Men även om molnet är på gång som huvudbärare av PLM-sviter som 3DEXPERIENCE är det en bit kvar på resan, säger Storvik.
– Cloud är viktigt, absolut, men ännu dominerar on-premise för oss. Detta gäller framför allt de större företagen, vilket är förståeligt med tanke på sånt som komplexitet, anpassningsförändringar och annat som krävs för molnet, men molnstrategin som sådan är dock helt rätt och kommer att vara drivande framöver.
MODELLBASERAD DESIGN I FOKUS I NYA 2021X
Därmed står det klart att Dassault, liksom de flesta andra PLM-utvecklarna, går i riktningen mot att molnet är, eller mer verklighetsbeskrivande, ska bli, teknisk huvudplattform. Samtidigt är det förstås så att det mesta av det Dassaults utvecklingsavdelning gör när det gäller uppgraderingar är resultatet av vad kunderna efterfrågar. Det är klart att molnet som teknikplattform åtminstone delvis är en spegling av en sådan efterfrågan, men annat av mer snabbt omsatt kapabilitetskaraktär är oftast viktigare. Och här manifesteras i 2021X-versionen av det i ingressen omnämnda steget mot verktyg för modellbaserad design.
Vi ska därför inledningsvis titta lite på definitioner av detta – vad står koncept kring modellbaserat för när man idag t o m talar om det modellbaserade företaget, MBE (”Model-Based Enterprise”)?
PLM&ERP News har talat med CIMdatas ledande analytiker och chef, Peter Bilello, om saken.
Han konstaterar först och främst att MBE-begreppet inkluderar allt sånt som det digitaliserade företaget, IoT, Industrial IoT, digitala tvillingar, trådar och annat. Tillsammans bildar de här trenderna och utvecklingstrådarna ett komplicerat pussel, som på sista raden måste kunna fungera ihop som en helhet.
– Det här för med sig krav på ökad interoperabilitet, demokratisering av tillgängligheten av data och kompetenta plattformar för samverkan, säger Bilello. Data måste kunna återanvändas över systemens livscyklar i affärsnätverk; vilket kräver en bred definition av MBE. Begreppet är till sin natur tvärdisciplinärt och sträcker sig inte bara över organisationen internt utan över hela nätverket.
”MODELLBASERAT” BEHÖVER INTE
NÖDVÄNDIGTVIS VARA 3D-MODELLER
Detta är nu alltså ett av tidens viktigaste tecken i både företag och organisationer: en övergång till modellbaserat arbete. Men det finns givetvis många variationer inom detta område, några vanliga är:
• Modellbaserad design (MBD)
• Modellbaserat ingenjörsarbete (MBE)
• Modellbaserad systemteknik (MBSE)
• Modellbaserad simulering (MBS), osv
Sammantaget sorterar analytikern CIMdata alla dessa akronymer under termen MBx, (modellbaserad x) på samma sätt som att man sammanfattar allt som händer inom ramen för CAD, CAE, CAM etc. under CAx, där x:et står för olika sorters tekniker relaterat till datorstödd teknologi.
En ”modell” behöver dock inte nödvändigtvis vara en 3D-geometrisk bild av en produkt eller komponent. ”Modellkonceptet” kan innehålla ett antal varianter i allt från en 3D-modell till definierade, skriftliga arbeten eller logistikmodeller. Men ofta i denna tid av digitalisering inom produktutveckling, simulering, tillverkning, distribution och användning av slutkunder ersätts fysiska modeller till stor del av digitala 3D-modeller.
Detta påverkar hela produktrealiserings-, distributions- och användningskedjan – kort sagt hela produktens livscykel. De digitala modellerna – till exempel digitala tvillingar – ingår under hela cykeln, först som prototyper, sedan som informationsbärare för att stödja hanteringen av den fysiska produkten under dess livscykel.
