Evald Ottosson säger vidare att man är i ett liknande läge inom metall idag som när man började med plast. Poängen är att välja rätt teknik i rätt läge.
– Tittar man på komponenter som inte 3d-skrivs, så är det givet vad som ska vara i plast och vad som ska vara i metall. Men gränserna suddas ut med 3d-skrivartekniken. Idag kan komponenter i metall tillverkas i plast och tvärtom. För vår del handlar det om att få kunderna att förstå när de båda teknikerna kan användas och varför.
Kostar mindre än jämförbara konkurrenter.
När det gäller Desktop Metals lösningar menar Ottosson att det finns flera saker som talar för maskinerna. Priset är en sådan faktor – det är avsevärt lägre än konkurrenternas. Men det finns förstås mera och miljöfrågorna är ett sådant område, både med avseende på arbetsmiljö och avfallsbitarna.
– Här skiljer sig till exempel Studio-modellen med sin FDM-liknande teknik. För användarna innebär det att man inte behöver ställa samma krav på lokal, ventilation och materialhantering som pulverbaserade system, säger Ottosson till 3DP.se, och han tillägger att Studio-skrivaren är lätt att arbeta med, exempelvis med avseende på efterbehandlingen.
– Desktop Metal har en teknik där de lägger in en bit keram mellan stöd- och byggmaterial, vilket gör det mycket lätt att avlägsna stödmaterialet. Dessutom slipper du extrautrustning för att få bort stödmaterial i metall.
Korta omställningstider.
Ytterligare en fördel med Studio är de mycket korta omställningstiderna mellan jobb med olika material.
– Det är bara att byta filament och skrivhuvud och köra på med nästa jobb.
Användningsmässigt skiljer sig de båda maskiner åt en del: Studio är mer av en kontorsmaskin för avancerade prototyper, men även kortare serier; medan Production är helt framtagen för volymproduktion.
