Akademiskt

Oplanerade produktionsstopp är kostsamma för industriföretag som har automatiserad tillverkning. Kan Augmented Reality-lösningar (AR) hjälpa till att snabbt få igång produktionen igen?
Det är den grundläggande frågan som forskare från Högskolan Väst och fyra företag - Husqvarna i Brastad, GKN Aerospace, Sansera Sweden och MaintMaster Systems - nu undersöker. System för AI, Artificiell Intelligens, och AR har länge ansetts ha de kapabiliteter som krävs för att underlätta för operatörer och underhållspersonal att snabbt identifiera och åtgärda fel som kan ligga bakom produktionsstopp.
– Vi studerar företagens instruktioner för omstart och lämpliga felsökningsmetoder som kan stödjas effektivare med digitalt systemstöd, säger Monika Hattinger, lektor vid Högskolan Väst.
Klicka på rubriken för att läsa hela artikeln.

Klimatomställningen ändrar mycket inom fordonsindustrin, så pass mycket att vi står inför ett omfattande systemskifte. För att klara omställningen till elektrifiering av fordonsflottan krävs dock nya idéer och lösningar.
– Ska vi lyckas måste vi satsa på hållbara grundmaterial och även ta ansvar för hela värdekedjan, från design och produktion till implementering och materialåtervinning. Vid Högskolan Väst arbetar vi med hela systemet, vilket är relativt unikt, säger forskningsledaren, Boel Ekergård, universitetslektor och docent vid Högskolan Väst.
Vid Högskolan Väst pågår omfattande forskning för en hållbar omställning till elektriska drivlinor till fordon. Sedan 2019 är Högskolan Väst också en del av det nationella kompetenscentret SEC, Swedish Electromobility Center, som bedriver forskning och utveckling av e-mobilitet som elfordon, hybridfordon och laddningsinfrastruktur.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Produkten och lönsamhet styr oftast utformningen av tillverkningssystem och fabriker. Men fabriken har ett större värde i samhället än att bara producera, anser Anders Johansson, ny doktor i produktionsteknik vid Högskolan Väst.
– Med en holistisk och långsiktig strategi kan produktionsenheter designas så att exempelvis kompetensförsörjningen i regionen stärks, säger han.
Johansson har som industridoktorand på Scania i Södertälje kunnat studera utvecklingen för företagets fabriker i olika världsdelar under flera år. Dessa studier har resulterat I en intressant avhandling betitlad: "Challenging traditional manufacturing objectives: Designing manufacturing systems for product manufacturing and value production".
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Att Industri 4.0-koncept både förändrar och kommer att förändra arbetslivet för många behöver ingen tvivla över. Digitaliseringen ställer krav på nya kunskaper, nya sätt att samarbeta och nya sätt att leda och organisera arbetet. Men hur gör man? Forskare på Högskolan Väst söker svaren tillsammans med industrin.
Digitaliseringen innebär att många industriföretag investerar stort i ny teknik. Lika viktigt är att investera i personalens kompetensutveckling och ha förståelse för komplexiteten i teknikomställningen.
– Steget från att investera i ny teknik till att få en fungerande industriell praktik är ofta längre och mer komplext än vad man förutsett. Det räcker inte att organisationen lär sig använda den nya tekniken, den måste också fungera tillsammans med de system och processer som redan finns på plats på ett effektivt sätt, säger Lars Walter, professor i Arbetsintegrerat lärande med inriktning industrins digitalisering, Högskolan Väst.
Bland projekten som dragits igång finns A-HIL, som handlar om integration mellan artificiell och mänsklig intelligens. Ett annat är RESTART där man studerar hur oväntade produktionsstopp uppstår, hur man kan undvika fel och skapa lösningar som underlättar återstart.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

FORSKNING TILLSAMMANS MED VOLVO-BOLAGEN. När allt fler fordon blir självkörande krävs nya, säkra metoder för att upptäcka fel på fordonet under provkörningar. Nu har forskare, bland annat på Chalmers, utvecklat system som registrerar avvikande vibrationer. Därmed är det möjligt att tidigt i utvecklingen upptäcka fel även utan en förare ombord. Förhoppningen är att metoderna som tagits fram kan bli en del av en internationell standard vid provbanor.
Testförare har en viktig roll för att upptäcka fel under utvecklingen av olika typer av fordon. Idag är det testförarens syn, hörsel och andra sinnen som används för att se tidiga tecken på att någon väsentlig del i fordonet inte fungerar som det ska. Men hur ska det säkerhetskritiska yrkeskunnandet föras vidare in i en framtid när allt fler fordon blir självkörande? Hur påverkas säkerheten när det inte längre finns någon ombord som kan bromsa eller styra åt sidan för att förhindra en olycka?
Det är några av frågeställningarna i forskningsprojektet ”Enablers for testing autonomous vehicles at existing testing grounds,” ETEVEP, som tittar närmare på de utmaningar inom fordonstestningen som uppstår i takt med att bilarna blir alltmer autonoma.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