– Livscykelhanteringsstrategier omformar hur många organisationer och företag som hanterar sina data. Vi har börjat tillämpa en helhetssyn på produkterna, från de ursprungliga koncepten till slutet av deras ”liv” och ofta även bortom det. I detta utelämnas inget av relevans. När digitaliseringen fortsätter sin snabba penetration av företag, statliga organisationer, den totala ekonomin och till och med hur vi styrs på regeringsnivå, är förändring något som tenderar att helt omfamna oss alla i nästan alla avseenden, säger Bilello.
Tilläggas kan att MBE gäller många industrier som flyg, försvar, bil, verkstad, bygg m fl.
KRÄVER EN NY ATTITYD
Hur ser resan mot ett modellbasserat angreppssätt ut? För att komma dithän måste vi släppa ”business-as-usual-attityden”, som ofta präglar organisationer.
– Tänk utanför boxen, säger CIMdatachefen. Det hela handlar om att förändra företagskulturer och få med sig människorna i en organisation.
– Det är, tillägger han, kanske den viktigaste biten för att skapa ett förändringsbenäget klimat. Man måste entusiasmera, peka på individuella utvecklingsmöjligheter, på företagets överlevnadsvillkor i ett allt tuffare konkurrensklimat. Lyckas man med det så är halva slaget vunnet. Människor som är intresserade och motiverade ser möjligheter att skapa nytt och våga förändra. Plötsligt släpps en dynamik loss som kan leda hur långt som helst. IoT, IIoT, digitala tvillingar och trådar, etc – vägen framåt erbjuder kort sagt sånt som många i sin vildaste fantasi inte trodde var möjligt.
ADRESSERAR ETT MODELLBASERAT ANGREPPSSÄTT
TECHNIAs Johannes Storvik håller med om detta och menar att Dassault med sin 2021X-version av 3DEXPERIENCE, i högsta grad adresserar arbetssätt för modellbaserad design.
– Så är det, säger han. I 2021X har det gjorts en hel del runt paketering och gränssnitt när det gäller hur man får tillgång till olika funktionaliteter. Samtidigt är det en kontinuerlig utveckling kring hur man jobbar och vad som nu blir allt tydligare är övergången till hur man ska jobba modellbaserat; vilket i sin tur givetvis har en stor betydelse för vilken funktionalitet man för in i systemet.
– I 2021X har vi därmed kommit långt ifråga om att skapa förutsättningar för ett komplett flöde, som gör att man faktiskt kan jobba modellbaserat hela vägen igenom ett produktframtagningsprojekt, från idé till färdigtillverkad produkt. Detta innebär bl a att det som tidigare gjorts i 2D och granskats i mer traditionella PDM-processer nu blivit dels 3D- och därmed modellbaserade, dels föremål för utbyggda kollaborativa lösningar. Granskar man något gör man det i 3D och alla som har ett login i systemet kan vara med i denna process. Denna funktionalitet har kort sagts gjorts väldigt bred i bemärkelsen att alla intressenter kan delta i processen.
MÖTA VAD KUNDERNA EFTERFRÅGAR
I sig är nu detta inget revolutionerande, men det nya i 3DX-miljön och 2021-versionen är att alla har tillgång till sånt som tidigare var mer uppdelat och försett med mer begränsad access. Om man i 2021an t ex ska rapportera ett problem kan man nu göra det direkt i en 3D-vy och driva all kommunikation runt detta i de verktyg som gjorts tillgängliga; utökade verktyg för kollaboration helt enkelt.
– Precis, säger Storvik, det blir en demokratisering av 3D, som har skett och sker gradvis. I 2021X har man tagit stora steg framåt i detta och fått hela processen att hänga ihop betydligt bättre, inkluderat mer funktionalitet i hur man får tillgång till verktygen exempelvis i ändringsprocesserna.
