Annons

SKF lånar fem miljarder för att snabba på grön omställning i Europa – tung satsning på forskning kring elektromobilitet och förnybar energiteknik

Produktutveckling/HÅLLBAR INNOVATION i PTC- och SIEMENS-miljö och i SAPs MOLN. Kullagertilljätten SKF satsar hårt på att utveckla lösningar och metoder som kan bidra till den gröna omställningen. Detta är bakgrunden till att man nu tar upp ett lån på nära fem miljarder kronor från EIB, Europeiska InvesteringsBanken, för ett projekt där fokus ligger på förnybar energi och elektromobilitet.
För pengarna tänker SKF driva relaterad forskning för att utveckla sin teknik inom kullager-, tätnings- och smörjsystem under de kommande fyra åren vid anläggningar i Österrike, Frankrike, Tyskland, Italien, Nederländerna och Sverige.
Hur stor är den gröna potentialen i kullager? Större än man skulle kunna tro. Saken är den att finns det kullager, så finns det friktion och i dagsläget går cirka 20 procent av den globala energin åt till att övervinna friktion. Det är en av de mer spännande attackvinklarna i det man nu tänker utveckla.
De SKF-domäner som kommer omfattas av EIB-pengarna är materialforskning, produktdesign, avancerade tillverkningsprocesser, digitalisering och prediktiv teknik. I pressmaterialet pekar man ut framför allt två exempel: Ett är att minska friktionen och förlänga underhållsintervallen i elektriska dragsystem, ett annat är att förbättra effektiviteten hos vindturbin-växellådor.
”Syftet med vår strategi är att skapa ett betydande värde för kunderna på målmarknaderna genom hållbar innovation, en ökad effektivitet och smidighet”, säger SKFs koncernchef Rickard Gustafson. ”Med denna finansiering, fortsätter vi satsningarna på att ta fram smarta och hållbara lösningar som stöder övergången till en mer hållbar värld.”
På vägen mot en hållbarare värld spelar idag, vid sidan av innovativ tankeverksamhet, också systemmiljöerna för industriellt IT-stöd viktiga roller. Hur ser de ut på SKF? När det gäller PLM- och affärssystem-miljön landar den gröna satsningen i ett tämligen diversifierat landskap. Man har skapat en produktutvecklingsmiljö som primärt bygger på PTC-verktyg när det gäller basal produktdesign i CAD och PDM, och jobbat med Siemens Digital Industries Closed-Loop Manufacturing-koncept när det gäller tillverkningsupplägg. Till detta kommer SAP på ERP och tangerande PLM-relaterade bitar och nu senast en molnmigrering av det lokalt installerade affärssystemet SAP S/4HANA.
Tre tunga pelare i de upplägg man jobbat med har handlat om digitala tvillingar av produkterna, tillverkningslinorna och av produkter i kundens tjänst. I detta arbetar SKF med PTCs Creo CAD och Windchill PDM, Siemens Teamcenter och på affärssystemsidan med SAP som huvudverktyg.
SAP har för övrigt en intressant position i detta, inte minst sett till miljöaspekterna: SKF valde i somras "RISE with SAP" för att migrera S/4HANA till molnet. Syftet är att, ”förenkla IT-infrastrukturen och använda ny teknik som AI och maskininlärning.” Genom flytten till molnet tar SKF bl a sikte på att anpassa sig till nya hållbarhetspolicyer och regeländringar – och använda grön koldioxidredovisning (green ledger). Vi tittar lite närmare på framför allt SAP-installationen i dagens artikel, men också allmänt kring bolagets PLM-upplägg.

Allmänt konstaterar SKF-chefen, Rickard Gustafson, att bolaget som en världsledande leverantör av innovativa lösningar inom rullager och till detta kopplade lösningar ser det som väsentlig del av sin mission att hjälpa industrin att bli mer konkurrenskraftig och hållbar.

Friktionens energibespringspotential
Det låter måhända lite tilltaget att tillmäta SKFs kullager en avgörande roll i detta, men det finns faktorer som talar för att betydelsen av det bolaget kan bidra med ger mycket mer än man i allmänhet skulle kunna tro. Enligt SKF går i dagsläget exempelvis cirka 20 procent av den globala energin åt till att övervinna friktion.

Ett exempel på vad SKF tänker använda de lånade EIB-pengarna till handlar om att förbättra effektiviteten hos vindturbin-växellådor. På bilden en 3D-modell av en sådan. Växellådan i ett vindturbin måste klara en rad krävande och varierande förhållanden. Belastningar, påfrestningar, vibrationer och temperaturer förändras ständigt. Komponenter i växellådan,som lager, måste klara en sådan miljö. Den framgångsrika utvecklingen och driften av vindkraftverks-växellådor involverar design, modellering och testning; tillståndsövervakning och underhållsverksamhet, samt ingenjörs- och smörjkonsultverksamhet.

