Innan vi går in på skälen till Wall Streets missnöje ska vi titta på lite fler intressanta siffror:
• Det som i Autodesk-terminologin går under beteckningen ”Make” – mjukvaror som man ”gör”, tillverkar saker med – visade upp en omsättning på 71 miljoner dollar (ca 620 miljoner kronor), vilket faktiskt var en ökning med hela 37 procent. ”Make” inkluderar molnprodukter som Assemble, BIM 360, BuildingConnected, PlanGrid, Fusion 360 och Shotgun (för att ”göra” AEC-tillgångar). Möjligen kan man fundera på varför Fusion 360 redovisas här, eftersom lösningen innehåller betydande designfunktioner. Bryter man ner det hela ett steg till kan noteras att AutoCAD och AutoCAD LT drog in 272 miljoner dollar, motsvarande 2,4 miljarder kronor.
• AEC-intäkterna landade på 397 miljoner dollar, nära 3,5 miljarder kronor, en ökning med 19 procent.
• Intäkterna från tillverkningssidan uppgick till 186 miljoner dollar, eller 1,6 miljarder kronor, en ökning med 6 procent. Detta speglar rätt väl en Coronaeffekt. Att denna gren ökade minst är ju på något vis en spegling av tillverkningsindustrins tuffa läge under årets andra kalenderkvartal. Men det är intressant att intäkterna trots allt ökade, och inte som hos flera andra aktörer på PLM-marknaden, gick ner.
FAKTURERING SOM SKA BETALAS KOMMANDE KVARTAL MINSKADE
Men vad var det då som gjorde börsen besviken? Uppåt-pekande kurvor borde ju göra vilken Wall Street-investerare som helst på ett strålande humör när konkurrenterna i allmänhet visar på minskande intäkter.
Det enkla svaret är förstås att investerarna väger in än rad andra faktorer än bara de reala kvartalssiffrorna. T ex hur man bedömer framtiden; har man investerat pengar vill man ju se en stark kommande tillväxt som kan få aktiekursen att gå upp ordentligt. Man är s a s inte på banan bara för kärleken till PLM, eller mer exakt i Autodesks fall, kärleken till CAD.
Så här förklarar PLM-skribenten Monica Schnittger saken när det gäller investerarnas besvikelse denna gång:
Autodesk rapporterar intäkter i form av redovisning av alla sorters abonnemangsintäkter och andra intäktsslag, samt, vilket är av stor betydelse, hur faktureringen tidsmässigt ser ut. Detta landar i en summa av intäkterna och nettoförändringen i ev uppskjutna intäkter från början till slutet av perioden.
”Med andra ord,” skriver Schnittger, ”handlar det om faktiskt mottagna intäkter, men också räkningar som skickats ut, men ännu inte betalats av kunder. Och det var i det senare investerare blev besvikna: under FQ2 (ADs fiskala kvartal 2) minskade faktureringen med 12 procent jämfört med för ett år sedan till 787 miljoner dollar, och företaget prognostiserade att faktureringen för året skulle sjunka med så mycket som 3 procent. Eftersom fakturor som skickas ut detta kvartal förvandlas till intäkter under framtida kvartal blir det när faktureringen minskar, lätt oroande.”
Hur det hela utvecklas under kommande kvartal återstår att se. Men kan Autodesk fortsätta att leverera värde till sina abonnemang och om detta fortsätter att matcha kundernas behov av programvaran i framtiden lär detta inte vara något avgörande problem.
HUR PRESTERADE AUTODESKS KANAL?
Slutligen ska vi titta lite på Autodesks kanalprestanda, d v s hur bolagets alla partners i återförsäljarkanalen bidrog till bolagets resultat.
Här kommenterade Anagnost online- kontra indirekt- kontra direktförsäljning. Han sa att ”vi såg stark tvåsiffrig faktureringstillväxt genom onlinekanalen under kvartalet. Vår onlineförsäljning hjälper till att locka nya kunder till Autodesk-familjen, eftersom nästan tre av fyra nya kunder under kvartalet kom in via e-handel”.
Han noterade vidare att man i allmänhet siktar på att få upp onlineaffären till 25 procent av de totala verksamhetsintäkterna.” Jämförelsevis har konkurrenten PTC idag ca 30 procent av sina intäkter från kanalen.
