Nye TECHNIA-chefen, Magnus Falkman, 44 år, började på bolagets göteborgskontor 2002, där han via fem år som lösningsarkitekt och projektledare lärde sig verksamheten på detaljnivå, bl a som aktiv i stora projekt som t ex hos telekomjätten Ericsson.
Därefter flyttade han över till bolagets USA-rörelse, där han jobbade med att dra igång satsningen mellan 2007-2009, då Rade Zrilic tog över. Det handlade bl a om att sälja TECHNIAs egenutvecklade TVC-lösningar – ”TECHNIA Value Components”, en mjukvarusvit för smidigare implementering och drift av Dassaults PLM-plattformar. Bland de kunder han bidrog till att dra in till bolaget finns kända varumärken som GAP, Under Armour och Guess.
ANSVARADE FÖR BYGGET
AV EN DIVISION FÖR DE EGNA MJUKVARORNA
Tillbaka i Sverige blev han ansvarig för att bygga upp och driva ett team kring just TECHNIAs egenutvecklade produkter, oftast adderande lösningar som vässar implementering och drift av DS-portföljens mjukvaror. Mellan åren 2010 till 2015 jobbade han parallellt med att bygga upp de egna mjukvarorna, sälja och implementera olika typer av DS-mjukvaror som CATIA, ENOVIA och DELMIA, parat med rollen som landschef för Norge.
– Efter det har jag tillsammans med Jonas Gejer deltagit i vårt expansionsarbete bl a då i det stora köpet av Transcat, där vi f ö också fick in flera CAD-nära, egenutvecklade produkter, Q-Checker, Cava, MyPLM, XCompare, Lite3D och annat.
Utifrån detta, säger Falkman, skapade man en division inom TECHNIA, för dessa mjukvaror med proprietärt utvecklade IP:en från Sverige, Norge och Tyskland, de som kom via Transcat.
– Vi har därefter fortsatt att samla det som är TECHNIA-unikt i mjukvaruväg och tjänster relaterat till dessa i divisionen. Detta gäller också senare inköp som vi gjort i Frankrike, Japan, Storbritannien, Nederländerna m fl.
Sammanfattningsvis ser de viktigaste lösningarna i TECHNIA-portföljen ut så här med avseende på användningsområden i produktutvecklingsarbetet:
Mjukvaror som följde med i Transcat-köpet
• CAVA – programvara för att säkerställa att fordon möter lagkrav i olika länder
• Lite3D – Viewing och markup av neutralformat
• Q-Checker – kvalitetssäkrning av 3D-geometrier
• My-PLM – hantering av CAD-miljöer och -licenser
TECHNIAs andra egna programvaror:
• LightMyWay – digital adoption, guide/vägledning för användare för att öka effektivitet i 3DEXPERIENCE
• Integration Framework – integrationsramverk för 3DEXPERIENCE och ENOVIA
• Value Compoinents – (TVC) strömlinjeformning och effektivitet för användare av 3DEXPERIENCE
• Brigade – beräkningar av infrastruktur som broar etc – baserad på Abaqus
• Tools – management och optimering av 3DEXPERIENCE installationer
EN AFFÄR SOM LYFTE TECHNIA
Det ska påpekas att Transcatköpet 2015 är det historiskt enskilt viktigaste förvärvet för TECHNIA. Addnodekoncernens chef, Johan Andersson, konstaterar att det betydde en exponentiell tillväxtknuff för bolaget:
– Absolut, det tillhör ju inte vanligheterna att ett bolag som omsätter 250 miljoner, köper ett annat som omsätter 500 miljoner, som var fallet i denna affär. Självklart har detta köp varit mycket betydelsefullt för TECHNIA och även för Addnodekoncernen, som då omsatte 1,5 miljarder. Jag skulle vilja gå så långt som att säga att det faktiskt var början på den bredare internationaliseringen av TECHNIA, med därpå följande köp av bolag som Intrinsys i England, Infostrait i Nederländerna, Kpass i Frankrike och flera andra. Innan dess var bolaget huvudsakligen nordiskt. Före 2015 var det egentligen Norden och USA som gällde. Nu tog vi stegen som skapade en global business med verksamheter också i Europa, Indien och Asien.
