är oerhört komplext. För att de ska få rätt funktioner krävs många väl avvägda val för att nå rätt konfiguration. Varje val påverkar också helheten vilket gör kombinationerna svåra att överblicka.
”För ett företag som Ericsson är stöd för produktkonfiguration helt centralt när produkter ska offereras och säljas,” skriver RISEs dr Mats Carlsson i dagens artikel, som först publicerats i nyhetsbrevet Om AI, där han diskuterar fördelarna som lett till att Ericsson valt att basera sina automatiska konfigureringsverktyg på MiniZinc. ”AI-metoden innebär en optimerad lösning på de kombinatoriska problem som produkter med varierande och omfattande funktionskrav har och underlättar skräddarsydda leveranser.”
Klicka på rubriken för att läsa hela dr Mats Carlssons artikel.

FORSKNING TILLSAMMANS MED VOLVO-BOLAGEN. När allt fler fordon blir självkörande krävs nya, säkra metoder för att upptäcka fel på fordonet under provkörningar. Nu har forskare, bland annat på Chalmers, utvecklat system som registrerar avvikande vibrationer. Därmed är det möjligt att tidigt i utvecklingen upptäcka fel även utan en förare ombord. Förhoppningen är att metoderna som tagits fram kan bli en del av en internationell standard vid provbanor.
Testförare har en viktig roll för att upptäcka fel under utvecklingen av olika typer av fordon. Idag är det testförarens syn, hörsel och andra sinnen som används för att se tidiga tecken på att någon väsentlig del i fordonet inte fungerar som det ska. Men hur ska det säkerhetskritiska yrkeskunnandet föras vidare in i en framtid när allt fler fordon blir självkörande? Hur påverkas säkerheten när det inte längre finns någon ombord som kan bromsa eller styra åt sidan för att förhindra en olycka?
Det är några av frågeställningarna i forskningsprojektet ”Enablers for testing autonomous vehicles at existing testing grounds,” ETEVEP, som tittar närmare på de utmaningar inom fordonstestningen som uppstår i takt med att bilarna blir alltmer autonoma.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

PLM-utvecklaren Dassault Systemes har arrangerat flera intressanta teman kring mänsklighetens arv och framtid i sin "The Only Progress is Human"-kampanj. I detta är "Living Heritage" ett studentprogram som gör det möjligt för nuvarande och framtida generationer att uppleva sex av UNESCOs världsarv i 3D.
I "Living Heritage" använde 32 elever i sex lag från Tyskland, Indien, Japan, Mexiko, Nederländerna och USA Dassault Systèmes 3DEXPERIENCE-plattform för att återskapa Colosseum, Babylons hängande trädgårdar, Konark Sun Temple, Pompeji, Porta Nigra och Shuri Castle. Guidade av mentorer från Dassault och med stöd av företagets 3DEXPERIENCE Education–program har teamen jobbat med integrerad modellering, simulering, informationsintelligens och samarbetsapplikationer för att skapa vetenskapligt korrekta, databerikade virtuella tvillingar.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Teknik- och IT-konsulten Etteplan har en erkänt framstående expertis inom additiv tillverkning (AM) och spelar en avgörande roll i det pågående svenska strategiska innovationsprogrammet Produktion2030. Projektet, som heter ProThin, har som mål att ta fram vassa lösningar för tillverkning av komponenter med tunna sektioner och kanaler med hjälp av AM-teknologin pulverbäddslaserteknik (LPBF).
LPBF är en 3D-printteknik som möjliggör tillverkning av en mängd geometriskt komplexa produkter med hjälp av en värmekälla, huvudsakligen laser- eller elektronstrålar, för sammanfogning av pulverpartiklar lager för lager, så att det bildas en solid del. Etteplans roll är att tillhandahålla expertis inom produktdesign och processimulering.
Projektet ProThin leds av RISE Research Institutes of Sweden och genomförs alltså inom det svenska strategiska innovationsprogrammet Produktion2030, en gemensam satsning av Sveriges innovationsmyndighet, Forskningsrådet för hållbar utveckling och Energimyndigheten.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

I september öppnar Schunk, det nationella robotlabbet Colab i Södertälje, som ska hjälpa svensk industri att accelerera och intensifiera framtagandet av automationslösningar. För att ytterligare betona vikten av samverkan ingår företaget ett strategiskt samarbete med Örebro universitet för att hjälpa svensk industri att utveckla automationslösningar.
– Samarbetet ger oss möjlighet att vidareutveckla vår forskning, samtidigt som det leder oss till fler samarbeten med branscher och företag, säger Amy Loutfi, vicerektor för AI och innovation.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

PRODUKTUTVECKLING/MATERIAL. Kan additiv teknologi utnyttjas för att ta fram effektivare solceller än dagens? Frågan är synnerligen intressant och i ett nytt EU-finansierat projekt ska svenska Högskolan Västs forskare undersöka om additiv tillverkning av solcellsmottagare kan vara nyckeln till effektivare solenergianläggningar.
– Ett spännande projekt där vår kompetens inom svetsbaserad additiv tillverkning och högtemperaturmaterial förhoppningsvis kan göra nytta i omställningen till förnybar energi, säger Joel Andersson, professor i materialvetenskap.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

TERMISK SPRUTNING. Flygindustrin söker febrilt efter ny teknik som kan bidra till att minska flygets utsläpp av klimatskadliga ämnen. I ett nystartat projekt undersöker Högskolan Västs forskare hur termisk sprutning kan användas för ytbeläggning av kompositkomponenter i nästa generation jetmotorer. Pratt & Whitney, Safran och Saint-Gobain är några av de globala företag som medverkar.
En viktig del av flygindustrins arbete med att minska flygets utsläpp av växthusgaser är att utveckla lättare och effektivare jetmotorer.
– Ett sätt är att höja förbränningstemperaturen i motorns brännkammare, ett annat sätt är att minska motorns vikt. Keramkompositer tål väldigt höga temperaturer, har utmärkta egenskaper och väger en tredjedel av de superlegeringar som används i dagens flygmotorer, förklarar Nicolaie Markocsan, professor i termisk sprutning vid Högskolan Väst.
Klicka på rubriken för att läsa hela artikeln.