PLM&ERP News citerar nedan diskussionen, där Gallagher ställer frågorna och Gelotte svarar.
Varför tror du att misslyckande inte är en dålig sak när det kommer till MBD?
– Jag tror i och för sig inte att någon kan hävda att misslyckande är ”den bästa läraren”. På hög nivå är det för mig mer en slagdänga att säga så. Vi vet att de flesta kommer att misslyckas första gången de provar MBD (Model-Based Definition). Hur ett företag misslyckats och om de kommer att dra nytta av möjligheten att lära av detta, är sedan verkligen upp till dem. De kanske bara säger, ”vi går vidare, vi kommer inte ens att bry oss om det här längre.” Men åtminstone bör en misslyckad MBD-implementering avslöja var den misslyckas, eller hur? Och kanske avslöja var man behöver lägga fokus, vid nästa försök. Sedan kommer vi in på hela den taktiska iterativa pilotmetoden för att mogna och få fart på resan.
Är en del av problemet att alltför många företag tror att detta är en produktdefinitions- eller ett IT-verktygsinitiativ?
– MBD-övergången är ofta inte ett problem för designavdelningen, de brukar gilla det. De tycker normalt ändå att det är jobbigt att skapa 2D-ritningarna. Så vi vet att problemet inte ligger där. Men alltför många företag menar att det är de som gjort produktdefinitionen som måste ha gjort något fel, och då fortsätter de bara att iterera och låta produktutvecklingssidan prova de nya lösningar som kommer upp. Kanske var det som produktutvecklingssidan gjorde bra, men maskinoperatörerna säger till dem: ”Ge oss bara dina ritningar.” Då vet vi att det är ett problem på tillverkningssidan, och det kan avslöja att problemet ligger någon annanstans på ett ställe som man inte ens tänkt på, som t ex på kvalitetsområdet eller i leverantörskedjan och så vidare.
MISSLYCKAS GÄRNA, MEN GÖR DET I BEGRÄNSAD OMFATTNING
Här menar Gelotte att nyckeln till att ”misslyckas framgångsrikt” är att det hela inte bygger på en alltför omfattande pilot. Om man istället s a s planerar för ett stegvis införande i mindre skala så kan misslyckandet i denna första pilot bli något av en pedagogisk akademisk övning.
– Alltför ofta avslutar företag designen och skapar en 3D-PDF och säger: ”Åh, det ser fantastiskt ut och modernt ut, det är ju 3D.” Cheferna blir upphetsade, men inom nedströmsverksamheten och på kvalitets- eller leverantörssidan säger de bara: ”Nej, vi kan inte göra det här”, och där fastnar man. Man lär sig egentligen ingenting av detta, mer än att man kan skapa en 3D-modell med annotationer och publicera en 3D-PDF. Men det är nu inte samma sak som en pilot. Att skapa en cool ”presentationsartefakt” och med denna lyckas övertyga företaget i övrigt att alla vill ha något av detta blir aldrig bra, då det inte passerat genom operatörerna på verkstadsgolvet.
Hur gör man då för att lyckas bättre andra gången?
– Om man betraktar det hela i ett holistiskt perspektiv, vad är MBD och MBE? Det är kommunikationsinitiativ. Ju fler MBD- och MBE-projekt jag har varit en del av, desto mer har jag insett att detta verkligen handlar om ett kommunikationsinitiativ. Jag minns att jag gick i ingenjörsklasser och alla mina vänner jobbade med MIS, Management Information Systems. Men vad är det då? Jo, det är informationsteknik och handlar egentligen om kommunikation av information. Men i ett gäng ”ingenjörsverktygs-nördar”, där fokus ligger på maskinläsbar information, är just detta allt de någonsin vill prata om. De lägger mycket tid och energi på att göra saker som är maskinläsbara, utan att checka av med de människor som också behöver och ska använda informationen de kommunicerar.
MAN FÅR ALDRIG GLÖMMA ATT MYCKET HANDLAR OM MÄNNISKOR
Den filmiska framtidsdystopin med SkyNet-världen är inte här ännu. Det finns fortfarande människor i fabrikerna, påpekar Ryan Gelotte.
– Visst, automatisering är viktigt inom tillverkningsvärlden och ökar genomströmningen i produktionen, men det är fortfarande människor inblandade. Därför, andra gången man gör en MBD-satsning, fokusera på felkällorna, och det blir väldigt enkelt. Människorna som sa att de inte kunde utföra någon uppgift eller pekade på vad de behöver göra för att få sitt jobb gjort? Gå och prata med dem. Fråga, ”vad behöver du egentligen? Vad behöver du det till?” Ställer man rätt frågor och gräver i det kan MBD hjälpa till.
Alltså, prata med intressenterna i processen och ta reda på vilken information dessa personer behöver. Inte vad maskinerna behöver, vi vet alla vad maskinerna behöver, alla har pratat om det i 15 år. Anledningen till att din MBD-implementering misslyckas är inte för att maskinerna inte kan läsa den, även om det fortfarande är en lång väg kvar till verktygen.
Hur vet man när man har en framgångsrik pilot?
– Framgång är delvis att definiera sitt önskade resultat. Om det önskade resultat är att kunna designa, bygga, kvalificera och sälja den här produkten utan ritning, ja, då kommer din nästa pilot att misslyckas. Men om syftet med piloten är att ta reda på hur en CMM-programmerare (kvalitetskontroll) kan använda MBD för att automatisera ett CMM-program, blir det är en mycket specifik användarberättelse i slutet av en pilot. Då kommer man inte att misslyckas. Man kommer att uppnå önskade resultat av just den piloten. Man måste börja med detta att kolla med alla människor som tittar på ritningen och fråga vilken typ av information de får från den. Ofta är detta något man helst undviker, man vill bara gå direkt till slutläget och säga: ”Hallå, du hade en ritning, nu har du en modell, gå nu och gör vad som ska göras.”
Men det fungerar bara inte, summerar Gelotte, och påpekar att det antagligen gör att både den avsatta budgeten och projektets trovärdighet skadas.
– Man måste göra det stegvis, iterativt och lära sig av de små misslyckandena på vägen. Man måste säga: ”För det här nya produktutvecklingsprojektet kommer vi att välja tre eller fyra funktioner och även skapa en MBD-version av detta, och när vi går igenom kommer vi att testa dessa nya MBE-funktioner, och inte bara verktygen, utan informationen som människorna behöver och utbildningen.”
På sista raden är hans budskap: ”Engagera företagskommunikation i detta från start, för det är detta det handlar om; vi förändrar hur alla kommunicerar.”