Sammanfattningsvis kan alltså noteras att gammalt och nytt kolliderar – övergripande resulterande i en viss försiktighet – när de nya teknikstegen ska tas, menar Håkan Kårdén.
– Precis, ta Airbus som ett exempel; nya flygplan tillverkas fortfarande med delvis ”gammmal” PLM-teknologi. Man vill inte riskera något i onödan. Dessutom har planen långa livslängder, kanske upp till 40-50 år, vilket förstås ställer krav på att de system som används måste hålla över tid. Detta plus att flygverksamhet är hårt reglerat gör att det finns en del tuffa hinder i utvecklingen.
Många lämnar dokumentparadigmen för att bli datadrivna
Detta hindrar nu inte att positiva utvecklingssteg finns. Många talar om att bli datadrivna och lämna dokumentparadigmen, vilket är sånt som på ett intressant sätt kopplar till utvecklingen av digitala tvillingar och trådar, som därmed kan vinna insteg. Detta är frågeställningar som i långa stycken hamnar inom ramen för en av konferensens stora deltagargrupper – flyg- och försvarsindustrin. Håkan Kårdén igen:
– Visst, utvecklingen här, men även inom automotive-industrin är spännande. Samtidig ställer det tuffa krav, där bl a datakvalitet blir enormt viktig. Det finns i detta fler mindre projekt, men även de större satsningarna börjar se dagens ljus och att AI får en snabbt växande roll i detta är glasklart. Men AI i sig frälser ingen. AI kan göra en hel del när det gäller texter och kanske även programkod. Men att köra på produktdata kräver inte bara datakvalitet utan också djupare förståelse; exempelvis är konfigurationskontroll en nyckel inom flygdesign, och det är inte något som tål att AI s a s gissar.
Den digitala tråden inom flygindustrin
Som framgår av ingressen spelade som vanligt flygområdet en framträdande roll under eventet. Inte minst genom ”påtryckar-föreningen” Aerospace & Defense PLM Action Groups redovisningar. Gruppen innehåller alla de stora spelarna inom det flygindustriella komplexet med företag som Boeing, Airbus och andra större aktörer; varav flera också hade intressanta föredragningar under konferensen. Drivande kraft i denna PLM-relaterade ”påtryckar-förening” är CIMdata och analytikerns James Roche redogjorde extensivt för insikter i en nyligen gjord undersökning, ”The Promise and Reality of the Digital Thread”, vilket alltså var en direkt återkoppling till konferenstemat.
I detta har man bl a genomfört en fördjupad undersökning om status och implementering av digitala trådkoncept i de A&D-relaterade bolagen. Totalt omfattar studien 90 personer. En konklusion, summerade Roche, är bekräftelsen på att den digitala tråden fortfarande är i tidiga faser.
Förutom det senare ser läget i A&D-industrin gällande den digitala tråden ut så här:
- Nya influenser driver uppgången i digitala tråd-investeringar
- Nästa investerings-fas kommer att föra med sig större förändringar och högre risk
- Industriledare har olika fokus i sina implementationer
- I dagsläget är standards och öppenhet på lösningssidan ännu en bristvara
- Framför allt på systemtekniksidan tycks den främsta drivkraften för digitala trådar finnas
- Teknikutvecklingen är snabb och företagsstrategierna håller samma takt i detta
- En tredje generation av digitala tråd-teknologier är på gång att se dagens ljus
Boeing undersöker den digitala tråden
Att flygplansjätten Boeing satsar på att gå vidare och undersöka digitala trådar är ingen överraskning. Robert Rencher från Boeing konstaterade att digitala tvillingar och den digitala tråden är tätt sammankopplade i detta. I ett projekt relaterat till detta har man undersökt tillämpliga standarder för att stödja en digital tvilling/digital tråd och man befinner sig i fas 4 av 7 planerade för närvarande. Användningen av standards som kommunikativa broar är omfattande på Boeing. Detta framför allt för att möta diversiteten dels i den egna och dess i leverantörers omfattande och varierade mjukvaruarsenal.
Hittills har man kommit fram till bl a följande:
* Standarder för digitala tvillingstandarder överlappar varandra, sannolikt en funktion av att standardiseringsorgan representerar sina respektive standarder som en pågående utveckling ur ett historiskt perspektiv.
