En tolkning av uppställningen i IDCs senaste MarketScape för IoT (2021) nedan är att Microsoft med sin placering i grafikens ledarområde är delad ledare på området, med Siemens Digital Industries tätt i hasorna. De senare t o m leder när det gäller strategi-axeln.
Detta emedan PTC ser ut att vara trea, även om bolagets marknadsstorlek tycks vara bland de största av alla. PTC är tätt intill följda av SAP.
Hur man mer i detalj konkluderar detta beror lite på hur man värderar de axlar och kriterier som IDC bygger diagrammet med. När det gäller axlarna representerar den ena lösningarnas kapaciteter att exekvera sina kapabiliteter (den lodräta), medan den andra (den vågräta) berör bedömningen av strategierna.
SVÅRIGHETEN ATT MÄTA
KVALITATIVA VÄRDEN KONTRA KVALITATIVA
De kvantitativa parametrarna, som är en del av den samling kriterier som använts (mer om dessa nedan), är en sak. Kvantitativt är i huvudsak alltid mätbart och jämförbart. Detta emedan kvalitativa bedömningar är en annan sak. Här är det mer upp till analytikerns allmänna och sak(områdes)-kompetens. Därmed blir de kvalitativa kriterierna – som ju ofta grundar sig på vad IoT-utvecklarnas kunder och användare tycker om systemen – mer svårbedömda i det att de ofta bygger på ”tyckar-omdömen”, som i sig kan vara sanna, nära sanningen, bygga på ofullständig hantering/implementation eller allmänt bero på hur mycket bedömaren har på fötterna ifråga om kunskaper om systemets kapabiliteter. Hur korrekta, eller inkorrekta, analytikerns slutsatser blir hänger därmed på den delikata balansen mellan de kvalitativa och kvantitativa faktorerna. Detta kan vara bra att ha i minne när man tittar på IDC’s konklusioner i MarketScape-uppställningen.
Vidare är det också så att flera bitar i bedömningsgrunderna hänger samman med hur respektive spelares ekosystem ser ut. Det är ofta på partnersidan som man finner specifika, branschorienterade styrkor, support-, utbildnings- och implementationskvalitet; vilket i sig, om vi talar om högt kompetenta partners, kan ge en stor värdeaddering till ett system.
PARTNERSKAPEN BLAND FLERA AV AKTÖRERNA
Samtidigt ska man ha klart för sig att nära nog alla som finns med i kontexten har existerande kopplingar till varandra. Microsoft och deras Azure-plattform har exempelvis ett partnerskap med närmast alla sina ”tillverknings-mjukvaru-konkurrenter”, som Siemens och som PTC. Det betyder att även om man, låt säga, har Siemens Digital Industries mjukvarusviter på PLM-respektive fabriksautomationssidan, så har man, som t ex Volkswagen, Microsoft Azure som teknisk plattform.
Lika viktigt att ha med sig är från vilken utgångspunkt systemen emanerar. Om man, som i denna IDC MarketScape, har tillverkningskriteriet som kärna i undersökningen, är det just där utgångspunkten finns. Inget fel i det, men när man bedömer helheten i värdekedjan, som avgör hur snabbt, med vilken kvalitet, till vilka kostnader, och efter vilken affärsmodell – t ex Product-as-a-Service, eller ”vanlig” produktförsäljning – man tar sig ut på marknaden, kommer sånt som ligger både före och efter själva tillverkningsdelen att få en proportionellt sett större betydelse ifråga om inverkan på helheten.
Det är också så att i dagens alltmer komplexa produktframtagningsvärld tenderar värdekedjan att bli allt mer integrerad och inkludera alltmer av både tidigare och senare faser – t ex produktutvecklingsprocesserna å ena sidan, distribution och eftermarknad å andra sidan. På sista raden ger detta en fördel till mer kompletta PLM- och automations-sammankopplade system, som framför allt Siemens DI’s har, men också sånt som PTC är i full färd med attr utveckla i samverkan med Rockwell Automation.