I detta, menar Johannes Storvik, ligger det mycket jobb bakom ifråga om att harmonisera, modernisera, förenkla och förbättra användarupplevelsen med ”3D-dashboard-teknologin” som DS har jobbat fram under de senaste fem åren.
Är detta då vad kunderna efterfrågar?
– Visst, här handlar det mycket om användarvänlighet och förenkling, utan att man för den skull tappar ifråga om avancemang och kapabilitet. Allt sånt ska finnas under ytan. Det ska vara lätt att förstå, lätt att använda och kräva minimala utbildningsresurser. Ska man nå ut utanför R&D, engineering och specialistnivåer är allt detta en förutsättning.
TECHNIAS PLM-specialist – f ö också bolagets CTO – menar att man därmed kan nå den nivå av engagemang i hela företaget, leverantörs- och partnersidan inkluderad, som idag ligger som huvudtema i utvecklingsspåret. En affärsplattform för ett helt företag, det är dit DS strävar.
TAR ETT STEG TILLBAKA
FÖR ATT SE HELA INDUSTRIPROCESSEN
Det man nu ser i Dassaults utvecklingsarbete kring 3DEXPERIENCE innebär därför bl a att man s a s tar ett steg tillbaka och ser på utvecklingsarbetet som en industriprocess, snarare än att man talar om alltmer raffinerade och i sin tekniska komplexitet mer brett otillgängliga specialistlösningar. Vad är det man som kund köper? En applikation? En roll- eller processlösning? Hur vill man marknadsföra produkten? Osv. Paketeringen av lösningen man köper har förstås stor betydelse i detta.
– Den senaste utvecklingen här är att man har tagit ytterligare steg mot en helhetsmässig industriprocess. Det kan handla om ändrings- eller BOM-hantering, eller liknande. När vi talar med våra kunder är det ofta i dessa termer man diskuterar. För att stötta dessa och andra produktframtagningsprocesser behövs ett antal applikationer på plattformen man använder.
– Det som har varit fokus fram till nu har varit det man skulle kunna kalla för ”industrilösningar på mycket hög nivå”. Vad behöver man för att bygga en bil? Eller vad behövs för att bygga ett flygplan? Etc. Allt i kombination med olika roller. Det som har varit en utmaning har varit att få rollerna att matcha kundens eller användarens vokabulär eller hur rollerna s a s konfigurerats. Allt sånt som ser olika ut på olika ställen. Det varierar en hel del och det är kanske inte så att en ”automatiserad” standardroll passar in på det individuella företaget. Lyfter man nu upp detta och talar utifrån en synvinkel på det som ska utföras som en industriprocess, så blir det lättare att förstå hur matchningen gentemot vad ett bolag behöver ska se ut. Dessutom är det ju en del av det här som är industrioberoende; om man tittar på ett bolag som gör bilar och på ett som utvecklar industriella utrustningar så är ju delar av produktionsmetodiken likartad. Här kan man skapa moduler som kan passa flera olika industrityper. Från mitt perspektiv gör de här kapabiliteterna att möta dessa utmaningar det lättare att möta diversifierade kunder och deras varierade behov.
Han påpekar också, vilket har en viss betydelse i sammanhanget, att Dassault är känt för att hitta på nya begrepp, t o m om det redan finns existerande begrepp som fyllts med en generell betydelse som de flesta delar synen på vad det är. En strävan mot att skapa en ”standardiserad” uppfattning om begreppsbetydelser är av detta skäl viktigt.
SKILLNADEN MELLAN ”SYSTEM OPERATIONS”
OCH ”BUSINESS MODEL”
Men det finns mer som knyter an till det ovan sagda.
– Jag skulle vilja peka på sättet hur man strukturerar upp informationen, säger Johannes Storvik. Det går, enligt en bild som DS gärna exponerar i sammanhanget, från industrilösningar längst upp, som ska täcka en rad specifika industrilösningar typ automotive, aerospace el dyl, till ett antal ”industry process experiences” som man tagit fram till 2021X-versionen. Det senare är de lösningar som tar sikte på att lösa ett affärsproblem. Köper man en sådan får man med ett antal applikationer som är en mix av ENOVIA, CATIA och SIMULIA, och som du behöver för att utföra mekaniska konstruktioner i ett industribolag.
