Detta blir nu den andra större anläggningen på området för den tyska industrigiganten. Sedan tidigare är man redan igång med bygget av en batterifabrik i Finland och orten Harjavalta. Till den nya gigafabriken i tyska Schwarzheide kommer man att, ”använda en branschledande energimix som minskar koldioxidutsläppen över hela värdekedjan.”
Modulär design och infrastruktur
Den avancerade anläggningen här kommer att producera katodaktiva material (CAM) med en initial kapacitet som möjliggör leverans av batterikapacitet för cirka 400 000 helelektriska fordon per år. I pressmaterialet skriver man att, ”innovativa katodmaterial från BASF kommer att öka batteriernas prestanda och främja framgången för klimatvänlig mobilitet.”
Schwarzheide-anläggningen ska byggas upp enligt en modulär design och infrastruktur, som i sin tur möjliggör snabb uppbyggnad av tillverkningskapacitet för att möta den ökande efterfrågan på den europeiska EV-marknaden (Electrical Vehicles). Precis som Northvolt tar BASF också sikte på att utnyttja industrialiseringsuppläggen i samband med byggnationen av den finska Harjavaltafabriken i Schwarzheide. Uppstart av de två anläggningarna planeras för 2022.
– Anläggningarna i Finland och Tyskland kommer att erbjuda våra kunder tillförlitlig tillgång till skräddarsydda aktiva material med hög nickelkatodkapacitet i närheten av sina europeiska tillverkningsanläggningar, säger dr Peter Schuhmacher, VD, för ”Catalyst-divisionen” vid BASF. Med dessa investeringar i Finland och Tyskland kommer BASF att bli den första CAM-leverantören med lokal produktionskapacitet på dagens tre stora marknader – Asien, USA och Europa. Vi kommer att bli den ledande leverantören med en pålitlig, hållbar och europeisk baserad leveranskedja som kommer att omfatta basmetallförsörjning, särskilt då nickel- och kobolt-, föregångsproduktion och katodmaterialproduktion inom en region.
Northvolt Ett kommer att dra 2% av Sveriges energiproduktion
Till saken med batteriproduktion av den här industriella omfattningen är en synnerligen energikrävande historia. Bara för att ta ett exempel från Northvolt-projektet, så beräknar man att anläggningen Northvolt Ett, i Skellefteå, när den är i full drift 2023, kommer att konsumera ca 2 procent av Sveriges samlade energiproduktion. Kraven på energitillgång gäller förstås också för BASFs i Schwarzheide. Här uppger bolaget att man ska använda ett energieffektivt gas- och ångturbinkraftverk, som fungerar enligt principen om kombinerad värme- och kraftproduktion. Detta moderniseras för närvarande för att ytterligare öka dess effektivitet. Fram till dess att batterifabriken tas i drift planeras också integrationen av andra förnybara energikällor. Harjavalta-anläggningen kommer även den att utnyttja förnybara energikällor, inkluderat vattenkraft, vind- och biomassbaserad kraft. Denna energimix, menar man, ger utvecklingen av CAM-material (”Cathode Active Materials”) ett mycket lågt CO2-avtryck.
BASF påpekar vidare att Investeringarna i Harjavalta, Finland och Schwarzheide, Tyskland, förstärker bolagets stöd för Europeiska kommissionens agenda för en europeisk värdekedja för batteriproduktion och är en del av det ”viktiga projektet för gemensamt europeiskt intresse (IPCEI)”, som godkändes av Europeiska kommissionen den 9 december 2019 enligt Europeiska unionens regler för statligt stöd.