Detta sagt ska vi hur som helst, med ovanstående i minne, titta lite närmare på den kvartett vars lösningar landat i ledarutrymmet i IDCs MarketScape, så här ser analytikerns bedömningar ut:
I april 2020 blev svenska IT-konsulten Sigma bland de första i världen att bli IIoT-certifierade av Microsoft. Tidigt detta år lanserade Microsoft möjligheten för sina specialistpartners världen över att få genomföra certifieringstester på Azure IoT. Sigma var då bland det första i världen som certifierade flera av sina specialister inom IoT-området.
MICROSOFT – Azure är pelaren i utbudet
Ur ett IoT-perspektiv är det företagets Azure IoT-portfölj som är pelaren i utbudet. ”Lösningen erbjuder ett brett spektrum av funktioner, inklusive IoT-programvara på enhetsnivå och olika PaaS för att bygga, distribuera, hantera och säkra IoT-applikationer, samt SaaS-applikationer och IoT-referensarkitekturer och acceleratorer.
Ett viktigt initiativ inom Microsoft framåt är företagets bransch-molnstrategi. Dessa branschmoln kombinerar Azure, Dynamics 365 (D365) och Microsoft 365 (M365) till en lösningsstack,” noterar IDC bl a.
IoT-PLATTFORM
Azure IoT-portföljen består av tre kategorier av IoT-produkter: IoT- och Edge Device Support, Azure Services for IoT och Azure IoT Solutions. Organisationer kan utnyttja enskilda plattformstjänster för att utveckla en edge- till moln IoT-arkitektur, eller som alternativ kan man köpa Microsofts Azure IoT Central-lösning, som är en SaaS-baserad IoT-plattform.
TILLVERKNING
Microsoft erbjuder IIoT-applikationer för alla tillverknings-DX-strategiska prioriteringar (DX, Data Exchange – använd i samband med OPC, OLE for Process Control), med optimering av leveranskedjor och smarta tillverknings-användningsfall, som IDC menar är företagets starkaste område.
Microsoft fokuserar på grundläggande applikationer och lösningar, medan dess partners ofta erbjuder vertikalspecifika varianter.
STYRKOR
Ekosystem: Microsoft erbjuder möjligheter upp och ner i teknikstacken, konstaterar IDC och tillägger att denna IT-jätte också har säkerställt att företagets portfölj attraherar en bred kundbas. Utvecklare är en viktig målgrupp för IoT-tjänsterna, men företaget har också gjort betydande ansträngningar för att nå OEM-tillverkare med sin plug-and-play-enhetsstrategi.
Fokus på säkerhet: Microsoft erbjuder en mängd olika funktioner inom säkerhetsområdet, exempelvis Azure Sphere IoT-säkerhetsfunktioner som sträcker sig från enhet till moln.
Innovativt edge: Microsoft har en bred strategi för att stödja edge computing, från hård- och programvara till olika formfaktorer och användningscase.
UTMANINGAR
Förenkling av portföljen: Detta gäller allmänt alla IoT-leverantörer. Men även om specifikt utvecklare uppskattar möjligheten att ha ett brett utbud av verktyg för att bygga applikationer, kan det vara tufft att hänga med när nya produkter och funktioner hela tiden läggs till i ett rasande tempo. Önskvärt, menar IDC, är att bolaget kombinerar och integrera tjänster enligt för industrikunder vanliga mönster. ”Detta skulle minska den tekniska bördan för kunderna.”
Upprätthålla egna kompetensen: På grund av förändringar relaterat till tekniska förändringar förlitar sig organisationer alltmer på industribaserade ekosystem för expertis kring sånt som mer djuplodande datadelning och insikter kring delade applikationer. Microsofts utmaning är att integrera detta och samtidigt expandera sin egen kompetens och utvecklingskapacitet.
OT-integration (Operational Technology) är givetvis en nyckelfunktionalitet när det gäller IoT-system för tillverkning. I allmänhet menade kunder från IDC-undersökningen att de trodde att Microsoft var starkare än de i realiteten är när det gäller att kunna integrera med IT-system över OT-system. ”När Microsoft arbetar med en partnerledd lösning kan partnern ha expertis inom olika typer av OT-utrustning, men för kunder som bygger sina egna lösningar på Azure kommer det att vara viktigt för Microsoft att fortsätta utveckla sin egen kapacitet inom detta området,” summerar IDC.