PLM-utvecklaren Dassault Systemes har arrangerat flera intressanta teman kring mänsklighetens arv och framtid i sin "The Only Progress is Human"-kampanj. I detta är "Living Heritage" ett studentprogram som gör det möjligt för nuvarande och framtida generationer att uppleva sex av UNESCOs världsarv i 3D.
I "Living Heritage" använde 32 elever i sex lag från Tyskland, Indien, Japan, Mexiko, Nederländerna och USA Dassault Systèmes 3DEXPERIENCE-plattform för att återskapa Colosseum, Babylons hängande trädgårdar, Konark Sun Temple, Pompeji, Porta Nigra och Shuri Castle. Guidade av mentorer från Dassault och med stöd av företagets 3DEXPERIENCE Education–program har teamen jobbat med integrerad modellering, simulering, informationsintelligens och samarbetsapplikationer för att skapa vetenskapligt korrekta, databerikade virtuella tvillingar.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

I september öppnar Schunk, det nationella robotlabbet Colab i Södertälje, som ska hjälpa svensk industri att accelerera och intensifiera framtagandet av automationslösningar. För att ytterligare betona vikten av samverkan ingår företaget ett strategiskt samarbete med Örebro universitet för att hjälpa svensk industri att utveckla automationslösningar.
– Samarbetet ger oss möjlighet att vidareutveckla vår forskning, samtidigt som det leder oss till fler samarbeten med branscher och företag, säger Amy Loutfi, vicerektor för AI och innovation.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

PRODUKTUTVECKLING/MATERIAL. Kan additiv teknologi utnyttjas för att ta fram effektivare solceller än dagens? Frågan är synnerligen intressant och i ett nytt EU-finansierat projekt ska svenska Högskolan Västs forskare undersöka om additiv tillverkning av solcellsmottagare kan vara nyckeln till effektivare solenergianläggningar.
– Ett spännande projekt där vår kompetens inom svetsbaserad additiv tillverkning och högtemperaturmaterial förhoppningsvis kan göra nytta i omställningen till förnybar energi, säger Joel Andersson, professor i materialvetenskap.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Hållbarhetskraven inom tillverkningsindustrin ökar snabbt. Många företag har börjat eller överväger att ställa om till ny teknik och intresset för metallbaserad additiv tillverkning (AM) är stort. Men hur står sig tillverkningsprocessen AM ur ett hållbarhetsperspektiv? Det var en av flera frågor som lyftes under AM-dagen när industriföretag möttes för att lära mer och dela erfarenheter.
Många industriföretag brottas med vägval på resan mot mer hållbar produktion. För att sprida kunskap och dela erfarenheter arrangerades AM-dagen på Produktionstekniskt Centrum för första gången i slutet av mars. Temat var hur additiv tillverkning står sig ur ett hållbarhetsperspektiv och vilka möjligheter och utmaningar tekniken ger.
– Industriföretag behöver tänka omställning redan idag, för inom en snar framtid kommer hållbarhetsfrågorna att vara avgörande för deras konkurrenskraft. Kraven från kunder kommer att bli allt tuffare. Om man tillverkar produkter som har lång livslängd och som bidrar till den globala uppvärmningen under hela sin livslängd, då är det extra bråttom, säger Leif Johansson, Innovatum Science Park, en av arrangörerna.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Campusområdet i Umeå genomgår just nu en omfattande 3D-skanning av samtliga byggnader. Det är fastighetsägaren Akademiska Hus i samarbete med Umeå universitet satsar på att skapa en digital tvilling av campus. Målet är att uppnå ett smartare lokalutnyttjande, en minskad energianvändning och nya tjänster som ska göra det både roligare och mer attraktivt att vara på campus.
- Framför allt vill vi kunna hjälpa våra kunder att använda dagens byggnader smartare med data och analyser som den digitala tvillingen genererar, säger Peter Karlsson, innovationsledare på Akademiska Hus.
Klicka på rubriken för att läsa hela artikeln.