Innan vi går in på samtalet med Scott Reese, ska vi säga några allmäna ord om AU 2020: Klart är att data, uppkoppling och ”collaboration”, samarbete, var ord som återkom i flera presentationer. Autodesk sätter data och hanteringen av data i centrum för det mesta, vilket färgade väl in i årets AU-tema: ”Reimagine Possible”.
En röd tråd i bolagets budskap cirkulerar i stor omfattning kring om hur man använder data och hur dessa med smarta AI-algoritmer kan utnyttjas för automatisering av trista repetitiva uppgifter – typ anpassningar av redan gjorda innovationer ifråga om dimensioner och liknande – men också för att utnyttja den potential till egentligen både kvalitativa och tidsmässiga vinster som kan göras med hjälp av generativ design.
Alldeles oavsett vad vi talar om hjälper data, uppkopplade datorer och vassa mjukvarulösningar oss att samordna, samarbeta och konvergera olika discipliner. Arbetsflöden mellan interna produktutvecklingsteam, intressenter från andra avdelningar, underleverantörer och partners i distribuerad tillverkning måste stödjas. Fakta och data som har betydelse ska och bör därför utan störningar kunna flyta från en plats till en annan i en innovationsmässigt öppen miljö där olika intressenter, med något att tillföra, får påverka och säga sitt.
EN NY GENERATION MOLNPRODUKTER
OCH MÅNGMILJARD-KÖPET AV NORSKA SPACEMAKER
Det största tillkännagivandet av Autodesk under evenemanget var också förvärvet av norska Spacemaker – ett företag som använder data, AI och maskininlärning för stadsutveckling och planering. Autodesks intentioner med förvärvet är att integrera Spacemaker i ACC (Autodesk Construction Cloud). Men man har också planer på att i det längre perspektivet använda Spacemakers AI-teknik i andra produkter, inklusive Revit.
– Spacemaker är en bekräftelse på vår långsiktiga strategi för hur man tar in data i processen för att driva intelligenta beslut, konstaterade Anagnost.
Datadelning och kollaboration överallt alltså och man kan i sammanhanget notera den nya generationen molnprodukter, ”Autodesk Build” och ”Autodesk Docs”, som är en del av bolagets Construction Cloud. Planen är att de ska ersätta det befintliga BIM 360 Docs.
DATADELNING OCH SAMVERKAN
CENTRALT OCKSÅ PÅ TILLVERKNINGSSIDAN
På tillverkningssidan återkom datadelningsbudskapet och värdet av att utnyttja bolagets lösningar för samverkan från flera AD-presentatörer. Autodesk Forge-plattformen spelar på detta område en nyckelroll som möjliggörare av datasamarbete och -delning.
Men här kan man också utgå ifrån att befintliga produkter får nya tillägg, exempelvis Vault mobile.
Intressant att konstatera är också de fortsatta ansträngningarna på att koppla ihop design och tillverkning. Ambitionerna låter välbekanta:
– Vi vill bryta silorna, säger ADs Derrek Cooper. Att komma åt data överallt och flytta från desktopmiljörena till molnet är tydliga speglingar av detta. Det ger dels en demokratisering av tillgängligheten, dels ett stöd för att skapa gemensamma upplevelser utifrån en konvergering från 2D till 3, vassare och mer enhetliga gränsnitt.
Apropå strävan efter att skapa smidigare processer genom att koppla ihop dem med applikationer, så återfinns detta också som viktiga inslag i den fortsatta utvecklingen av Fusion 360, en av bolagets centrala design- och tillverkningsmiljöer. Detta är viktigt för vi talar här om en kraftfullt växande miljö; kundbasen växer och Autodesk har per dags dato, enligt egna uppgifter, drygt 650 000 Fusion 360-användare från mer än 100 000 kommersiella kundföretag. Det visar att målsättningarna att koppla ihop produktutveckling och tillverkning blir ett allt viktigare inslag.
Årets nyhet var Fusion 360 Extensions, med bl a en avancerad ”Release-livscykelprocess” till Fusion 360-användare.