SIEMENS DIGITAL INDUSTRIES är IoT och IIoT-OMRÅDETS STORA ”RUNNER UP”
Siemens var en av nio leverantörer som utvärderades, något som alltså gjordes utifrån en omfattande uppsättning kriterier, inklusive erbjudandets robusthet inklusive IoT-applikationer, edge-applikationsramar och körtider, avancerad analys inklusive ML/AI och företagets strategi för marknadsföring. Med detta ”på fötterna” kom man alltså ut som en delad marknadsledare, vilket framgår av MarketScape-illustrationen ovan.
Rapporten betonade Siemens digitala tvillingstrategi och kommenterade upplägget:
”Digitala tvillingar är ett viktigt innovationsområde för Siemens långsiktiga FoU-mål.”
Siemens erbjuder, som PLM&ERP News tidigare rapporterat i flera artiklar och analyser, ett upplägg med digitala tvillingar dels med avseende på produkten, dels med avseende på tillverkning och produktion och dels som underlag för att optimera prestanda och beslutsfattandet under hela livscykeln, även i slutanvändarens händer.
– Genom att ge industriföretag ett gemensamt sätt att komma åt, hantera och visualisera IoT-data, samt bygga och distribuera IoT-applikationer, spelar industriella IoT-plattformar en nyckelroll för att stödja målen för tillverkningsorganisationer idag, kommenterar Stacy Crook, forsknings-VP för IoT, på IDC. Hon fortsätter:
– Vår bedömning visade att förutom Siemens egen erfarenhet av operativa processer har man också ett betydande ekosystem av tillverkande kunder, som kan användas för kunskapsutbyte. Detta backas upp av referenser som anger i vilken utsträckning de litar på MindSphere’s och ekosystemets förmåga till ständigt lärande och förnyelse.
IoT-plattform
Siemens MindSphere är operativsystemet för IoT/IIoT. Det kan användas både i SaaS- eller PaaS-miljöer och utgör grunden för alla Siemens’ och bolagets externa partners, för att utveckla vertikalspecifika applikationer och digitala tjänster. IoT-portföljen inkluderar vidare lågkod-plattformen Mendix, med vilken man kan ta fram egna skräddarsydda applikationer och skapa en exakt bild över status i produktionskedjan och vilka enheter som ingår.
Edge-kapabiliteter är en del i MindSphere-operativet, vilket ger att edge-beräkning och lagring med enhetstider, applikationer och hanteringsfunktioner finns med i miljön.
Tillverkning
Siemens erbjuder lösningar i alla fyra tillverkningskedjor, där diskret tillverkning (EOVC, Enterprise Virtual Operations Center, och TOVC, Technology Oriented Values Chains) är företagets största tillverkningssegment. Bolaget har industriella IoT-applikationer för alla tillverkningsstrategier för DX, med smarta tillverkning och produktinnovation som starka områden. Inriktningen är övergripande att koppla upp och fjärrövervaka operativa tillgångar och vägleda tillverkare längs den digitala vägen. I detta finns avancerade lösningar för att analysera data för att förutsäga resultat, etablera prediktivt underhåll och för att använda data inom ramar som, ”produkten som tjänst”.
Styrkor
Branschkompetens/ekosystem: Siemens DI har inte bara den egna PLM- och automationskompetensen ifråga om industriellt IT-stöd, utan kan också luta sig mot ett stort ekosystem av egna tillverkande dotterbolag inom koncernen.
Digital tvillingstrategi: Siemens bygger denna på digitala tvillingar av produkten som utvecklas, av produktionslinan och de enheter som bygger upp den och senare för produkten i användarnas händer; allt för att optimera beslutsfattande och prestanda under hela livscykeln.
Kundsupport: Referensföretag i IDC’s undersökning pekade konsekvent ut den stödnivå som Siemens ger dem som en styrka.
Utmaningar
Användargränssnitt: Siemens användargränssnitt citerades av flera användare som ett område som behöver förbättras.
Projektledning: Några deltagande referenser pekade också ut projektledning som ett område för Siemens att förbättra.
Integration: För tillverkningsspecifika system som MES, SCADA/PLC, och andra har Siemens kapabiliteter som tillåter att man kopplar upp dem out-of-the-box, men några referenser indikerade att detta var svårare att åstadkomma än förväntat.