– Återigen finns här kopplingarna till våra egenutvecklade mjukvaror. Många av de bolag vi förvärvat har vi redan haft relationer till genom vår proprietära lösningar. Det har därmed också blivit en väg till att lära känna bolagen närmare innan köpen, tillägger Magnus Falkman.
20 TIMMAR ISTÄLLET 1000 TIMMARS TJÄNSTEDEBITERING
Det är alltså ifrån dessa internationella och divisionsbyggande miljöer som Falkman nu kliver in i hetluften som kommer med den exekutiva ledningen av TECHNIA. Och han hävdar att det är just bolagets förmåga att bygga starka programstöd runt implementering och drift av PLM-plattformarna från DS’ 3DEXPERIENCE (3DX) som är en avgörande konkurrensfördel.
– Ja, våra egna mjukvaror har utvecklats till att bli är en viktig differentiator gentemot andra Dassault-partners, säger Falkman.
Hur värdefullt är detta med egenutvecklade adderande produkter till DS-portföljen för kunderna? Vad kan de konkret vinna?
– Betydligt mer än man skulle kunna tro. Vi har exempel där man genom TVC-lösningarna kunnat implementera delar av DS-plattformen på bara 20 timmar. Normalt hade en motsvarande implementation utan TVC inneburit kanske tusen debiterade tjänstetimmar. Det gör oss inte bara snabbare än alla andra, utan bidrar också till ökad kvalitet.
Det intressanta med TVC och andra TECHNIA-lösningar är att de kommer från verkligheten – ”födda i kundprojekt, där erfarenheterna dokumenterats, systematiserats och inprogrammerats i en mjukvara som sedan skapat betydligt snabbare genvägar till framgångsrika och implementeringar,” som Jonas Gejer uttrycker saken.
– Så är det absolut, bekräftar Falkman. De har blivit en del av vår identitet och en viktig grund för tillväxten. Vi har kunnat fånga kundbehoven, strukturerat upp dem och göra mer än bara ”vanliga” projektleveranser. Vi kan addera så mycket mer, något som liknar en egen IP, där de som deltar i projektet kan växa och bli mer av R&D-personer. Med detta skapar vi värde inte bara för kunderna och våra partners som är återförsäljare av dessa produkter, utan också till våra egna medarbetare. Detta är även faktorer som gör oss attraktiva som potentiell blivande ägare när vi köper bolag, vilket är en del i vår tillväxtstrategi. Förmågan att skruva in PLM-plattformarna gör kort sagt skillnaden mellan oss och andra.
Falkman menar att man t o m kanske är bäst i världen på att snabbt få en PLM-plattform av Dassault Systemes 3DEXPERIENCE-snitt i drift. Det är naturligtvis oerhört värdefullt.
FALKMANS PERSONLIGA STYRKA
Du har varit med och bygga upp utländska grenar i TECHNIA-trädet, du har implementerat lösningarna hos kunder, du har deltagit i utvecklingsarbetet av egna mjukvaror och du har sålt in lösningarna på marknaden. Det hela låter brett. Hur skulle du beskriva din egen styrka?
– Jag har som du noterat varit i bolaget närmare 20 år och trivts väldigt bra, vilket givetvis är ett av de tunga skälen till att jag nu tackat ja till möjligheten att leda bolaget, säger den nytillträdde VDen. Jag menar också att vi är bäst i branschen på det vi håller på med, har de vassaste medarbetarna och bredaste kunskapen kring 3DEXPERIENCE-plattformen. Det vi gör, det jag gör känns bland annat av dessa skäl meningsfullt. Jag kan identifiera mig med vår vision kring att skapa lösningar som gör produktframtagningsprocesserna långsiktigt hållbara, både teknologiskt och ekonomiskt, i perspektivet av att satsningar på dessa lösningar blir en slags teknisk framtidssäkring, snabbt lönsamma och bidrar till ökad produktkvalitet.
På sista raden ger detta bättre och smartare produkter, som konsumenter är beredda att betala mer för. Inom sånt som konsumentprodukter, elektrifierade fordon och life sciences bara för att ta några exempel.