DJUPINTERVJU MED SCOTT REESE – AUTODESK VP OCH ANSVARIG FÖR TILLVERKNINGS-, MOLN- OCH PRODUKTIONSLÖSNINGAR
Detta sagt var det intressant att få veta mer om Autodesks syn på detta med generativ design.
Liksom alla nya teknologier har upptaget av generativ design i mainstreamkollektivet av produktutvecklare och ingenjörer stött på ett visst motstånd. Detta är knappast ovanligt, men om en ny teknologi, som denna, har en lovande potential så gäller det att vara enträgen; vilket man får säga att Autodesk varit ända sedan man genomförde pionjärsamarbetet tillsammans med flygplanstillverkaren, Airbus, kring deras bioniska vägg.
– Det tar tid innan komplexa saker som dessa slår igenom och blir mainstream, kommenterade Autodesks Scott Reese saken.
Engineering.com’s Michael Alba mötte Reese, som gav en uppriktig bild av det nuvarande läget för generative design, och dessutom en bild av Autodesks ambitiösa vision för dess framtid.
Hur många av era användare utnyttjar egentligen generative design?
– Generativ teknik är i sin linda. Det vi kan konstatera är att tillräckligt många människor inte använder tekniken. En del av det har att göra med vad jag skulle vilja likna vid ett muskelminne. En viss konservatism alltså; ”Hallå, vi har alltid arbetet på ett annat sätt och det har fungerat.” Det är en sak, en annan del har att göra med dess tillgänglighet. Generativ design är för svår att använda. Vi har ett jobb att göra för att ta det till mainstreamanvändarna och göra generativ design till en riktig ”samarbetspartner” när du utformar dina produkter. Men vi har gjort massor av undersökningar om hur man gör det mer tillgängligt och kommer steg för steg närmare lösningar för att få igång användandet. Sen ska vi minnas att mycket tid och utvecklingsarbete har lagts på att vässa algoritmerna och bevisa att de fungerar.
Vad gör ni mer konkret för att göra generativ design mer tillgänglig?
– Det finns många val, klick och massor och saker att ställa in, så vi måste göra det lättare att använda och mer tillgängligt, och vi arbetar med båda dessa saker. Det känns alldeles för mycket som ett simuleringsverktyg idag. Men vi lär oss hur vi kan komma ifrån detta och få fram mönster som tar bort ”simuleringsverktygskänslan”. Det ska känns som att du har en partner, som hjälper dig att utforska och använda fler iterationer än vad du annars skulle kunna göra. Så det handlar om användbarhet.
– Vi börjar med att påskynda installationsprocesserna genom att göra några antaganden baserat på den information du som användare har givit oss. Och om du inte gillar resultaten baserat på dessa antaganden kan du bara gå in och manipulera några av antagandena, lägga till fler antaganden, berättar Scott Reese.
LITE TILLTRASSLAD AFFÄRSMODELL
Reese säger vidare att man i ett tillgänglighetsperspektiv, ”trasslat lite med affärsmodellen”. Just nu, i Fusion 360, kan användare jobba hela dagen med att utforska med generativ design och de betalar bara när de laddar ner ett resultat och vill ta designen vidare (detta kostar 100 molnkrediter, motsvarande 100 dollar).
– Under slutet av året har vi tagit bort de 25 molnkrediter som kommersiella användare får betala så att de kostnadsfritt kan utforska sin design. Detta har uppenbarligen drivit upp användningen lite, men tills det blir enklare att använda inställningarna tror jag inte att vi kommer att se ett massmarknadens upptagande av tekniken, säger Scott Reese och tillägger:
– Men vi lär oss av användarna varje gång de använder lösningen. Vi får bra data då och dessutom bygger vi in nya funktioner och ser gärna att folk testar dessa funktioner. En av de saker vi börjat med är att några användare just fått med ytterligare simuleringslösare. Till exempel kommer man att börja se saker som vätskelösare. Och det handlar inte bara om mekanik, det handlar om det totala systemets prestanda. Den dynamiska simuleringen kring vätskor och mekaniska egenskaper i blandning är ganska komplext. Om vi kan få datorn att utforska ännu en nivå av komplexitet för användarens räkning, kommer vi att få bättre och bättre resultat. Återigen är allt detta baserat på att göra det enklare och lättare att använda.