* Den begränsade tillgängligheten av mogna digitala dubbel-/trådsstandarder kräver större uppmärksamhet från standardorganisationer.
* Konceptet med den digitala tvillingen fortsätter att utvecklas. Denna dynamik kommer att bli en utmaning för standardiseringsorganen.
* Samordning av utvecklingen av respektive standarder mellan den digitala tvillingen/tråden behövs.
* Den digitala tvillingens organisation, definition och aktivering beror på data och information som tillhandahålls av den digitala tråden.
Det ska bli mycket intressant att följa utvecklingen i detta.
Jos Voskuils spännande spår
Apropå utvecklingen av den digitala trådar var bloggaren och PLM-föreläsaren Jos Voskuil inne på ett spännande spår. Han kopplade konferenstemat till att den digitala transformationen inom PLM-världen tenderar att gå från samordnade, koordinerade arbetssätt till uppkopplade arbetssätt. Detta gäller även den digitala tråden, menar han.
Vad är skillnaden mellan en koordinerad och en uppkopplad digital tråd?
- ”En koordinerad digital tråd är en som kopplar samman olika artefakter i ett företag. Dessa relationer skapas och hanteras för att stödja spårbarhet och en konsekvensanalys. Denna digitala tråd kräver mänsklig tolkning för att bearbeta informationen,” konstaterade han och pekade på ett exempel från Aras (se bilden nedan) som är ett exempel på en koordinerad digital tråd.
- ”Den uppkopplade digitala tråden är en där artefakterna är datauppsättningar lagrade i en federerad infrastruktur av databaser. En sådan digital tråd ger tillgång till data i realtid genom applikationer eller instrumentpaneler för användare. Realtidsåtkomsten gör den uppkopplade digitala tråden till en lösning för multidisciplinära samarbetsaktiviteter i realtid,” noterar Voskuil och illustrerar detta med bilden nedan med den uppkopplade digitala tråden som en infrastruktur ovanpå fem potentiella affärsplattformar, det vill säga IoT-plattformen, CRM-plattformen, ERP-plattformen, MES-plattformen och i slutändan Product Innovation Platform.
Sammanfattningsvis advokerade Voskuil för att den uppkopplade digitala tråden är framtiden, och som han menade dessutom, ”förebådar det monolitisk PLMs undergång.” Förändringen behövs för verksamhetens effektivitet och efterlevnaden av allt fler miljöbestämmelser, konkluderade han.
”Digitala tråden ska vara uppbyggd på standards”
Varför är en digital tråd vettig? Mer om detta diskuterade också Eurostep-chefen Mattias Johansson. Titeln på hans föredrag var: ”Varför en digital tråd är vettig, varför den går bortom tillverkningen och varför den bör vara standardbaserad.” Med tanke på Eurosteps roll inom området för standardsbaserad PLM, var hans synpunkter vettiga.
Digitala trådar är inte ett PLM-projekt, hävdade Mattias Johansson (bilden t h). Det finns egentligen ingen tydlig start eller ens mål. PLM borde inte ens äga trådarna.
– De utvecklas vanligtvis över tid baserat på en vision, affärsstrategi och ett behov av att lösa de mest akuta problemen eller svara på de mest lovande affärsmöjligheterna. En digital tråd, med stor tonvikt på en del av produktens livscykel, kan lätt resultera i suboptimering. Vad händer om det finns ett sätt att börja neutralt med en fördefinierad modell som ska implementeras bitvis, undrade Eurostep-chefen.
Svaret är bland annat relaterat till Eurosteps kollaborativa nav, mjukvaran ShareAspace, givet. En standards-baserad ryggrad är mycket meningsfull i många miljöer, inte minst relaterat till problemen med olika dataformat och giltighet över tid.
Mattias Johansson menar generellt att standardsbaserade lösningar är bra att bygga PLM på.
Slutligen kan noteras att AI förstås fanns med som ett viktigt inslag i konferensen. Man pratade t o m mer om AI än om hållbarhetsfrågorna.
Vad man än tycker om detta står det klart att AI kommer att ha en betydande inverkan under de kommande åren. Och vem har sagt att det nödvändigtvis finns någon motsats mellan AI och hållbar design?