– Det hela den kokar det ner till att det vi har att lägga upp på ”PLM-bordet” kan kort sagt bidra till att göra världen till en bättre plats, säger han.
TECHNIA-KULTUREN: ”DE FYRA ATTITYDERNA”
Magnus Falkman påpekar vidare att kulturen som utvecklats i TECHNIA, inte minst under Staffan Hanstorps och Jonas Gejers ledarskap, har stor betydelse.
– Vi talar i sammanhanget om fyra attityder som bygger upp vår identitet:
- ”Go explore”
- ”Keep learning”
- ”Work together”
- ”Build trust”
– Med dessa sätter vi ett ramverk kring hur vi vill fungera som företag, vad vi vill att drivkrafterna ska vara. Jag lutar mig mot dessa när jag tar mina beslut, men jag tycker också att de är så starka och enkelt formulerade att de inte bara blir ett stöd för jobbeslut, utan också för mig privat i vardagslivet.
Både Jonas Gejer och Falkman, berättar den nye CEOn, har t ex gjort detta med ”go explore” till en viktig drivkraft, som givit avtryck i bolaget i form av t ex nya kunder på helt nya domäner.
– ”Go explore” handlar om att undersöka nya saker, analysera, utvärdera och agera. Att våga gå utanför de vanliga geografierna, ta in nya produkter och undersöka nya domäner. Det underbygger förstås också ett lärande som är nyttigt för affärerna – ”keep learning” – och i förlängningen för kunderna. Vi säljer kunskap och kompetens, lärandet blir en central del i detta. Sak samma med att arbeta tillsammans – ”work together” – tillsammans kan vi 650 medarbetare ofta göra så mycket mer än vad enskilda individer kan uppnå, 1 plus 1 kan i ett slag bli 3 istället för bara 2, när gruppdynamikens positiva effekter sätter in.
Att bygga förtroende, ”build trust”, är förstås också en tung punkt.
– Det handlar om människor som säljer till andra människor, sånt bygger på förtroende på både kort och lång sikt. Liksom det stöder våra relationer med t ex Dassault. Det kan ju också vara så att kunderna inte alltid vet exakt vad de vill ha, då måste det finnas ett förtroende för att vi med vår kompetens kan leverera det som behövs. Har vi t ex ett stort PLM-projekt med 10 000 användare är det inte helt lätt att visualisera slutprodukten som motsvarar detta. Överallt är förtroendet ett kärnvärde som vi konsekvent ska odla.
DELEGERING OCH ANSVARSUTKRÄVANDE
Jonas Gejer å sin sida tillägger att de fyra attityderna är ett bärande inslag i kulturen och att detta alltid varit ett viktigt inslag för honom.
– Det är spännande att frågan kommer upp för den är så avgörande för hur vår väg framåt ser ut. Jag har som ledare alltid värnat om denna och jag ser Magnus som en stark bärare av vår kultur. Han har en passion i detta, som varit en så stor del av vår resa.
För Falkman är detta glasklart. Kulturen är och har varit en avgörande faktor både för hans och bolagets framgångar, förklarar han. Det handlar om att våga delegera ansvar, men att också kunna utkräva ansvar vid redovisningen av resultatet.
– Ja, det har alltid varit så. Jag har fått delegeringar och jag delegerar själv. Jag har i detta alltid haft P&L-ansvar; nedbrutet i projekten ska man kunna se vad man själv har att göra, vad det kostar och att det ska ställas mot de intäkter genererar.
Är du en ”sträng” ledare i detta?
– Jonas Gejer har alltid varit en ledare som satt raka mål, han har sedan varit en inspiratör och peppat under resan, men också krävt relevanta resultat. Det är en modell som alltid tilltalat mig och som vi kommer att fortsatt jobba efter. Jag har ju också varit länge i gamet och sett att uppmuntran kan befordra bra resultat. Sen är det så att man måste vara realist. PLM är komplext; utan att våra tjänster eller medarbetare är ansvariga för saken dras ofta cyklerna ut och blir längre. Det måste man givetvis ta hänsyn till när man utkräver ansvar. Men att göra rätt sak varje dag och att alla i en projektgrupp har ett gemensamt ansvar är viktiga pelare i verksamheten.
