Frances Evans konstaterar också att man hjälper användarna att minimera utvecklingsrisker.
”Detta samtidigt som vi accelererar innovationstakten genom ett starkare tvärvetenskapligt samarbete, tidigare insikter i designutmaningar och ett tryggare beslutsfattande vid utveckling av komplexa elektromekaniska produkter.” tillägger hon.
Hur mjukvaran flätas samman med el och elektronik
Att integrera el och mekanik löser dock bara halva ekvationen. I moderna system är det mjukvaran som väcker hårdvaran till liv. För att uppnå en sann digital tråd krävs att mjukvaruutvecklingen (ALM – Application Lifecycle Management) kopplas direkt till el- och elektronikdesignen (ECAD). Siemens löser detta genom att integrera sin mjukvaruplattform Polarion ALM med Teamcenter och elektronikverktyg som Xpedition.
I praktiken innebär denna djupa integration tre kritiska fördelar:
- Hårdvaruberoende mjukvarukrav: När en systemingenjör definierar en funktion (till exempel en låsningsfri bromsfunktion) i Polarion, kopplas kraven direkt till den fysiska mikrokontrollern på kretskortet och till de specifika stiften i Capital-kablagechemat. Om elingenjören byter ut en kontakt eller flyttar en signalpinne, flaggas mjukvaruteamet automatiskt. Detta förhindrar att kod skrivs för hårdvarukonfigurationer som inte längre existerar.
- Virtuell validering (HIL och SIL): Genom att koppla samman mjukvarukoden i Polarion med den fysiska el- och mekanikmodellen kan man köra simuleringar i form av Software-in-the-Loop (SIL) och Hardware-in-the-Loop (HIL). Utvecklare kan testa mjukvarans beteende mot en virtuell tvilling av elsystemet för att se hur kretsar och kablage reagerar på olika styrsignaler, långt innan fysiska prototyper har tillverkats.
- Digital spårbarhet för regelefterlevnad: Inom strikt reglerade branscher som fordons- och medicinteknik krävs fullständig spårbarhet. Integrationen gör att man kan spåra en specifik kodrad, via testprotokollet, till det exakta kretskortet (ECAD) och kabelstammen (Capital) där den körs. Det skapar en obruten kedja från krav till färdig produkt.
Altair-uppköpet ritar om kartan mot Synopsys/Ansys
Med den nya Capital-releasen och det underliggande fokuset på den digitala tvillingen befäster Siemens sin unika position på marknaden. Den absolut största tektoniska förflyttningen på marknaden på senare tid är dock den gigantiska sammanslagningen där halvledarjätten Synopsys förvärvade simuleringsledaren Ansys. Denna affär skapade en superjätte med målet att kontrollera allt från kisel (mikrochip) till färdiga systemstrukturer.
Siemens svarade snabbt och kraftfullt på detta hot genom sitt strategiska mångmiljarduppköp av Altair Engineering. Detta drag ritar helt om maktbalansen och visar på två olika filosofier och styrkor hos de båda blocken:
Synopsys/Ansys – Styrka: Från kisel till fysikalisk simulering. Synopsys och Ansys bildar tillsammans en svårslagen duo inom halvledardesign (EDA) och extremt avancerad fysikalisk simulering. Deras styrka ligger i att optimera prestanda på chipnivå och simulera komplexa elektromagnetiska fält, termisk strålning och fluidmekanik. De närmar sig systemdesign ”nerifrån och upp” – från mikrochippets arkitektur och ut i den fysiska världen. Deras utmaning har historiskt varit att de saknar en bredare, etablerad PLM-ryggrad som hanterar hela produktlivscykeln, fabriksplaneringen och de tunga affärssystemkopplingarna (ERP).
Enterprise PLM möter AI-driven simulering
Siemens var redan innan uppköpet av Altair branschledande på att hantera den breda, industriella produktlivscykeln (PLM) genom Teamcenter, samt produktion och automation på fabriksgolvet. Genom att addera Altair stänger Siemens sina egna luckor inom avancerad simulering och skaffar sig ett unikt vapen: Altairs världsledande expertis inom AI-driven simulering och dataanalys.
Där Synopsys/Ansys fokuserar på exakt fysikalisk simulering (vilket kräver enorm beräkningskraft), tillför Altair algoritmer som kan förutsäga hur system beter sig i realtid med hjälp av maskininlärning. Siemens kan nu erbjuda en ”uppifrån och ned”-strategi: de äger i form av teamcenter hela den digitala ryggraden, fabriksautomationen har de också och kan nu dessutom optimera mekatroniska system på ett mer lättrörligt, AI-stöttat sätt.
Genom att täppa till glappet mellan elsystem och mekanik i Capital, integrera mjukvaran via Polarion och växla upp simuleringsmusklerna med Altair, visar Siemens att de siktar på dominans över den digitala tvillingen. Kampen står inte längre mellan enskilda CAD- eller simuleringsverktyg, utan om vem som kan leverera det mest kompletta och intelligenta ekosystemet. För industriföretag innebär dessa framsteg att visionen om en helt automatiserad, synkroniserad och AI-optimerad produktutveckling äntligen börjar bli operativ verklighet.
Sammanfattningsvis: Siemens ligger väl positionerade med sina verktyg i en produktutvecklingsvärld där gränserna mellan hårdvara, el och mjukvara tenderar att suddas ut i moderna produkter.