PTC VAR TIDIGAST UTE AV ALLA PLM-LEVERANTÖRER MED IoT
PTC’s styrka ligger bl a i dess rötter inom PLM- och CAD-utrymmet, menar IDC. På IoT-sidan finns motsvarande styrka i att man var tidigt ute, troligen tidigast av alla att ta upp och integrera IoT med PLM-plattformen, Windchill. En följd är att PTC’s IoT-strategi är förankrad i dels konceptet med digitala tvillingar och dels den digitala tråden. Det senare ger olika intressenter inom en organisation möjligheten att utnyttja en enda sanningskälla för relaterade data till t ex en fabriksanläggning eller en process över flera system.
PTCs IoT-plattform, ThingWorx, spelar en nyckelroll i denna strategi, vilket, ”gör det möjligt för organisationer att samla, kontextualisera och orkestrera realtidsdata inom den digitala tråden.” Självklart bedömer analytikern också att värdet av PLM-utvecklarens djupa partnerskap med Rockwell Automation kring FactoryTalk Innovation Suiten är stort. Lösningen drivs av PTC, även med Microsoft på vagnen, vilket ger en skalbar grund för ThingWorx-plattformen och med CAE-kapabiliteter från Ansys för kunder som vill simulera med exempelvis digitala tvillingar.
IoT-plattform
ThingWorx har en kärna som gör det möjligt för utvecklare och personal att skapa IoT-applikationer centrerade kring konceptet med en ”sak-modell” och en uppsättning applikationer och lösningar som täcker vanliga industriella IoT-användningsfall. ”ThingWorx har verktyg för att koppla upp olika industriella enheter och applikationer; bygga eller utöka applikationer; analysera IoT-data; hantera uppkopplade enheter, processer och system,” summerar IDC.
Kopplingspunkt: PTC’s Kepware-produkt är en viktig bit. Denna fungerar som centerpunkt för IIoT-portföljens ”anslut-funktioner”. Kepware kan translatera en mängd olika protokoll till ett gemensamt format för att ge applikationer en enda ”sanningskälla” till industriell automatiseringsdata.
Visuell styrka: IDC noterar också att PTC’s Vuforia Studio tillåter företag att utnyttja sina IoT-data för att skapa augmented reality (AR)-upplevelser.
Tillverkning
PTC har lösningar i alla fyra tillverkningskedjor, där diskreta industrier (EOVC och TOVC) är företagets största tillverkningssegment. Man har vidare IIoT-applikationer för alla tillverkande DX-strategiska prioriteringar, där Field Service och Product Innovation-case är företagets starkaste områden, traditionellt.
Bolagets samarbete med Rockwell kring FactoryTalk Innovation Suiten har tveklöst också byggt på kapacitet företagets bredare smarta tillverkningsapproach.
Styrkor
Digitala tråden: MarketScape-undersökningen framhåller här den digitala tråden som en obestridlig fördel: ”IoT är en möjliggörande teknik för att designa, hantera och förbättra produkter, tjänster och upplevelser som tillverkare kräver idag.” Med bolagets breda PLM-portfölj i Windchillsviten som grund har man kapabiliteter på en rad viktiga sub-PLM-områden. Vi talar här förutom IoT/IIoT om sånt som PLM, AR, ALM (Application Lifecycle Management) och SLM (Service Lifecycle Management). PTC har därmed, menar analytikern, förmåga att stödja integration, förening och beslutsstöd för data, processer, resurser och människor från företag, IT, teknik, FoU, produktion, leveranskedja och service.
Augmented Reality: IDC pekar här på att PTC under pandemin kunnat visa på värdet av företagets augmented reality-strategi och även det ökade fokuset på SaaS (Software-as-a-Service) har demonstrerats under pandemin, där organisationer förlitat sig på denna teknik för att koppla upp anställda på olika platser för att stödja drift, underhåll och reparation av alla typer av produkter och utrustning.
Funktionsbredd: Kunder gav ThingWorx höga betyg för plattformens funktionsbredd, flexibla distributionsalternativ och integrationsmöjligheter.