– Men är jag sträng? Nja, om du pratar med mina kollegor tror jag inte att det blir deras karaktärisering av mig. Mer att jag är driven, framåtriktad, ser möjligheter och får saker och ting att hända.
VAR STÅR BOLAGET IDAG OCH HUR SER FRAMTIDEN UT?
Var står TECHNIA idag och vad ser bolagets nye ledare komma? Frågorna kring detta är förstås hyperintressanta i en tid när digitalisering och nya teknologier ser ut att kunna ställa mycket på huvudet.
– Generellt vill jag säga att vi är väl positionerade i en spännande bransch och där jag kan se goda möjligheter att växa i lite olika dimensioner. Bolaget har ju alltid varit duktigt på att hitta och utveckla PLM-lösningar för branscher som tidigare betraktats som liggande utanför möjligheterna att etablera PLM-lösningar. Bygg-, life sciences-, retail-, charter- och fritidsbranscherna är utmärkta exempel på detta. Just life science har ju gått väldigt bra och här finns definitivt mer att hämta. Övergripande ska vi diversifieringsmässigt fortsätta att utveckla dels några av dessa industrisektorer, dels jobba vidare på att hitta nya.
Den nye TECHNIA-basen hävdar vidare att det gäller att titta ut också över de rent geografiska horisonterna – bra PLM-lösningar och implementationer behövs överallt i världen och vi har ännu en del områden att täcka in och expandera inom.
Falkman noterar även värdet för bolaget att fortsätta och utveckla resan tillsammans med Dassault.
– Vi vill bli framgångsrika med flera av deras ”brands”. Alltså få till användning av flera DS-produkter hos de kunder där vi redan är inne. Vi kan hjälpa kunderna med att kanske inte bara utnyttja CATIA, utan också SIMULIA (Dassaults CAE- och simuleringssvit som är en av apparna på 3DEXPERIENCE-plattformen) eller DELMIA (DS app för digital tillverkningshantering, ”digital manufacturing”).
Utöver detta har Magnus Falkman också ambitionen att fortsätta utveckla bolagsmedarbetarna kompetens.
DÄRFÖR ÄR DASSAULTS LÖSNINGAR FRAMGÅNGSNYCKLAR
MEN VAD TYCKER MARKNADENS LEDANDE ANALYTIKER?
I samtalet med den nye TECHNIA-chefen framgår att Dassault Systemes plattform, 3DEXPERIENCE, och deras mjukvaruappar på plattformen, är nycklar i TECHNIAs framtid. Man är tätt sammanknutna med dessa lösningar, vilket också innebär att man är beroende av den franska PLM-utvecklarens utveckling av nya lösningar och deras förmåga att hänga med i den teknologiska utvecklingen. Men hur väl står sig Dassaults PLM-lösningar på marknaden?
En som vet är Gartner Groups VP och PLM-analytiker, Marc Halpern. Vad tycker han är DS styrka?
– De viktigaste styrkorna är visionen och kontinuiteten i bolagets exekutiva ledning. Ur en teknisk synvinkel ser jag ett ledarskap inom simulering och modellbaserad systemteknik i samband med produktlivscykelhantering som särskilda styrkor. Andra leverantörer har förvisso hög kompetens inom dessa domäner, men Dassault Systemes sticker ut med en mycket bred portfölj av teknologier.
Positiva omdömen från kvalificerat analytikerhåll alltså. Men självklart finns här också utmaningar, som man i långa stycken i och för sig också delar med andra utvecklare som skaffat ”mycket teknik” i form av köpta företag och lösningar.
Integrationen på respektive huvudplattform är en sådan. Det är ett arbete som tar sin nätta lilla tid, men som blir oerhört värdefullt när integrationen och flödet mellan respektive mjukvara, plattformen och de lösningar som finns där kan ske genom ett sömlöst flöde. Här har DS liksom de andra spelarna i varierande grad en del kvar att göra.
