Naturligtvis är de kommersiella PLM-utvecklarnas göranden och låtanden självklara inslag i detta och sökandet efter att skapa dels digitala trådar som ”ryggradsmässigt” kan hålla ihop det hela, dels ta fram de verktygskombinationer som behövs lämnar aktörer som Dassault, Siemens PLM, PTC, Aras och andra ingen ro.
Alla stora OEM, och även andra organisationer som exempelvis på försvarsområdet, som sitter på lösningar från dessa utvecklare, tittar just nu på hur man ska ”attackera” den digitala tvillingproblematiken.
Klart är också att vägen framåt är i detta på flera sätt kopplade till hur PLM-plattformarna från dessa bolag utvecklas.
Ett subset inom IoT. Idag dominerar förstås utvecklingen av sånt som relaterar till ”smarta” produkter och den komplexitet som följer av produkter som, dels tenderar att i växande omfattning utrustas med sensorer, elektronik och mjukvaror (IoT), dels förvandlas från att ha sålts som produkter till att snarast säljas som tjänster (Product-as-a-Service); i det senare fallet kan det handla om att OEMs exempelvis inte säljer lastbilar utan snarare transporttjänster, eller motorkraft per timme snarare än flygmotorer, och så vidare.
En effekt av den senare trenden är att ägandet stannar kvar hos producenter som får allt större ansvar över allt större delar av produktlivcyklarna. De förutsätts inte längre bara utveckla och tillverka ”prylar”, bilar eller dylikt, utan också antingen själva, eller via partners, se till att de produkter/tjänster som säljs fungerar hos slutanvändarna.
Detta, ökar i sin tur kraven på att produkterna – förutom att de funktionellt blir alltmer sofistikerade – också tillverkas med högre kvalitet och blir robusta nog att palla längre tid hos slutanvändarna utan att gå sönder. I det senare fallet gäller också att de utrustas med kommunikativa medel (sensorer, antenner, elektronik, mjukvaror) som gör att de kan bli föremål för prediktivt underhåll. Maskiner, bilar, däck, flygmotorer m m ska ”själva” kunna meddela när delar behöver bytas ut, innan de går sönder och drabbar innehavarna med kostbara stillestånd.
Svindlande möjligheter och stora faror. Scenariot får tanken att svindla för att möjligheterna med IoT, digitala tvillingar och annat tycks oändliga. Både tekniskt och affärsmässigt. Dessvärre är alla dessa möjligheter kopplade till effektiva produktframtagningsplattformar och processer, som i alla stycken kräver rationella lösningar. Häri ligger utmaningen. En av dem är digitala tvillingar.
Gartner Groups analytiker, Marc Halpern uppehöll sig specifikt kring detta med digitala tvillingar i sin presentation under PDT Europe. Han varnade för överdriven optimism när det gäller digitala tvillingar för, som han sa, ”det är inga enkla saker. Varken produktutvecklingsmässigt eller för produkten/tjänsten i händerna hos slutanvändaren”.
– Det finns ett antal myter, sa Gartneranalytikern och höjde bildligt talat ett varningens finger. Han fortsatte:
– Visst är digitala tvillingar en kittlande historia. Men än så länge handlar konceptet mer om vision och löften än om färdiga lösningar. Riskerna för misslyckanden med digitala tvillingar är kort sagt än så länge stora.
Varför?
Vad är en digital tvilling och vad är den inte? För att belysa problematiken definierade Halpern vad en digital tvilling (DT) är och också vad inte är:
* DT är inte bara en 3D-modell.
* DT kan kontrollera den “sak” (”sak” som i Internet of Things) den är en representation av
* DT är en virtuell modell av en ”sak”
* Varje fysisk sak har åtminstone en unik tvilling
* DT har en identitet och en kontext i vilken den ska verka
* DT monitorerar, efterfrågar tillstånd/status och tar emot statusinformation
* DT kan simulera den verkliga fysiska ”saken”
* Till DT hör analys-, regler-, prediktions- och algoritmlösningar
Sammantaget, hävdade Halpern, ”är det är synnerligen komplext att få ihop allt detta till en fungerande helhet och jag upplever att det ofta finns vad som närmast kan beskrivas som en naivitet kring möjligheterna att kostnads- och tidsmässigt få till detta.”
Han noterade också att detta bara gällde sjäva ”saken” i drift. Vid sidan av detta finns det en rad andra aspekter, inte minst kring den digitala tvillingen i produktutvecklingen, i systems engineering-sammanhang och i tillverkningen – där man ska få den digitala tvillingen att samverka med andra digitala tvillingar, exempelvis produktionslinans digitala tvilling.
Standardsbaserade format är ett bra sätt att undvika inlåsningseffekter av produktdata. Proprietära format är farliga. En fråga relaterad till standards, alltså. Här är Gartneranalytikern Marc Halpern mycket tydlig i att man som produktutvecklare ska vara på sin vakt: ”Jag ser i stort sett dagligen problem som relaterar till inlåsningseffekter bland mina klienter, och det skrämmer upp mig ordentligt. Tänk standards i detta”.
Faran med proprietära format. Sålunda, mer avancerat och kanske mer omfattande än vad många tänker sig, när man lyssnar till ”helbrägdagörarnas” budskap. Men Gartneranalytikern är trots sina varningar tämligen positiv och tror på DTs framtid. Dock kommer det att ta betydligt längre tid än vi tror att få igång denna trend på ”bredden”.
Han sa slutligen att om man bara betänker konsekvenserna av nedanstående punkter så finns det goda möjligheter att ro dessa projekt i land:
- Produktdata i format som låser in DT: Proprietära format är farliga. En fråga relaterad till standards, alltså. Här var Halpern mycket tydlig i att man som produktframtagare ska vara på sin vakt: ”Jag ser i stort sett dagligen problem som relaterar till inlåsningseffekter bland mina klienter, och det skrämmer upp mig ordentligt. Tänk standards i detta”.
- Hur ser det ut med livslängden med avseende på teknologi och modeller?
- Vem äger produktdata och hur förhåller det sig med säkerhetsaspekterna kring DT?
- Oklart värde med avseende på ihopsamlat data: Är det rätt data och rätt analys som kan göras?
- DT utvecklas alltid av någon som har en viss kunskap och skicklighet – hur kan man behålla den information som bidragit till skapandet av modellen? Hur gick tankegångarna? Kan det dokumenteras för att återvändas om personen som har allt detta i sitt huvud slutar?
- Utbyte av data med andra – tillse att det är möjligt med så få begränsningar som möjligt.
- Tänk på att DT representerar ett ökande intellektuellt kapital vartefter åren går och mer information adderas till den. Hur kan detta säkras?
- Starta ditt DT-projekt enkelt – men inte för enkelt.
- Igen: Använd öppna format!
Hur ser lösningarna ut idag? Så hur har då de stora spelarna på PLM-utvecklingsområdet gjort för att ta tag i problematiken kring digitala tvillingar? Hur ser deras lösningar ut? PLM&ERP News har påbörjat en serie kring detta. Först ut var Siemens PLM vars lösningar vi tittade på i artikeln (klicka på rubriken nedan för att läsa artikeln som ligger ute på ENGINEERING.com):
Siemens PLM, NX 12.0 and the Road to the Digital Twin
I kommande artiklar ska vi titta närmare på Dassaults, PTCs, Aras’, IBMs och SAPs lösningar.