Mera konkret, vad betyder detta?
– Här skiljer man på ”systems operations” och ”business model”. Det man menar med det förra är att man har alla digitala verktyg som behövs för att få jobbet gjort, eller egentligen en gruppering av all funktionalitet från CAD och simulering till att driva ändringsärenden i ENOVIA. Medan det senare, ”business model”, mer handlar om tjänster, ”services”, du kan få via plattformen. T ex 3D-printing, sourcing av komponenter och liknande. Poängen är alltså att man komma i direktkontakt med leverantörer av tjänster via 3DEXPERIENCE.
DEN NYA KOMPASSEN
Till allt detta hör övergripande det som Dassault i sin marknadsföring av det nya systemet kallar för, ”a new Compass experience”. Vi talar alltså om den kända navigationskompassen som länge använts som en symbol för 3DX. Det är via denna kompass man navigerar sig framåt i systemet för att komma till de verktyg som behövs för att få jobbet gjort.
Man kan som konstruktör också titta i systemet och få en katalog över de funktionaliteter, verktyg som finns tillgängliga för hen inom ramen för företagets 3DX-system. Men här finns också förteckningar över alla verktyg som överhuvudtaget finns i DS-systemet. Vilket innebär att det som saknas, t ex för ett mer avancerat simuleringsarbete i en produktutvecklingssekvens, också kan nås via systemet för att ”hyra” in sig på.
Kort sagt ett slags appstore-upplägg i DS-miljön.
Storvik accentuerar i samband med lanseringen av den nya 2021X-version verkligen betydelsen av och stegen mot att utveckla denna Dassaults huvudlösning till att bli och kunna tjäna som en affärsplattform, i betydelsen att dels kunna lösa produktutvecklings- och tillverkningsbitarna och dels att i detta ha funktioner som knyter ihop inte bara tekniken utan också de affärsmässiga relationerna och funktionerna som behövs för detta.
Han påpekar också att TECHNIA självklart använder 3DEXPERIENCE-plattformen i sitt arbete, inte minst i kommunikationen med Dassault.
– Jobbar vi tillsammans med en kund så är det på samma vis via 3DX-plattformen vi delar och hämtar informationen som behövs.
EN LÖSNING STADD I UTVECKLING
Sammantaget kan den nya 2021X ses som Dassaults svar på en allmän utveckling inom produktutvecklings- och tillverkningsvärlden, där dels modellbaserat arbete är en trend man möter och dels att PLM-systemet utvecklas till ”bortom PLM” mot att också bli en del av företagens/kundernas affärssystem.
Detta är ingen oäven utvecklingsväg utan färgar väl in i spåren som idag bildar trend bland kundföretagen.
CAD, MBD, MBSE och simulering är starka sidor i plattformen, aspekter av produktutvecklingsarbetet som kommit en bra bit på väg; liksom ansatserna i att bygga upp ett brett nätverk för tjänsteleveranser.
Bygget av industriprocessverktyg känns också sympatiska och är i linje med marknadsbehoven, medan man har en bit kvar att vandra när det gäller IIoT (Industrial IoT) och fabriksautomation a la Industri 4.0 och smarta fabriker, där konkurrenter som Siemens – som har allt ”in-house” – och PTC, som kommit igång bra i samarbetet med Rockwell Automation, avancerat snabbare framåt. Detta emedan Dassaults partnerskap med svensk-schweiziska ABB ännu mer manifesterats i ett par case, snarare än som mer ”klara-att-använda” sammanhållna paketlösningar. Det ska bli intressant att se hur detta samarbete utvecklas.
