Ge exempel på frågor du jobbar med och hur du samverkar med industriföretag?
– Jag identifierar och implementerar strategier för att göra företag och värdekedjor resilienta, särskilt i händelse av störningar i försörjningskedjan. Det innebär att vi måste vara förberedda på potentiella problem och kriser. SKF och Ericsson är några av företagen vi samarbetar med idag.
Varför behövs just den här forskningen?
– Forskningen är av avgörande betydelse, särskilt i ljuset av händelser som Covid-19-pandemin och Ukrainakrisen. Dessa händelser har tydligt visat vikten av att ha robusta och flexibla försörjningskedjor och en krismedvetenhet. Genom att tillämpa koncepten från lean och Six Sigma-metoder kan företag planera för att mildra störningar och kriser.
När det gäller Six Sigma ska noteras att det är en metodik och filosofi som syftar till att förbättra processkvaliteten och minska variationen i produktions- och affärsprocesser. Målet med Six Sigma är att uppnå högsta möjliga precision och kvalitet i processer genom att eliminera defekter och minska variationen.
Vilken nytta genererar den för industrin och samhället?
– Forskningen hjälper företag att planera för och hantera störningar på ett sätt som ökar deras krismedvetenhet. Särskilt efter Covid-19 och Ukrainakrisen har företagens medvetenhet om kriser ökat. Detta gör det möjligt att bygga mer motståndskraftiga verksamheter och minskar de långsiktiga konsekvenserna av störningar.
Vilka utmaningar finns inom ditt forskningsområde?
– En utmaning är att balansera kostnader och resurser när man skapar redundanta system inom företagen. Det är dyrare att till exempel ha två leverantörer i stället för en, men det är en nödvändig kostnad för att öka motståndskraften. Dessutom måste företag överväga om de ska producera nära sin marknad eller om de ska fortsätta importera billigare produkter från Asien. Det är en komplex avvägning.
Berätta om din bakgrund?
– Jag startade min forskningskarriär 2003 på Chalmers där jag skrev min doktorsavhandling samtidigt som jag var anställd på Högskolan i Borås. Sedan dess har jag fortsatt att forska och har presenterat flera vetenskapliga artiklar om hur företag kan bli mer resilienta. Min akademiska bakgrund inkluderar en fyraårig teknisk kemilinje, elektroingenjörsexamen och master i maskinteknik. Jag började som adjunkt på Högskolan i Borås och har undervisat och forskat vid Chalmers. Jag har också haft ledande roller vid Jönköping University, vilket även inkluderade rollen som associerad dekan för internationalisering och jag utsågs till docent 2015.
Varför har du valt att arbeta på Högskolan Väst?
– Jag uppskattar särskilt den starka kopplingen mellan akademin och industrin som finns på Högskolan Väst. Jag ser fram emot att forska mer om digitalisering av produktion, och att arbeta med internationalisering av våra studenter för att förbereda dem för en global arbetsmarknad. Företag är internationella idag så det är viktigt att vi förbereder våra studenter för att få interkulturell kunskap.
