Nedan följer en förteckning av de viktigaste förbättringarna i den nya Creo-versionen 9.
För den som vill ha djupare insikter om vart Creo allmänt är på väg när det gäller framtiden rekommenderas att läsa PLM&ERP News chefredaktörs, Verdi Ogewell, diskussioner i en två-artikel-serie med PTC-basen Jim Heppelmann, bolagets CTO Steve Dertien och Onshape-chefen Jon Hirschtick:
1. Will PTC’s Cloud-Based, Dual-CAD Strategy Succeed?
2. The History of Creo and Onshape Will Define Their Future
En viktig roll både när det gäller additiv design (3D-printing) och simulering är definitivt på väg att vinnas genom allt fler och robustare lösningar för generativ design.
Det senare är helt klart en av de senaste årens intressantaste innovationer inom produktutveckling. Men har det slagit igenom i användarledet? Tveksamt, trots att tanken bakom generativt är i grund och botten är mycket sympatisk och rätt använt, tidsbesparande.
Men å andra sidan har de lösningar för generativt som lagts in i PLM-utvecklarnas CAD-sviter under de första åren denna teknologi vuxit fram varit behäftade med sånt som ofta gäller för innovationer: lösningarna har helt enkelt inte varit tillräckligt lättanvända, effektiva och integrerade för att slå igenom på bredden. Men det har hänt mycket bara de senaste två åren och PTC har varit med på utvecklingståget, inte minst genom köpet av Frustum i slutet av 2018.
Varför är generativ design en framtidteknologi?
En poäng är att man med generativ design kan skapa vassare produkter med hjälp av designmjukvarans algoritmer. Vi talar om AI och en iterativ process där programmet ”självt” tar fram flera förslag som uppfyller de lösningar vars parametrar man i förväg matat in. Istället för att konstruera en del eller part och sedan använda t ex hållfasthetsanalys för att kontrollera att produkten uppnått önskade egenskaper, kan generativ design i ett slag i en enda kombination av kapabiliteter vända upp och ner på detta fler-stegade arbetssätt. Istället kan designern fokusera på att finjustera genom att välja specifika utdata eller ändra ingångsvärden, intervall och distribution. Utfallet av detta blir en optimerad produkt som är svår att matcha med den vanliga ”manuella” processen.
Det hela låter rationellt till tusen, inte minst i skenet av genomslaget som är på väg när det gäller 3D-printade delar.
Fortsatta förbättringar av MBD-bitarna
Åter när det gäller Creo 9-versionen är detta med generativt och simulering en viktiug del av förbättrningarna i lösningen:
• Mer kraftfull simulering och generativ design: Avancerad multifysik från Ansys har integrerats i Creos simuleringsportfölj. PTCs generativa designteknik lägger också till viktiga nya möjligheter som ger ingenjörer möjlighet att definiera optimeringsstudier med inbyggda säkerhetsfaktorer och naturliga frekvensgränser.
• Model-Based Definition (MBD) och Detailing Improvements: Fortsatta investeringar i modellbaserad produktdesign, särskilt inom ytbehandling och svetsar, innebär att användare kan inkludera specialiserad nedströms tillverkningsinformation direkt på modellen, för bättre effektivitet och kommunikation.
Men varför är MBD så bra?
Så här ser bakgrunden ut: En 3D-modell som innehåller både produkt- och tillverkningsinformation (PMI), ger tillverkare en enda, rik och tillgänglig källa, ”sanning”, för all mekanisk hårdvara i en produkt. Det är vad MBD, modellbaserad definition, handlar om för att dokumentera den information som krävs för att tillverka och inspektera delar och assemblies när man jobbar med 3D-modeller. Detta i motsats till den mer traditionella metodiken med 3D-modeller i kombination med 2D-ritningar för tillverkningsinformation. På sista raden kan MBD ge stora tidsvinster.
Fördelarna med MBD i produktutvecklingsarbetet är många, bl a har en studie från amerikanska NIST, National Institute of Standards and Technology, visat att MBD kan minska tidsåtgången i ”design-till-tillverkning-” och ”-till-inspektion-processerna” med 78,4 procent. Det är förstås fantastiska siffror och de flesta som gått över till PMI-annoterade 3D-modeller kan nog skriva under på att det betytt enormt mycket ifråga om ledtidskapning i processerna.
Men varför är MBD effektivare än den traditionella ”2D-ritmetoden”? Skälen är flera, men på en principiell nivå är det faktum att 3D-annoteringarna i CAD-modellen är semantiska betydelsefullt. Det innebär att annan programvara kan förstå dem. Istället för att dela en PDF eller en utskrift av en ritning i leveranskedjan delar man antingen den ursprungliga inbyggda del-filen eller en CAD-neutral STEP-fil. När dessa filer öppnas i programvara för CAM, eller inspektionsprogram för koordinatmätmaskiner (CMM), känner programvaran igen 3D-annoteringarna och deras geometriska referenser. Detta eliminerar inte bara arbetet med att översätta informationen från en ritning till nedströms programvaran; det går också både snabbare och minskar risken för misstag.
Ergonomisk design och vässad CAM
I övrigt är de här bitarna de viktigaste förbättringarna i Creo 9:
• Användbarhet och produktivitet: Investeringar i kärnmodellerings-miljön fokuserar på användbarhet och produktivitet, inklusive uppdateringar av modellträdet för att göra det snabbare att strukturera, dokumentera och förstå designavsikten, och en ny funktion för att dela upp ytor för att förbättra analys och produktdefinition .
• Ergonomisk design och vision: Utökade ergonomiska verktyg hjälper designers att känna igen användarnas unika egenskaper samtidigt som de hjälper till att säkerställa att produkter överensstämmer med säkerhets-, hälso- och arbetsplatsstandarder. Genom att använda den nya kapaciteten för synfältsanalys kan ingenjörer analysera användarnas synfält och synfält när de kör eller använder utrustning.
• Framsteg inom additiv och subtraktiv tillverkning: Creo 9 ger förbättrad kontroll över stokastiska och formelbaserade gitter och användardefinierade stödstrukturer för avancerad additiv tillverkning. Fortsatta förbättringar av subtraktiv tillverkning fokuserar på 5-axliga bearbetningsbanor, svarvning, formdesign och adaptiva matningshastigheter för fräsning.
