MBE-begreppet inkluderar allt sånt som det digitaliserade företaget, IoT, Industrial IoT, digitala tvillingar, trådar och annat. Tillsammans bildar de här trenderna och utvecklingstrådarna ett komplicerat pussel som på sista raden måste kunna fungera ihop som en helhet.
– Det här för med sig krav på ökad interoperabilitet, demokratisering av tillgängligheten av data och kompetenta plattformar för samverkan, konstaterade CIMdata-analytikern Peter Bilello, i sitt PDT-anförande. Data måste kunna återanvändas över systemens livscyklar i affärsnätverk; vilket kräver en bred definiton av MBE. Detta begrepp är till sin natur tvärdisciplinärt och sträcker sig inte bara över organisationen internt utan över hela nätverket.
Tilläggas kan att MBE gäller många industrier som flyg, försvar, bil, verkstad, bygg m fl.
Kräver en ny attityd. För att komma dithän måste vi släppa ”business-as-usual-attityden”, som ofta präglar organisationer. Tänk utanför boxen, uppmanade CIMdatachefen de nära 200 deltagarna på plats i Clarion Post Hotel. Det hela handlar om att förändra företagskulturer och få med sig människorna i en organisation.
– Det är, sa han, kanske den viktigaste biten för att skapa ett förändringsbenäget klimat. Man måste entusiasmera, peka på individuella utvecklingsmöjligheter, på företagets överlevnadsvillkor i ett allt tuffare konkurrensklimat. Lyckas man med det så är halva slaget vunnet. Människor som är intresserade och motiverade ser möjligheter att skapa nytt och våga förändra. Plötsligt släpps en dynamik loss som kan leda hur långt som helst. IoT, digitala tvillingar, etc – vägen framåt erbjuder kort sagt sånt som många i sin vildaste fantasi inte trodde var möjligt.
Volvo Trucks lärandeprojekt – en stark presentation. PDT-konferensens tema cirklade alltså runt kontinuerlig förändring. Under de senaste 15-20 åren har PLM-resan både inletts och på många håll fördjupats över tid, framför allt i storföretags- och organisationsmiljöer typ FMV (Försvarets Materielverk). Resan har gått från verktygslådor till att innefatta allt bredare omtag, som t ex affärsstrategier. Men trots alla år på banan är PLM-begreppet ofta lite luddigt. Vad står egentligen PLM för?
Kunskaperna i organisationer som exemplevis Volvo Trucks kan förbättras. Varför gör vi det här? Vilken roll har jag som individuell spelare i helheten? Kan de verktyg som PLM-utvecklarna levererar lösa våra utmaningar? På Volvo Trucks ville man veta mer om hur det såg ut i organisationen kring dessa frågor. Och sub-portföljansvariga för CAD, VPDM och konfiguration i Volvo Group Truck Technology, Jeanette Nilsson, genomförde tillsammans med seniora affärskonsulten i samma bolag, Daniel Adin, en mycket stark presentation av ett projekt som bland annat handlade om dessa frågor.
Rubriken var ”Virtual Next: Att bygga kunskap om nuvarande PLM-stöd för komplexa produkter”.
Nilsson berättade att man mjukvarumässigt jobbar med lösningar från Dassault Systemes, PTC och Siemens och den vision man hade kring projektet bl a var att tillsammans med mjukvaruleverantörerna, utreda hur de nuvarande leverantörerna, ”kan stödja 3D-baserad produktdokumentation”. Hon beskrev det hela som i första hand ett lärande projekt.
– En lastbil är ett betydligt mer komplicerat fordon än exempelvis en vanlig bil. I alla fall sett i ett geometriskt perspektiv, konstaterade Nilsson och tillade att, ”inte bara produktutvecklingsprocessen är komplex utan i lika stor utsträckning gäller detta tillverkningsprocessen med eBOMar, mBOMar, BOPar och annat.”
– Variantrikedomen i de lastbilar Volvo Trucks levererar är mycket stor. Knappt något fordon är det andra exakt likt. Det skapar förstås stora krav på IT-stöd och dokumentation, sa Jeanette Nilsson.
Vilka var slutsatserna? Helt kort pekade de två Volvomedarbetarna på att:
* Alla programutvecklarna stöder verksamheten inom mindre komplexa områden som motorutveckling och förarkabiner med sina ”out-of-the-box-system” (OOTB)
* Ingen av utvecklarna hade fullt stöd för lastbilarnas totala komplexitet via sina OOTB-lösningar.
Digitala tvillingar – varför behövs de? Naturligtvis är PLM-utvecklarnas göranden och låtanden vid ett event av PDTs karaktär ett självklart inslag. Alla stora OEM, och även andra organisationer som exempelvis på försvarsområdet, sitter på lösningar från utvecklare som Dassault, Siemens, PTC, SAP, Aras och Oracle. Vägen framåt är i detta på flera sätt kopplade till hur PLM-plattformarna från dessa bolag utvecklas.
Idag dominerar förstås utvecklingen av sånt som relaterar till ”smarta” produkter och den komplexitet som följer av produkter som, dels tenderar att i växande omfattning utrustas med sensorer, elektronik och mjukvaror, dels förvandlas från att ha sålts som produkter till att snarast säljas som tjänster; i det senare fallet kan det handla om att OEMs exempelvis inte säljer lastbilar utan snarare transporttjänster, eller motorkraft per timme snarare än flygmotorer, och så vidare.
