Milton Guerry, president för IFR, den internationella robotfederationen, summerar utvecklingen med att Covid-19 förstås påverkat affärerna ordentligt, vilket man får ha med sig som bakgrund till utvecklingen för industrirobotar. Men det såg lite olika ut beroende på vart i världen vi tittar:
– Ekonomierna i Nordamerika, Asien och Europa påverkades olika av Covid-19 pandemin, säger Guerry. Orderingången och produktionen i den kinesiska tillverkningsindustrin började stiga redan under andra kvartalet 2020. Den nordamerikanska ekonomin började återhämta sig under senare delen av andra halvåret 2020, och Europa följde efter lite senare.
IFR-ledaren konstaterar vidare att under 2021 förväntas de globala robotinstallationerna återhämta sig starkt och växa med 13 procent till 435 000 enheter vilket överstiger rekordnivån som uppnåddes 2018.
– Robotinstallationerna i Nordamerika förväntas öka med 17 procent till nästan 43 000 enheter, medan Europa förväntas växa något mindre med 8 procent till nästan 73 000 enheter. Robotinstallationerna i Asien förväntas överstiga 300 000 enheter. Nästan alla sydostasiatiska marknader förväntas växa med tvåsiffriga tal under 2021.
ASIEN DEN STÖRSTA MARKNADEN
I sin översikt över utvecklingen på de olika kontinenterna noterar Ove Leichsenring att Asien fortfarande är världens största marknad för industrirobotar:
”71 % av alla sålda robotar 2020 installerades i Asien (2019: 67 %). Robotinstallationerna i Kina växte starkt med 168 400 enheter levererade vilket är en ökning på 20 %. Detta är det högsta värdet som någonsin registrerats för ett enda land. Antalet robotar i drift nådde 943 223 enheter i Kina vilket är en ökning på 21 %. Kina kommer att ha över 1 miljon industrirobotar i drift i sin tillverkningsindustri under 2021, vilket visar att den kinesiska industrin har fortsatt mycket höga ambitioner när det gäller robotautomation.”
Vidare är Japan näst efter Kina den största marknaden för industrirobotar. Men man drabbades hårt av Covid-19-pandemin.
”Robotinstallationerna minskade med 23 % år 2020 till 38 653 enheter. Detta var andra året med en nedgång av antalet installerade robotar efter ett toppvärde på 55 240 enheter 2018. Till skillnad från Kina var efterfrågan från elektronikindustrin och fordonsindustrin i Japan svag. Japans industri har 374 000 robotar i drift (+5 %) år 2020. Utsikterna för 2021 är positiva med en förväntad BNP tillväxttakt på 3,7 %. Den japanska robotmarknaden förväntas växa med 7 % år 2021 och fortsätta att göra det med 5 % år 2022. Förutom den inhemska robotmarknaden så kommer den stora exporten att säkra efterfrågan på japansk robotteknik.”
Sydkorea är den fjärde största robotmarknaden när det gäller årliga installationer, efter Japan, Kina och USA. Men även här minskade installationerna, nu med 7 procent till 30 506 enheter år 2020. Antalet robotar i drift beräknades till 342 983 enheter (+6 %).
MINSKAD INSTALLATIONSTILLVÄXT I EUROPA 2020
Europa då – hur ser det där? Även här talar vi om minskningar. Antalet industrirobot-installationer i Europa minskade med 8 procent till 67 700 enheter år 2020. Detta var andra nedgångsåret, efter en topp på 75 560 enheter 2018. Efterfrågan från bilindustrin sjönk med ytterligare 20 procent, medan efterfrågan från den generella industrin ökade med 14 procent.
Övriga fakta är att Tyskland ligger global femma gällande 2020 års installationer med totalt 22 300 installerade enheter och med en andel på 33 procent av de totala robotinstallationerna i Europa, Italien har 13 och Frankrike 8 procent.
robotar per 10 000 industrianställda. Sverige behåller här sin globala 5e plats i listan efter Korea, Singapore, Japan och Tyskland.