”Styrelsebeslut i Korea och Kina är för osäkra,” enligt Volkswagen
PLM&ERP News har i en artikel på vår amerikanska systersajt, engineering.com, om Northvoltsatsningen berättat om bakgrunden till det nu initierade slaget om batteritillverkningskapacitet i Europa. I Tyskland har bolaget ytterligare batterifabriksprojekt – Northvolt Zwei – som kommer att förse Volkswagen-gruppen med batterier. Detta kommer att byggas på ritningar, eller digitala tvillingar, från Skellefteå-enheten vartefter byggandet fortskrider där. Processer, applikationsstrukturer, produktionsinfrastruktur och andra saker kopieras också och även här kommer digitala tvillingar att spela en framträdande roll ”Styrelserumsbeslut i Korea och Kina är för osäkra,” enligt Volkswagen
I Tyskland har ett ytterligare batterifabriksprojekt initierats – Northvolt Zwei – som kommer att förse Volkswagen-gruppen med batterier. Detta kommer att byggas på ritningar, eller digitala tvillingar, från Skellefteå-enheten när byggandet fortskrider där. Processer, applikationsstrukturer, produktionsinfrastruktur och andra saker kopieras också.
Dessa digitala tvillingar kommer sedan att bilda ”fabrikskopior ”som ska användas vid byggande, utrustning och drift av Northvolt Zwei-fabriken i Tyskland, som främst kommer att förse Volkswagen-gruppen med batterier för sina elfordon.
Carlsson berättade vidare att Volkswagen närmade sig honom för ett år sedan och förklarade att eftersom de gick ”all-in” på elfordon, behövde man en dedicerad tysk batterifabrik.
– Omställningen är irreversibel, sade VW och hävdade att allt som kommer med en övergång som denna innebär dramatiska förändringar – till exempel när det gäller leveranskedjan.
I andra sammanhang har Volkswagen-chefer gjort klart att de inte finner omständigheterna – det vill säga förlita sig på ensidiga beslut som fattats i avlägsna styrelserum i Korea och Kina – särskilt attraktiva; även om de är noga med att inte uttrycka detta offentligt.
– Det är för osäkert, säger de. Hittills har Volkswagen investerat 1 miljard euro (motsvarande 1,1 miljarder dollar) i batterifabriksföretag. Northvolt Zwei-anläggningen är en av dem.
Denna fabrik kommer att vara igång 2024..
Idén om en svensk gigafabrik föds
Det framgår av resonemanget ovan att idén att starta gigafabriker för batteriproduktion är baserad på insikter om hur behov och efterfrågan kommer att utvecklas när övergången till elfordon realiseras. Men att ha behovet är en sak; att utveckla skarpa lösningar är en helt annan. I en artikel om Peter Carlssons Northvolt-satsning skissade han på sin bakgrund som en av de ledande medlemmarna inom Elon Musks Tesla-organisation – vilket naturligtvis är en utmärkt bakgrund för att göra en satsning.
– En av de insikter som blev mycket tydliga när vi räknade med nya elbilsmodeller var att inte ens världens totala batteriproduktion i vissa segment skulle räcka för att tillgodose de behov som nya modeller skulle kräva, sade han bl a.
Embryon till toppmodern, miljövänlig batteriproduktion
Mot bakgrund av detta är det lätt att se hur de första embryona till idéerna till nya moderna och miljövänliga produktionsenheter tog form.
Så vad gör man i detta läge? Inser att begränsningarna i produktionskapacitet kommer att stoppa projekten, begraver dem och istället arbetar med det man har?
För superentreprenören Peter Carlsson var detta inget alternativ. Han analyserade situationen, funderade över lösningar och när tiden var mogen tog han sig an de utmaningar som har lett till dagens gigantiska Northvolt-projekt.
Naturligtvis är många detaljer i tekniska och kommersiella arrangemang affärshemligheter och inte offentliga. En sammanfattning av vad Carlsson sa på scenen i Stockholm ger emellertid en bra bild av grundinnehållet.
Det finns tre huvudbitar:
• Behovet av att pressa ner produktionskostnaderna.
• Att skapa de tekniska och energitillgänglighetsrelaterade villkoren för att uppfylla volymerna, miljökraven och naturligtvis också sänka produktionskostnaderna ordentligt.
• Finansiering av hela satsningen, som i Carlssons fall omfattar drygt 40 miljarder kronor.
Läs hela artikeln, författad av PLM&ERP News’ chefredaktör, Verdi Ogewell, på engineering.com. Klicka på rubriken nedan för att bli länkad till artikeln:
Northvolt, Siemens and “A Goddamn Good Digital Twin”