Ett annat bekymmer som relaterar till de historiska implementationerna hos kunder som, trots att nya lösningar kommit, förlitar sig på äldre teknik, är att uppgradera dessa, vilket kan vara tämligen komplext. Denna utmaning innehåller dock en för DS positiv kommersiell möjlighet.
BERNARD CHARLES: KARISMATISK LEDARE MED VASSA VISIONER
Men generellt ska konstateras att Dassault under sin karismatiske ledare, Bernard Charles, varit mycket framgångsrikt i att formulera vassa visioner, vilket också Magnus Falkman tar fasta på:
– Ja, men så är det, säger han. Hos Dassault finns en lösning som hänger samman end-to-end, vilket är en utmärkt egenskap för de som tittar på sånt som digitaliseringens möjligheter, digitala tvillingar och trådar. Samtidigt är det som sägs ovan att den visionära sidan är mycket stark. Det är för oss en ära att få jobba med de verktyg som vi betraktar som de bästa på marknaden.
Det har ju funnits en kritik här, att visionerna från Bernard Charles förvisso är starka och ligger i spets, men att man från DS produktutvecklingsorganisation samtidigt inte alltid kunnat leverera lösningar som lever upp till visionerna. Vad säger du om det?
– Det är allmänt sett ingen överraskning att visionen kan komma före konkretiseringen av densamma. Men för en vass konsult, som TECHNIA, finns det alltid lösningar där vi kan fungera som en bro. Vi är i detta mycket viktiga i ekosystemet kring DS. Men förvisso har det funnits sånt som man ibland inte riktigt förstått vad DS varit ute efter i förlängningen. Men så rör sig de här lösningarna om komplexa saker, som dock har en tendens att klarna vartefter de konkreta mjukvarubitarna kommer på plats. Det som jag t ex såg i 2014-versionen av 3DX har utvecklats enormt och de vi fått se i de senaste årens kapabiliteter innehåller sånt som är så vasst att det är svårt att föreställa sig hur snabbt utvecklingen gått och hur kapabla och sammankopplade systemen och apparna blivit. Men visst, visst kan man stöta på något lite hål här och där vision och praktik inte möts perfekt. Detta tillhör dock utvecklingsarbetets utmaningar och med hjälp av det vi kan få fram löser den typen av problem alltid. Det är vår spetskompetens att veta vad problemet är och tillsammans med kunden hitta en lösning.
VAD SKA MAN LÄSA IN
FÖR BETYDELSE I ”end-to-end-begreppet?”
I en intervju som nyligen publicerades på både PLM-ERPnews.se och engineering.com hävdade SKFs CTO, teknikchef, Victoria Van Camp, att egentligen ingen PLM-utvecklare , utan undantag, kan leverera end-to-end-lösningar. Här kommer man lite in på semantik och vad man egentligen menar med begreppet, men klart är att i sin absoluta betydelse når PLM-plattformarna i kombination med ofullständiga sensor-kapabiliteter inte hela vägen från produktutveckling, tillverkning och hela eftermarknadsspektret. De första två bitarna är nog bra täckta, men när man kommer till sånt som IoT och t ex monitorering av installerade produkter finns en del kvar för att kunna hantera hela kontexten. Ett kullager, t ex, kan ju visa på ytförslitning och bör bytas ut enligt monitorerade sensoruppgifter. Det kan potentiellt ett PLM-program av idag klara. Men problemet kan ju ligga någonstans i närheten i systemets helhet, där t ex en propp bildats som stoppar inflödet av olja som håller ytförslitningen i kullagren i schack. Där saknas idag oftast ännu mjukvaru- och sensorkapaciteten att analysera, hitta och agera på uppgifter, eftersom inget system kan samla upp alla data som krävs för detta.
– Jo, det kan vara så att alla krav på realisering av kapaciteter på eftermarknaden inte i dagsläget klaras av någon PLM-plattformsleverantör. Men dels kan man ju tänka sig att plocka fram kompletterande teknik för detta från Dassaults ekosystem, dels kommer alla kunder idag knappast att vilja ha end-to-end på det viset. Några kommer förstås att vilja ha det, men inte i allmänhet och inte i dagsläget.