MINSKNINGAR I SVERIGE HÄRLEDS TILL FORDONS- OCH METALLINDUSTRI…
För Sveriges del minskade också robotinstallationerna, ner 9 procent till 1 323 enheter.
”Minskningen kan huvudsakligen härledas till fordonsindustrin och den metallbearbetande industrin. Positivt är att robotinstallationerna inom livsmedels- och dryckesindustrin ökade något vilket indikerar att man köpte mer konsumtionsvaror under pandemin.
Antalet robotar i drift ökade med 2 % till 14 400 robotar. Den metallbearbetande industrin har mer än 5 000 robotar i drift, därefter kommer fordonsindustrin, med mer än 3 000 robotar. Underleverantörer till fordonsindustrin har mer än 1 600 robotar i drift. IFR utgår från att det operativa beståndet av industrirobotar har en genomsnittlig livslängd på 12 år räknat från installationsåret, efter denna tid tas robotarna bort ur statistiken. Eftersom många av dagens robotar har en drifttid som överstiger 12 år så bedömer SWIRA att den verkliga totalsiffran för Sverige är mer än 15 000 enheter,” summerar Ove Leichsenring.
I övrigt noterar han att det inom materialhantering och maskinbetjäning, som utgör de största robotapplikationerna i Sverige, finns mer än 7 600 robotar installerade. Här fanns också en positiv trend 2020 med ökat antal installerade robotar. Plus ca 6 procent (418 robotar).
Inom bågsvets och motståndssvetsning, som är den näst största robotapplikationen, finns det mer än 3 800 robotar installerade.
…MEN SVERIGE BEHÅLLER 5e PLATS GLOBALT I ROBOTTÄTHET I INDUSTRIN 2020
När det gäller beräkningen av robottätheten i industrin använder IFR en modell där man räknar antalet robotar per 10 000 industrianställda. Sverige behåller här sin globala 5e plats i listan efter Korea, Singapore, Japan och Tyskland.
”Korea har världens högsta robottäthet och därmed en mycket hög automationsgrad i sin tillverkningsindustri. Det är framför allt elektronik och fordonstillverkning som är högautomatiserad. Den höga robottäthetssiffran för Singapore är framför allt kopplat till elektronikindustrin, särskilt halvledare och kringutrustning för datorer som är högautomatiserad. Huvudparten av robotarna som används inom elektronikindustrin i Korea och Singapore är sk Scara robotar. I Sverige och Europa är huvudparten av robotarna artikulerade.”
Sverige ligger även på 5e plats globalt när det gäller robottäthet i den generella industrin om man räknar bort fordonstillverkarna.; Leichsenring skriver:
”Mycket positivt är att robottätheten och därmed automationsgraden i den svenska generella tillverkningsindustrin ökade med 7% under 2020 till 224 robotar per 10 000 anställda. Detta är den näst högsta robottätheten i Europa efter Danmark som har 243 robotar per 10 000 anställda. Positivt är också att Sverige under 2020 tydligt har minskat gapet till Danmark. Stödprogrammet Robotlyftet har varit avgörande för att öka SMF företagens medvetenhet om automationens betydelse för att ställa om, förstärka och möta den globala konkurrensen.”
I prognosen för 2021 och 2022 är det SWIRA:s bedömning att efterfrågan på konkurrenskraftig inhemsk tillverkning kommer att öka eftersom de globala försörjningskedjorna fortsatt är mycket ansträngda.
”På sikt kommer målet om ett ”fossilfritt Sverige 2045” att kräva investeringar inom alla delar av tillverkningsindustrin. Efterfrågan på industrirobotar förväntas växa med cirka 12 % år 2021 men trenden på cirka 1 500 installerade robotar per år kommer att bestå de närmaste åren,” avslutar Ove Leichsenring.