Detta med generativa vätskor tillkännagavs nu vid AU. När kommer det att finnas tillgängligt för användarna?
– Under de närmaste månaderna kommer det att rullas ut, säger Autodesk-VPn, som också påpekar att Autodesk under de 17 år han varit på AD fått se en rad förvärv som resulterat i nya kapabiliteter i bolagets programutbud.
– Så är det, vi har förvärvat så mycket immateriell egendom under dessa år. I detta blir generativ design superintressant för mig, liksom Fusion 360 när vi konvergerar all immateriell äganderätt till en helhetsprocess, byggd ovanpå en molndatabakgrund. Vare sig det gäller vätskor, mögelsimuleringar, verktygsskärning, eller vad det nu vara månde är poängen att vi nu kan vi automatisera allt detta med generativ design. Det är detta som gör mig så entusiastisk; att kunna se vart de här sakerna är på väg och att se att Autodesk har djupet av immateriella rättigheter som tillåter en fortsätt utbyggnad av de här sakerna under många år framöver.
Förutom vätska, vilka är några av de andra lösarna på listan?
– Termodynamik är en annan sådan, men oavsett vad det är vill vi att människor ska kunna använda de simuleringslösare de litar på. När de litar på en simuleringslösare är de nämligen väldigt ovilliga att ändra. Så, sättet vi bygger ut generativ design med är att vi vill att du ska kunna ansluta alla simuleringslösare som du har, oavsett kapacitet, oavsett om det är en termisk eller en annan vätskelösare, och utnyttja det precis som det var en naturlig del av själva Fusion 360, säger Scott Reese.
Som det sålunda fungerar just nu kan man köra sina generativa studier och sedan länka dem direkt till ANSYS-lösare för validering. Nyheten om den här länken tillkännagavs f ö vid AU tillsammans med den nya ”Forge for Manufacturing-plattformen”.
Kommer ni att lägga till symmetribegränsningar i Autodesks generativ design-lösning?
En intressant aspekt på generativ design är att asymmetriska resultat är vanliga. Saker och ting kan se skenbart kaotiska ut, som t ex den bioniska väggen man utvecklade tillsammans med Airbus. Hållfasthetsmässigt klarade väggen påfrestningar maximalt, men estetiken var mindre maximal för den som uppskattar symmetriska mönster. Men å andra sidan är en vägg ett mindre problem rent estetiskt då man ju kan dölja den int´re strukturen bakom en väggskiva. Annorlunda kan det ju vara när det gäller t ex en bro, där asymmetri i ett kaotiskt utförande, med balkar som synbart går både hit och dit, kan skapa oro hos de som utnyttjar bron. Detta trots att hållfastheten är bevisat starkare än vad som är fallet för en symetrisk design. Hur går tankegångarna här?
– Vi har lagt till några extra begränsningar, ja. Vad jag dock säger är att symmetriska begränsningar inte är vetenskapligt sett bättre i ett resultatperspektiv. Ur estetiskt perspektiv, ingen tvekan, det finns definitivt mänsklig preferens för symmetri, säger Scott Reese och fortsätter utveckla tankegången med några exempel ur sin erfarenhetsbank:
– Vi har alla vår favoritlösare som vi har använt genom vår tekniska karriär. Den är vad vi litar på. Det är anledningen till att människor sällan byter simuleringslösare. Ett av de mest talande exemplen för mig är att vi arbetade med en grupp ingenjörer nere vid Jet Propulsion Lab på NASA och en av ingenjörerna sa: ”Jag kan bara inte lita på resultaten för att de inte är symmetriska.” Våra ingenjörers feedback var: ”Kör igenom vilket simuleringstest du vill och låt oss veta vad resultaten är.” För om algoritmen är fel måste vi gå tillbaka och omskola algoritmen och ta reda på varför den inte sökte symmetri. De kom tillbaka och de sa, ”Jag kan inte förklara det. Men den simuleringsmatematik som jag litar på säger att den fungerar.”
