Annons

GÄSTKRÖNIKA: Ett decentraliserat moln, en lösning för bättre digital integration?

Omställning och digital inkludering: två sidor av samma mynt
Digital omställning sker när produkter och tjänster omvandlas till en mix av mjukvara och fysiska komponenter som genererar data. Denna data utnyttjas sedan dels till att förbättra produkten eller tjänsten, men också för att generera nya typer av information om konsumenters användningsmönster och beteenden. Denna typ av data värderades inom Europa till 325 miljarder Euro år 2019, eller 2,6 procent av EU:s BNP. Den kommer fram till år 2025 växa till 4 procent av BNP, eller 550 miljarder euro.

Den digitala omställningen påverkar bolag i alla branscher, men kanske mest av alla fordonsindustrin. Enligt PWC utgör mjukvara i nuläget cirka 20 procent av värdet av varje tillverkad bil, medan andelen år 2030 kommer ha ökat till 60 procent. Biltillverkarna kommer alltså utöver mekanisk ingenjörskonst erbjuda sina kunder avancerade datorer på hjul, som i sin tur kommer öka behovet av mjukvaruutvecklare som hanterar och utvecklar de datadrivna tjänster och affärsmöjligheter som uppstår till följd av de massiva dataflöden som genereras och samlas in när produkterna används. Även andra sektorer likt sjukvård, utbildning och offentlig förvaltning kommer följa samma trend.

Framtidens verksamheter kommer alltså vara alltmer digitala och bygga på omfattande användning av data. Om inte digital inkludering prioriteras kommer en del av befolkningen halka efter – i prakitken sakna tillgång till resurser som hälsovård, mat och utbildning. I Sverige må vi ligga i framkant gällande detta arbete – men problematiken tydliggjordes under COVID-pandemin, då data från OECD visar att hela 60 procent av den vuxna befolkningen saknade digital kompetens för att snabbt kunna anpassa sig till distansarbete vid plötsliga nedstängningar av arbetsplatser och skolor.

Digital integration och inkludering en ofta bortglömd nödvändighet
En knäckfråga under den digitala ekonomins framväxt och den explosionsartade ökningen av skapad data handlar om äganderätt och skydd av data. Det krävs lagstiftning och regler som ser till att data som skapas av medborgare, konsumenter och företag endast kan hanteras av ett fåtal behöriga. Värdet av data får heller inte stegra till den grad att mindre aktörer inte har råd att hantera den – detta skulle leda till att all data innehas av ett fåtal aktörer och att de efter egna nycker kunde störa hela branscher för egen vinning, utan hänsyn till miljontals små och medelstora företag.

Även frågan om hållbarhet bör tas upp när digital integration diskuteras. Tas inte hänsyn till hållbarhet vid utvecklingen av IT-infrastruktur och datahantering leder det till att energiresursermöverallokeras till framtidens datahantering, istället för att tillgodose människors grundläggande behov.

Den digitala ekonomin kommer kräva helt andra arkitekturer än de vi är bekanta med idag. Enligt IDC kommer mer än 50 procent av företagens nya IT-infrastruktur placeras vid edge år 2023. Gartner spår att mer än hälften av all data som skapas av företag kommer ”skapas och behandlas utanför ett traditionellt centraliserat datacenter eller moln” fram till år 2025. Edge-data behandlas istället i uppkopplade enheter närmare användarna, vilket snabbar upp processen och ger konsumenten större kontroll över sin data. Molnet kommer kvarstå som en viktig grund för digital omvandling, men kommer istället utvecklas så det är en del av upplevelsen, snarare än en destination. Då allt mer data genereras ute i kanten där människor lever och arbetar uppstår en realistisk möjlighet att skapa decentraliserade moln likt de som drivs av olika länder och interagerar enligt en federerad modell.

Ett decentraliserat moln ger enskilda aktörer större inflytande
Hittills har molnet setts som en slags centraliserad, semi-monopolistisk modell, organiserad av några få dominanter. Här står de fyra största för 70 procent på en växande marknad. En sak som är mindre uppenbar är att molnet, trots sin viktiga status som drivande i dataekonomin, kan bygga på många olika arkitekturer. Decentralisering av molnet kan också bli en drivkraft för ökad integration, då länder och territorier återfår kontrollen över tre nyckelkomponenter: äganderätt till produktionstillgångar inom molnet, det ekonomiska värdet molnet representerar och genererar, samt arbetstillfällen kopplade till molnindustrin.

Genom att produktionsmedlen i hög grad anpassas till nationell eller territoriell politik för moln kommer regeringar och privata aktörer att ha ett ökat intresse av att investera i digital integration. I takt med att reglerna kring hantering av data görs striktare kommer förtroendet för och användningen av molnet att öka. Kompetensen kring molnet och dess hållbarhet kommer förbättras, vilket skapar möjligheter till fler jobb och energisnålare drift. För att säkerställa att data inte kommer i fel händer i en decentraliserad modell måste molntjänsterna tillhandahållas av neutrala parter, åtskilda från marknadsplatser som står redo att profitera på dem.

Resan mot ett decentraliserat moln fortsätter. Gaia-X, ett europeiskt projekt, förblir öppet för användning världen över, samtidigt som det ger insyn hos aktörerna som deltar och skapar en dataekonomi som bygger på distribuerade molnarkitekturer. Smart Africa, ett projekt med målet att stimulera intra-afrikansk handel över en gemensam digital marknad, är ett annat exempel. Det som krävs nu är att aktörerna i IT-industrin omfamnar denna vision och börjar förespråka den – för den europeiska allmänhetens bästa.

 Av Stephan Andersson, Country Manager Infrastructure and Services på Hewlett Packard Enterprise Sweden 

Print Friendly, PDF & Email

Success Stories

Success Stories

Industriellt

Intressant på PLM TV News

PLM TV News

PLM TV News

PLM TV News

PLM TV News

PLM TV News

Aktuell ANALYS

Aktuell Analys

Aktuell Analys

3D-printing

Block title