Samtidigt finns SKFs produkter inom rad verksamheter där kullager och friktion finns i en mängd produkter till en rad olika branscher, som transport, tillverkningsindustri, energi, jordbruk, mat och dryck. Genom att minska friktionen för att upprätthålla optimal temperatur och hastighet i en effektiv produktion skulle, åtminstone teoretiskt, stora energivinster kunna tas hem. Särskilt om man till detta adderar att de som använder t ex kullager i sina lösningar också gör produkterna lättare, effektivare, mer hållbara och prediktivt reparerbara finns en stor potential för att plocka hem signifikanta energivinster.
Det finns onekligen en intressant logik i resonemanget i detta från SKFs sida. Lyckas man som ett steg i detta, bl a genom de nu annonserade gröna forskningssatsningarna, hjälpa sina kunder att förbättra prestandan i deras roterande utrustning och på så vis i flera perspektiv minska deras miljöpåverkan kan utvecklingen kring relaterad energikonsumtion ledas in på en miljömässigt bättre väg än den man befinner sig på idag. Bolagets erbjudande runt roterande axlar, som alltså omfattande sånt som kullager, lager, tätningar, smörjsystem, tillståndsövervakning och tjänster, kan i detta perspektiv innebära stora framsteg.

Från lokal installation till molnet
När SKF i somras annonserade att man valt ”RISE with SAP” för att gå över till ett molnbaserat affärssystem var syftet att framtidssäkra sin globala verksamhet, förenkla sin IT-infrastruktur och använda ny teknik som artificiell intelligens och maskininlärning.
RISE with SAP-erbjudandet är en hanterad molntjänst som hjälper organisationer som använder ERP-programvara på plats – inklusive SAP ERP, SAP ECC och SAP S/4HANA – att migrera till molnet säkert och smidigt. Genom att flytta till molnet ska den svenska verkstadsjätten kort sagt stå bättre rustat för att hantera sin globala affärsverksamhet. På hållbarhetskontots plussida avseende affärssystemets kapabiliteter i molnet kan här också noteras att man kommer att kunna anpassa sig till nya hållbarhetspolicyer och regeländringar – och använda grön koldioxidredovisning.
”Övergången från en traditionell lokal lösning till molnet visar vår vilja att göra verksamheten mer effektiv. Genom att integrera den befintliga SAP S/4HANA-lösningen i vår avancerade molnstrategi kommer vi att kunna stärka kritiska affärsområden som ekonomi, reservdelsförsörjning, lagerhållning, leveranskedjor och tillverkning. Att flytta till molnet är ett val som ligger i linje med SKFs filosofi att tänja på gränserna och stödja utvecklingen mot en hållbar framtid, kommenterade Pedro de Freitas, Head of Global Digital Services på SKF, saken i samband med att SAP-invetseringen annonserades i somras.

Genom att gå över till SAP S/4HANA Cloud med hjälp av RISE with SAP, hävdade han, ”kommer SKF att få en smidig och säker migrering av sitt lokala affärssystem – samtidigt som de kan fatta datadrivna affärsbeslut i realtid med hjälp av inbyggd intelligens.”

En effekt av detta, hävdar man, är att relevant, tillförlitlig och ansvarsfull affärsdriven AI kommer att byggas in direkt i SKFs processer och anpassas till interna AI-strategier.
”Med våra AI- och molndrivna lösningar hjälper vi våra kunder att bli mer effektiva, motståndskraftiga och hållbara. Vi har haft ett starkt samarbete under många år, och vi kommer att fortsätta arbeta nära SKF för att identifiera nya innovativa lösningar och möjligheter att effektivisera processer,” Emmanuel Raptopoulos, President för SAP EMEA.

EIBs Thomas Östros och SKFs Rickard Gustafson signerar lånehandlingarna.

I linje med EUs hållbarhetsmål
Ett sätt att skapa en säker långsiktig finansiering av SKFs gröna satsning handlar alltså om det femmiljarders-lån som EIB beviljat kullagerjätten.
”Detta lån är ett tecken på vårt åtagande att främja innovation för en grönare framtid”, säger EIBs VP, Thomas Östros. ”SKF har varit en drivkraft för tekniska framsteg i över 100 år och bedriver avancerad forskning inom lager- och tätningsteknik som är avgörande för förnybar energi och elektromobilitet, vilket ligger i linje med vår gemensamma vision om ett hållbart Europa.”
Östros påpekar vidare att lånet ligger i linje med EUs mål att främja hållbar utveckling och grön teknik, som bidrar till organisationens mål inom området för klimatåtgärder och miljömässig hållbarhet. De tillhandahållna resurserna främjar även europeisk politik som Horisont Europa, EUs flaggskeppsprogram för stöd till forskning och innovation, och planen REPowerEU för att påskynda Europas övergång från fossila bränslen till förnybar energi.
Samtliga projekt som finansieras av EIB-gruppen är i linje med Parisavtalet.