ADDITIV DESIGN BANAR VÄGEN FÖR GENERATIVT
Autodesk har alltså byggt in symmetriska begränsningar eftersom människor tenderar att estetiskt föredra symmetri. Det här perspektivet på design är intressant, menar Reese:
– Det är roligt, vi föredrar en mindre optimal design bara för att vi gillar hur det ser ut. Titta på en stol. Varför ser en stol ut som den gör? För det är så vi förväntar oss att en stol ska se ut och vi vet hur man gör den. Men när du börjar mata de absoluta funktionella kraven för en stol till en dator ser det inte alls ut så.
Tidigare spelade det ingen roll att hitta det perfekta svaret eftersom man troligen inte kunde klara det, fortsätter han.
– Men när additiv design och 3D-printing nu skalats upp sett till bredd i användningen, är komplexitet inte dyrare än enkelhet – det är faktiskt billigare, eftersom det antagligen går åt mindre material. Nu när dessa tillverkningsfunktioner kommer ikapp, vill du faktiskt hitta det mest optimala svaret, inte bara det som du råkar veta hur du tillverkar.
Finns det maskininlärning (ML) eller annan artificiell intelligens (AI) involverad i ADs generativa designalgoritmer?
– Återigen, vi är i vår linda, men vi har AI och ML inblandade i algoritmen. Det finns AI och ML bakade i algoritmerna när du når punkten där algoritmen slutar generera nya mönster. Ett andra exempel är för att stödja utforskning och hjälp med att dechiffrera resultatet [att välja mellan de många mönster som presenteras för användaren].
Hur får man, eller hur hittar man den design man faktiskt vill ha? Scott Reese förklarar här att Autodesk har ett AI/ML-team, som bygger algoritmer för att hjälpa till att hitta de mest troliga kandidaterna baserat på vad de tror att de historiska preferenserna ser ut hos den som använder programmet. Mjukvaran kan helt enkelt använda dina befintliga data för att träna algoritmen.
Slutligen – var tror du generativ design befinner sig om tio år?
– Jag tror att vi redan på tio månader kommer att vara i ett läge som är ganska annorlunda än det är idag. För mig handlar generativ design om att göra datorn till en riktig samarbetspartner i processen. Det handlar inte om att ersätta en del av det arbete som en ingenjör gör, men som ingenjör måste man få produkten att tillverkas. Och för att få en optimal lösning kommer man att utforska en, två, kanske tio olika iterationer av sin design. Det är många i ett manuellt perspektiv, men det finns massor av ytterligare optioner. Varför inte utforska dem alla? Så, jag ser i framtiden att datorn kommer att bli en sann samarbetspartner i alla delar av design- och tillverkningsprocessen. Och det gäller också branscher.
”SPACEMAKERKÖPET VISAR VÄGEN FRAMÅT”
Har han rätt? Tveklöst ligger det en hel del i Scott Reeses tolkning av vart vi är på väg. Som en fond till händelseutvecklingen släppte Autodesk två andra tekniker under Autodesk University-eventet, som illustrerar det Reese tror på:
– En är den generativa schemaläggnings-kapabiliteten som tillkännagavs i Shotgun (Autodesk programhanteringsmjukvara för underhållningsindustrin). Och som sagts ovan, även Spacemaker-förvärvet visar bolagets engagemang för generativ design i AEC-rymden. Här handlar det om att hjälpa stadsplanerare att utforska många iterationer av hur deras stadsplaner kan se ut, optimeras och kanske t o m maximeras.
Sålunda; om tio år, tror Autodesks VP och ansvarige för tillverknings- och molnprodukter att generative design kommer att bli en samarbetspartner för nästan allt som Autodesks användare gör.