Ägandet stannar kvar hos producenter som får allt större ansvar över allt större delar av produktlivcyklarna. De förutsätts inte längre bara utveckla och tillverka ”prylar”, bilar eller dylikt, utan också antingen själva, eller via partners, se till att de produkter/tjänster som säljs fungerar hos slutanvändarna.
Detta, ökar i sin tur kraven på att produkterna – förutom att de är funktionellt alltmer sofistikerade – också tillverkas med högre kvalitet och blir robusta nog att palla längre tid hos slutanvändarna utan att gå sönder. I det senare fallet gäller också att de utrustas med kommunikativa medel (sensorer, antenner, elektronik, mjukvaror) som gör att de kan bli föremål för prediktivt underhåll. Maskiner, bilar, däck, flygmotorer m m ska själva kunna meddela när delar behöver bytas ut, innan de går sönder och drabbar innehavarna med kostbara stillestånd.
Svindlande möjligheter och stora faror. Scenariot får tanken att svindla för att möjligheterna med IoT, digitala tvillingar och annat tycks oändliga. Både tekniskt och affärsmässigt. Dessvärre är alla dessa möjligheter kopplade till effektiva produktframtagningsplattformar och processer, som i alla stycken kräver rationella lösningar. Häri ligger utmaningen. En av dem är digitala tvillingar.
Gartner Groups analytiker, Marc Halpern uppehöll sig specifikt kring detta med digitala tvillingar i sin presentation under PDT Europe. Han varnade för överdriven optimism när det gäller digitala tvillingar för, som han sa, ”det är inga enkla saker. Varken produktutvecklingsmässigt eller för produkten/tjänsten i händerna hos slutanvändaren”.
– Det finns ett antal myter, sa Gartneranalytikern och höjde bildligt talat ett varningens finger. Han fortsatte:
– Visst är digitala tvillingar en kittlande historia. Men än så länge handlar konceptet mer om vision och löften än om färdiga lösningar. Riskerna för misslyckanden med digitala tvillingar är kort sagt än så länge stora.
Varför? För att belysa problematiken definierade Halpern vad en digital tvilling (DT) är och också vad inte är:
* DT är inte bara en 3D-modell.
* DT kan kontrollera den “sak” (”sak” som i Internet of Things) den är en representation av
* DT är en virtuell modell av en ”sak”
* Varje fysisk sak har åtminstone en unik tvilling
* DT har en identitet och en kontext i vilken den ska verka
* DT monitorerar, efterfrågar tillstånd/status och tar emot statusinformation
* DT kan simulera den verkliga fysiska ”saken”
* Till DT hör analys-, regler-, prediktions- och algoritmlösningar
Sammantaget, hävdade Halpern, ”är det är synnerligen komplext att få ihop allt detta till en fungerande helhet och jag upplever att det ofta finns vad som närmast kan beskrivas som en naivitet kring möjligheterna att kostnads- och tidsmässigt få till detta.”
Han noterade också att detta bara gällde sjäva ”saken” i drift. Vid sidan av detta finns det en rad andra aspekter, inte minst kring den digitala tvillingen i produktutvecklingen, i systems engineering-sammanhang och i tillverkningen – där man ska få den digitala tvillingen att samverka med andra digitala tvillingar, exempelvis produktionslinans digitala tvilling.
Gartner om faran med proprietära format. Sålunda, mer avancerat och kanske mer omfattande än vad många tänker sig, när man lyssnar till ”helbrägdagörarnas” budskap. Men Gartneranalytikern är trots sina varningar tämligen positiv och tror på DTs framtid. Dock kommer det att ta betydligt längre tid än vi tror att få igång denna trend på ”bredden”.
Han sa slutligen att om man bara betänker konsekvenserna av nedanstående punkter så finns det goda möjligheter att ro dessa projekt i land:
- Produktdata i format som låser in DT: Proprietära format är farliga. En fråga relaterad till standards, alltså. Här var Halpern mycket tydlig i att man som produktframtagare ska vara på sin vakt: ”Jag ser i stort sett dagligen problem som relaterar till inlåsningseffekter bland mina klienter, och det skrämmer upp mig ordentligt. Tänk standards i detta”.
- Hur ser det ut med livslängden med avseende på teknologi och modeller?
- Vem äger produktdata och hur förhåller det sig med säkerhetsaspekterna kring DT?
- Oklart värde med avseende på ihopsamlat data: Är det rätt data och rätt analys som kan göras?
- DT utvecklas alltid av någon som har en viss kunskap och skicklighet – hur kan man behålla den information som bidragit till skapandet av modellen? Hur gick tankegångarna? Kan det dokumenteras för att återvändas om personen som har allt detta i sitt huvud slutar?
- Utbyte av data med andra – tillse att det är möjligt med så få begränsningar som möjligt.
- Tänk på att DT representerar ett ökande intellektuellt kapital vartefter åren går och mer information adderas till den. Hur kan detta säkras?
- Starta ditt DT-projekt enkelt – men inte för enkelt.
- Igen: Använd öppna format!
Möt Boeing och Volvo Cars i en kommande artikel. Detta är den första av två artiklar kring PDT-eventet. I nästa artikel – som publiceras på verkstadsforum.se/PLM&ERP News nästa vecka – kommer vi bland annat att möta Boeings Senior Maganger, Business Capability Integration, Kenny Swope, och Volvo Cars, Ivar Hammarstedt, Senior Analyst Technology Intelligence. Det handlar bl a om hur framtidens bilar kommer att se ut och vad de kommer att kunna…