Utmaningar
Konkurrenskraftigt landskap: Konkurrensen ökar kontinuerligt när det gäller industriell IoT, särskilt i skenet av att, ”teknikjättar fortsätter att addera industriella IoT-kapacitet till andra kärnproduktlinjer. PTC har skapat en ”bättre tillsammans-strategi” med Microsoft och Rockwell Automation, men som det mellersta lagret i detta trippla partnerskap måste PTC fortsätta skapa sitt eget differentierande marknadsvärde.
Balansera strategin: Det finns två grenar av PTC’s IoT -strategi: Smart Connected Products (SCP) och Smart Connected Operations (SCO). Urspungligen lutade PTC’s fokus mer åt produkt- och tjänsteinnovation, alltså SCP-sidan av strategin. I och med Rockwell_samarbetet har den andra delen, SCO, hamnat i fokus. Detta är bra, men innehåller risker för att att den första delen, SCP, hamnar lite i en utvecklingsmässig skumning, noterar IDC. ”Även om dessa typer av användningsfall inte alltid är den lågt hängande frukten på marknaden, är de väl anpassade till PTC’s portfölj, och när organisationer lyckas få igång uppkopplade produktinitiativ finns det stora möjligheter att skala upp.”
SAP IoT/IIoT – FOKUSERAT MOT INDUSTRI 4.0
SAP’s IoT-teknik har alltid varit en del av företagets ”intelligenta” teknikportfölj, idag placerad i bolagets Business Technology Platform (BTP).
Under det tuffa Corona-året 2020 beslutade den tyska ERP-giganten att flytta ägandet av IoT-strategin till det mer branschfokuserade initiativet Industry4.Now. Detta ligger inom SAP’s bredare leveranskedjestrategi och fokuserar på den roll som SAP-teknik kan spela för att möjliggöra Industry 4.0.
IDC noterar att SAP fokuserar på fyra viktiga områden inom Industry4.Now:
- intelligenta tillgångar
- intelligenta fabriker och logistik
- intelligenta produkter och bemyndigade människor.
”SAP-kunder kan konsumera IoT-data på tre sätt: de kan bygga nya nätapplikationer på plattformen, de kan köpa SAP-applikationer med IoT inbäddat, eller de kan införa sina befintliga applikationer med IoT-data.
IoT-plattform
SAPs IIoT-plattform kallas SAP IoT. Här finns allmänt möjlighet att ansluta till IoT-enheter, ta in data från dessa, och lagra allt i molnet. Integrationer med Azure IoT och AWS IoT ger valoptioner om hur man som användare vill koppla på och hantera IoT-enheter.
Vidare, genom en uppsättning mikrotjänster kan kunderna bygga IoT-applikationer, med funktioner som inkluderar modellering, auktorisering, händelsehantering, affärspartnerhantering och applikationsutvecklingsmallar för ”saker”. Man har IoT-stöd för avancerad analys för data i rörelse (till exempel strömningsanalys), data i vila (inklusive datavetenskap), databehandling (t ex fysikbaserad simulering) och maskininlärning.
”En nyligen tillgänglig kapacitet för SAP IoT är möjligheten att automatiskt berika händelser från Auto-ID-teknik (t ex RFID) och integrera dem i affärsprocesser som Kanban utan mänskligt ingripande,” skriver IDC.
SAP Edge Services är mikrotjänster avsedda att distribueras på edgedataenheter. Nyckeltjänsterna inkluderar datastabilitet, strömningsanalys, prediktiv analys och möjligheten att föra samman driftsdata med företagets kontext från SAP-system för att fatta beslut lokalt.
Tillverkning
I SAP-miljön finns lösningar i alla fyra tillverkningskedjor, med jämnt uppdelat mellan processtillverkning och diskret tillverkning. IIoT-applikationer för alla tillverknings-DX-strategiska prioriteringar finns.
SAP-applikationer som ingår i Industry 4.0-portföljen och utnyttjar IoT-data inkluderar: SAP -produktutveckling, SAP’s moln för digital tillverkning, lösningen för prediktiv hantering och tillgångsinformation.
”Industri 4.0-lösningar från SAP är utformade för att ge relevant affärskontext för analytiska och transaktionsscenarier till maskindata oberoende av ägande av underliggande datainfrastruktur.”