– Sen vill jag när det gäller samarbetet med andra PLM-leverantörer påpeka att vi redan idag har många kunder som kör flera system från olika leverantörer, inte minst på CAD-sidan, och vi löser förvisso detta och ser till att processflödena fungerar smidigt. Vi hjälper våra kunder att integrera både dessa varierade CAD-system och även andra PLM-system. Jag har aldrig varit av den åsikten att vi behöver vara exklusiva hos våra kunder. Vi har en öppen attityd och löser alltid kundernas problem i detta. Kunden är i fokus.
Avgående TECHNIA-basen, Jonas Gejer, påpekar i sammanhanget att samarbetet med andra PLM-system och programleverantörer inte är något större problem.
– Det löser vi alltid, men sen ska man minnas att flera stora kunder, som Scania, Volvo, Ericsson och andra ofta också har helt egenutvecklade, proprietära system, där det dock kan vara lite mer komplext att lösa kopplingarna. Det kan handla om sånt som är utvecklat på det specifika bolaget under 20-30 år, det är klart att det kan finnas problem att ta sig runt här, som tar lite längre tid.
SYNEN PÅ DE NYA TEKNOLOGIERNA
Nya teknologier då? IoT t ex – hur ser du på det?
– Jodå, vi finns där med. Vi har sedan 5-6 år drivit ett samarbete med en startup i Frankrike, där vi med InUse-mjukvaran från Optim Data, tagit fram bra lösningar till t ex mejerinäringen, förpackningsindustrin och andra sektorer. Vi hanterar alltså detta med hjälp av InUse lösningar, t ex när det gäller att optimera anläggningars drift, fyllning av förpackningar och servicebitarna. Idag är också det som tidigare var ett litet problem, att s a s kunna ”pumpa” data från maskinerna till vår IoT-lösning, inte något större problem då det numera finns inbyggda lösningar för detta i maskinerna.
Additiv tillverkning?
– Vi har jobbat mycket med detta, inte minst via våra engelska bolag och vår simuleringsgrupp. Det finns bra lösningar och vi levererar sådana till t ex fordons- (F1) och flygområdet (Airbus). Här betyder ju simuleringssidan en hel del och där är DS’ mjukvaror inom SIMULIA-sviten mycket starka.
Augmented Reality?
– Spännande teknologi som nu ser ut att komma med stormsteg. Vi levererar redan lösningar på området idag, men ser en god tillväxtpotential här. Digitala tvillingar i kombination med AR/VR ser mycket intressant ut och kommer i högsta grad.
Digitala tvillingar?
– Det är egentligen kärnan i vad vi håller på med och det kommer att vara drivande i det vi gör framöver. Ju mer information som kan knytas till denna digitala modell, desto mer kommer den att kunna omfatta och hantera ”själv” – på sin idela nivå till och med hur den ska tillverkas och den kan f ö redan idag ge tillbaka information till PLM-systemet om hur den (produkten används på fältet), för att på så vis bidra till innovationer runt ”sig själv”. På Dassault har detta med verktyg för digitala tvillingar drivits oerhört långt; man kan nu t o m skapa mänskliga tvillingar i digital form. Där ligger DS i absolut framkant med möjligheter till realistisk interaktion mellan maskin och människa. Vi ser redan nu dessutom hur behandlingar kan prövas på digitala patienter för att optimeras. Enormt spännande utveckling här, där skräddarsydda behandlingar inte alls är långt borta.
Slutligen, hur ser den tillträdande TECHNIA-chefen på konkurrensläget?
– Det är lite olika beroende på marknader. Dels geografiskt och dels domänmässigt. Men allmänt gäller att vi aspirerar på att vara den bästa Dassault-återförsäljaren i världen.
Kan man det? Mycket talar för att så blir fallet; få aktörer inom DS-sfären har samlat på sig så mycket kompetens, har så många programbaserade genvägslösningar och en så bra trackrecord som TECHNIA.
Ett starkt ledarskap betyder mycket i dessa ambitioner. Magnus Falkman står definitivt för ett sådant.