Simuleringsstöd i praktiken med steg-för-steg-modellering via SKFs SimPro Quick-lösning. Ett av nyckelvärdena hos SKF är bolagets kärnexpertis och kunskap om användning av lager i roterande maskiner. Genom att bädda in denna expertis i kraftfull simulerings-programvara med ett enkelt användargränssnitt, kombinerat med möjligheten att välja lager direkt från SKFs senaste rullningslager-katalog, kan man ge kunderna bra användarupplevelser. En poäng i detta är att varje lagerarrangemang och användningsfall skiljer sig åt, och ett stort antal faktorer kan påverka prestandan. Med SimPro Quick kan man optimera lagerarrangemangets design genom en användarvänlig, steg-för-steg-process.

PLM i miljöns tjänst
Slutligen några ord om SKF och bolagets PLM-arsenal, som förstås har en viktig roll i bolagets gröna produktutvecklings-spår. Ett koncept bolaget lagt en hel del tid och resurser på bygger på tre slag av digitala tvillingar kring produkt, anläggning och tvillingapplikationer hos slutkunderna. En tung poäng med de olika digitala tvillingarna är att de är simuleringsbara redan som digitala 3D-modeller, vilket exempelvis innebär att man kan funktionalitetstesta, optimera och validera produktdesign, tillverkning och t o m produkterna i drift hos slutkund redan innan de existerar i fysisk form; när det fortfarande relativt sett är billigt att göra ändringar och anpassningar. Så här är det tänkt:

1. Digitala tvillingar av produkten. Här arbetar SKF alltså med PTCs lösningar Creo (CAD) och Windchill PDM. Men man har också andra PTC-inslag, som Navigate och Kepware, där den förra lösningen ger intressenter i hela organisationen enkel åtkomst av data som lagras i företagssystemen; medan Kepware-portföljen kopplar samman olika äldre OT-enheter (Operational Technology, ”teknik på verkstadsgolvet”) med mjukvaruapplikationer.

2. Digitala tvillingar av produktionsanläggningarna. Här har man arbetat bl a med sitt eget så kallade World Class Manufacturing-program, baserat på Siemens Closed-Loop Manufacturing-koncept och Siemens Xcelerator-mjukvara, främst Teamcenter.

3. Digitala tvillingapplikationer relaterade till produkten i kundernas händer, där SKFs servicecenter (”Rotation Services”) ansvarar för övervakning, support, underhåll och optimering.

Konkreta miljökapabiliteter både i Siemens och PTCs PLM-sviter
För båda dessa aktörer gäller att man under senare år har utvecklat långt drivna stöd för hållbar produktutveckling och produktion, vilket visats i PLM&ERP News serie av intervjuer med de stora PLM-utvecklarnas hållbarhets-ansvariga, t ex Siemens Digital Industries ”miljö-VP”, Eryn Devola. Bland bolagets senaste initiativ på området finns t ex Teamcenter Carbon Footprint Calculator, som blivit en del av cPDm-mjukvaran (collaborative Product Definition management) Teamcenters lösning för produktkostnads-hantering. MJodulen är också också en del av Xcelerator-plattformen och gör det möjligt för organisationer att mäta, simulera, minska och spåra sin produkts koldioxidavtryck tidigt i utvecklingsfasen.

På PTC-sidan har t ex vi intervjuat Dave Duncan, ”VP of sustainability” inom bolaget, som hävdade att hållbarhet har blivit en integrerad del av PTCs portfölj. Det börjar redan vid kravhanteringen, sa han bl a, och kan beröra regleringar från en tillsynsmyndighet eller via egna krav, eller krav från ett visst företag. Dessa krav kan uttryckligen kopplas till konstruktionen och hur den används, vilket kommer att säkerställa att konstruktörerna respekterar designavsikten som den anges i kravställningen. För de produkter man designar och tillverkar finns även materialdatabaser, som Ansys Granta eller Higgs Material Database. Det är ett välinvesterat och växande område, där företag som tillhandahåller servicekataloger med material med utvalda data som gör det möjligt för designers att förstå dess återvinningsbarhet, REACH- och RoHS-överensstämmelse, och det förkroppsligade kolet i dess utvinning och skapande. När materialet är valt kan dessa attribut dras in i PLM-systemen genom CAD under designstadiet. Det kan sedan rullas upp i sammansättningarna och stycklistorna i Windchill så att man kan förstå alla valda material och det totala eller farliga materialets fotavtryck.
För inköpta komponenter finns det liknande kataloger, som SiliconExpert eller Octopart, där man kan välja kondensatorer, bultar, skruvar eller andra komponenter med liknande utvald information om hur återvinningsbart materialet är: Vad är det gjort av? Hur farligt är det? Vilka är dess risker på komponentnivå sett till koldioxid- och försörjningskedjor?
Allt material och komponentinformation i attributen som omfattas av dessa databaser kan vara associativa och påkopplingsbara.

Print Friendly, PDF & Email

Success Stories

Success Stories

Industriellt

Intressant på PLM TV News

PLM TV News

PLM TV News

PLM TV News

PLM TV News

PLM TV News

Aktuell ANALYS

Aktuell Analys

Aktuell Analys

3D-printing

Block title