Undersökningen fokuserar på ett antal utvalda nordiska städer. En viktig del i arbetet är att beskriva sociala fördelningseffekter av den förändrade tillgänglighet som ett styrmedel kan innebära. Utvecklingsmöjligheter med miljözoner som tillfälliga körförbud och bilfria zoner av olika slag kommer särskilt att studeras.
Miljöpotentialen i fokus. Ett exempel är Oslos förbud mot dieselfordon under dagar med dålig luft. Ett annat exempel är det dubbdäcksförbud som finns i flera städer som Uppsala, Göteborg och Stockholm.
– Här kommer vi att titta på vilken miljöpotential olika åtgärder har men också aspekter som påverkan på samhällsekonomi. En viktig fråga kommer vara att skilja på och tydliggöra effekter av olika styrmedel samt att föreslå en blandning av styrmedel och incitament som kan skynda på introduktion av nollutsläppsfordon utan att stimulera till ökat bilinnehav och bilkörande. Här finns flera intressanta exempel att utgå från som till exempel Göteborg stads gratisparkering för miljöfordon.
Effekter av kombinationer av åtgärder. Flera olika scenarier som skiljer sig åt mellan länderna ska utvecklas, baserat på olika storlek på städer och utifrån de lokala förutsättningar, ambitioner och möjligheter som finns. Analyserna ska illustrera hur en kombination av åtgärder, styrmedel och olika aktiviteter kan användas. De kommer även att innehålla förslag till nya åtgärder och ska tjäna som inspiration för städer och regeringar i deras strategiska arbete för att skynda på introduktionen av nollutsläppsfordon.
– Huvudfokus är exempel från städer, men en viktig del i analysen kommer att vara samspelet mellan lokala och nationella beslut eftersom ett framgångsrikt arbete på lokal nivå är beroende av en tydlig och stödjande nationell politik, säger Tomas Wisell.