Styrkor
Design för att driva strategi: SAPs produktportfölj erbjuder möjligheter under hela tillverkningens livscykel, från design och tillverkning till leverans och drift av produkterna. Det är riktigt brett alltså.
Alla vet vad SAP är: IDC pekar också på, vilket känns naturligt för ett företag vars mjukvaror hanterar 75 procent av de globala transaktionerna, att det allmänt finns en stor förtrogenhet bland tillverkarna med SAP. Om de flesta har SAP så kan man förstås systemet bättre redan från start. I användningsfall för uppkopplade produkter är SAP’s direkta kund ofta en OEM som sedan ber om att samla in data från kundens miljö. OEM-tillverkare berättade för IDC att man med SAP kunde vinna projekt, eftersom kunder kände sig bekväma med SAP’s säkerhets- och dataskyddsmodell.
Infrastruktur: Kunder uppskattar att SAP erbjuder dem val över var de ska köra sina arbetsbelastningar, inklusive en mängd olika molnalternativ.
Utmaningar
Prissättning: Här stämmer IDC’s iakttagelser bra in på tidigare marknadsrapporter och kundcase: Många tycker att prismodellen kan vara svår att förstå.
Integration: En av SAPs viktigaste marknadsuppgifter är att integrera IoT-data med SAP -system. IDC: ”Även om kunderna tror att det är lättare att integrera sina IoT-data med SAP -system med hjälp av SAP -programvara, trodde de att det fanns en möjlighet att göra dessa integrationer mer sömlösa.”
Konfigurering: Kunderna ansåg att användargränssnittet och konfigurerbarheten för paketerade applikationer kan förbättras i framtiden, bl a fanns det kunder som önskar att det var lättare att bygga innehåll specifikt för olika användarroller.
STRÄNGA KRAV FÖR ATT KOMMA IFRÅGA I UTVÄRDERINGEN
– ABB, Autodesk och Dassault exempel på bolag som inte klarade kraven
Slutligen några rader om de stränga kraven för att komma ifråga som deltagare i IDC’s MarketScape. Ett grundvillkor att deras lösningar var fokuserade på tillverkningsindustrin. För att kvalificera sig för denna studie måste en organisation dessutom bl a tillhandahålla:
• En kommersiellt tillgänglig – och allmänt tillgänglig – mjukvaruplattform som kan användas för att bygga och distribuera IoT -applikationer och hantera IoT-enheter
• Ursprungligt stöd för industriella protokoll inom plattformserbjudandet, minst OPC
• Edge-applikationsramar och körtider, förutom molnutvecklingsmöjligheter
• Analytics-verktyg, inklusive instrumentpaneler och avancerad analys (maskininlärning/artificiell intelligens [ML/AI])
• Säkerhetsfunktioner inom plattformsarkitekturen
• Verktyg för att skapa en ”sakmodell” (en modell som abstraherar rå sensordata till en hierarkisk semantisk modell och presenterar den som en ”sak” för en applikation)
• API-åtkomst till IoT-data
• Kommersiellt tillgängliga IoT-applikationer
Dessutom var deltagande leverantörer tvungna att:
• Ha haft minst 15 miljoner dollar i IoT-plattforms- och programvaruintäkter för 2020
• Kunna stödja globala IoT-distributioner (Amerika, EMEA och APAC)
• Har minst 20 % av deras nuvarande IoT-intäkter från tillverkningsvertikal
• Kunna tillhandahålla minst två kundreferenser för tillverkningsvertikal (referenskunder måste ha haft minst sex månaders erfarenhet av plattformar och applikationer senast januari 2021).
Höga krav alltså, vilket bl a innebar att leverantörer som i och för sig finns och kan spela roll som alternativ som industriella IoT-plattformar och fungera inom ramen för programvaruutrymmet för tillverkare – men som inte uppfyllde kriterierna och hamnade utanför MarketScape-vågen. Bland dessa noterar vi bl a storheter som ABB, AVEVA, AWS, Honeywell, Huawei och Schneider Electric.
Och som sagt bland PLM-utvecklarna finns varken Autodesk eller Dassault Systemes med, något som inte var en främmande bedömning för flera av konkurrenterna.
