Det finns verkligen en ”perfekt storm” av faktorer som alla samtidigt driver förändringar och gör byggnader ”smartare”. För det första kan de ekonomiska påfrestningarna till följd av pandemin tydliggöra fokus på sätt att uppnå kostnadseffektivitet för fastighetsförvaltning, särskilt genom energieffektivitet. Samtidigt har COVID-19 resulterat i nya regler och arbetssätt för att säkerställa hygien, infektionskontroll och säkerhet i byggnader. Vid sidan av de här aktuella påfrestningarna finns befintliga och framväxande lagkrav som gör brand- och säkerhetsuppgraderingar obligatoriska. Olika riktlinjer runt om i världen sätter dessutom upp mål för att nå högre miljöstandarder i fastigheter.
AUTOMATISERAD OCH DIGITALISERAD TEKNIK
Smarta byggnader använder automatiserad och digitaliserad teknik för att möjliggöra effektivare byggnadsfunktioner och skötsel. De data som genereras av IoT-sensorer tillhandahåller information i realtid för snabba åtgärder. Smart teknik bidrar till att förvandla byggnaden från en kostnadsbörda till en aktiv bidragande partner – en ny teammedlem – när det gäller att driva ett företag eller en offentlig organisation och hantera det ”nya normala”.
Det här helt nya perspektivet får fastighetsägare och fastighetsförvaltare att se med nya ögon på den underliggande operativa kostnadsbasen för sina tillgångar. Mervärdet som smarta byggnader erbjuder har redan uppmärksammats av sakkunniga. Enligt EU-kommissionens rapport om makroekonomiska och andra fördelar med energieffektivitet kan en smart, högpresterande byggnad konservativt lägga till så mycket som 11,8 procent i hyresvärde och i slutändan ge 5 till 35 procent högre försäljningsvärden.
TILLVERKNINGSSEKTORERNA DRABBADE
Tillverkningssektorerna har alla påverkats, även sådana som livsmedel och dryck, läkemedel eller medicinska produkter, där efterfrågan inte har minskat men ändå har störts. Stora som små tillverkningsföretag kommer fortfarande att behöva förbättrad driftsfunktion, flexibilitet och effektivitet, samt minska energikostnaderna, för att klara det ”nya normala”. Något som enligt experter är möjligt genom automatisering, digitalisering och en mängd andra teknik-och maskininvesteringar, oavsett om de byts ut eller eftermonteras.
Även om enigheten är stor kring behovet av att göra byggnader smartare behöver man i alla länder och sektorer ett sätt att göra omvandlingen ekonomiskt hållbar. Hur kan detta ske? Utgångspunkten är att använda smart teknologi för att minska energiförbrukningen i byggnader. Detta ger konkreta ekonomiska besparingar som – genom smarta finansieringslösningar – kan utnyttjas för att subventionera eller till och med betala för den totala konverteringen till smarta byggnader. Det kan åstadkommas på företagsnivå eller i små steg, som vart och ett ger avkastning på investeringen.
SMARTA FINANSIERINGSLÖSNINGAR
Smarta finansieringslösningar för att möjliggöra energieffektivisering och smart implementation delas upp i två delar.
För det första finns det fullskaliga byggnadslösningar där energibesparingarna nyttjas för att finansiera kostnaden för en fullständig uppgradering. I många fall vill dock fastighetsägare och fastighetsförvaltare snarare genomföra energieffektivisering och smart teknikomvandling i inkrementella steg. Så finansieringslösningar som underlättar kassaflödet och sprider kapitalbördan vid konvertering är lika viktiga – finansiering som är tillgänglig för fastighetsägare/förvaltare, teknikleverantörer, distributörer, återförsäljare, lösningsbyggare och entreprenadföretag, från de allra största till de allra minsta.
Den senaste insiktsrapporten från Siemens Financial Services (SFS) har fastställt vikten och värdet av smart byggnadskonvertering, liksom drivkrafterna bakom omvandling av befintliga byggnader för att uppnå bättre energieffektivitet.
DEN IDEALISKA STARTPUNKTEN
I en tid då ägare och fastighetsförvaltare måste investera i åtgärder för att göra sina byggnader säkra och beläggningsbara, med ytterligare begränsningar på grund av avståndskrav, kan det hävdas att endast smarta byggnader kommer vara tillräckligt attraktiva för potentiella hyresgäster och användare. I en budgetbegränsad miljö ses energieffektivitetsbesparingar alltmer som den idealiska startpunkten för omvandling till smarta byggnader, antingen som en enda investering eller som en serie stegvisa projekt. Detta tillsammans med smarta finansieringstekniker som spelar en viktig roll för att möjliggöra de framtida besparingarna för att finansiera kostnaden för konvertering.
Av Henrik Holmgren, Key Account Manager, Siemens Financial Services, Sverige
FOTNÖTTER:
1) Siemens Financial Services, Industry 4.0: Rising to the challenge, 2020
2) Bloomberg NEF, Liebreich: Energieffektivitet nyckeln till COVID-återhämtning, 26 juni 2020
3) Architectural Digest, Hur COVID-19-pandemin ändrar byggmiljön, 18 mars 2020
4) Modern Building Alliance, EU-pilotprojekt kring brandsäkerhet, 27 maj 2020
5) https://ec.europa.eu/energy/sites/ener/files/documents/final_report_v4_final.pdf, pp. 63-66, augusti 2016
Till exempel: World Economic Forum, Hur företag och anställda kan göra sin bästa comeback efter coronaviruset, 28 april 2020; World Economic Forum, Vilka kommer att vara vinnarna i en post-pandemisk ekonomi? 20 april 2020;
McKinsey, Coronavirus: Industriell IoT i utmanande tider, 2 april 2020; Harvard Business Review, Hur kinesiska företag svarat på Coronaviruset, 10 mars 2020
