Annons

CIRKULÄR EKONOMI: Mått på cirkularitet testat på produkter

I takt med att miljöfrågorna och hållbar produktion flyttats allt högre upp på agendorna har diskussionerna kring cirkulär ekonomi hamnat i fokus. Det här är frågor som högsta grad numera intresserar tillverkande industrier. Inte bara för att det i skenet av klimatfrågorna är ett högprioriterat ämne utan också för att det i långa stycken också kan handla om god, t o m förbättrad ekonomi kring en produkts livcykel. Det är av de här skälen ingen tillfällighet att utvecklingen av verktyg som kan hjälpa till i uppbyggnaden av till hållbarhet relaterade processer kommer i en allt stridare ström.
Ett bra exempel är ett projekt som genomförts av Rise och IVL Svenska Miljöinstitutet inom ramen för det strategiska innovationsprogrammet Re:source. Det handlar om att ta fram ett mått som mäter cirkularitet, det vill säga hur stor andel av en produkt som har använts tidigare och värdet på detta material. Måttet/lösningen har nu testats i samarbete med ett antal företag. Syftet är att skapa en tydlighet och mätbarhet som kan underlätta övergången till en cirkulär ekonomi.

Måttet, som tagits fram i en tidigare studie, har benämningen ”C” och tar hänsyn till hur stor andel av en produkt som består av material som cirkulerat. Det väger också in värdet på det material som återanvänds i produkten. Till exempel ger återanvänd koppar ett betydligt högre cirkularitetsvärde än exempelvis samma mängd återanvänt träspån.

Tester på verkliga produkter. Tillsammans med 18 företag har måttet nu testats på verkliga produkter. Resultatet lovar gott; 14 av 18 företag kunde räkna fram värdet på den andel återanvänt material de har i en viss produkt. Detta jämfördes med relativ miljöpåverkan, vilket gav förhållandevis likartade siffror. Det är ett stort steg framåt jämfört med tidigare då de i princip bara vetat vilken mängd återanvänt material som använts i produkten.

Projektet har visat att måttet fungerar för att mäta värdet av återvunnet material i produkter vid ny- och återtillverkning, renovering och vid återanvändning av komponenter. Måttet tar däremot inte hänsyn till produktlivslängd och inte heller till de utsläpp som orsakas av att produkten används. Det kan därmed inte värdera så kallade produkttjänstesystem och delningsekonomi. Det är också svårtolkat för direkt återbruk så som begagnatmarknaden.
– Visserligen är miljöfrågan komplex, men ett cirkularitetsindex kan vara en av flera indikatorer för företag när de tar hänsyn till miljö i beslutsfattandet, säger Lisbeth Dahllöf, LCA-forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Kan få betydelse i omställningen mot cirkulär ekonomi. Om måttet etableras kan det få stor betydelse i omställningen till en cirkulär ekonomi. Andelen cirkulerat material i produkter som företag säljer väntas bli allt mer relevant.

– Jag hoppas att detta ska kunna bli ett mått som används exempelvis vid offentlig upphandling. Stora aktörer som kommuner och landsting kan då ställa tydliga krav på att de produkter de köper in skaha tillverkats av en viss andel cirkulära material, säger Marcus Linder, projektledare på Rise.

Nästa steg i utvecklingen blir att ta fram förenklade skattningsmetoder för värdet hos olika material eller komponenter. Man testar även en komplettering av måttet som väger in ekonomisk livslängd i en produkt.

Print Friendly, PDF & Email

Success Stories

Success Stories

Industriellt

Intressant på PLM TV News

PLM TV News

PLM TV News

PLM TV News

PLM TV News

PLM TV News

Aktuell ANALYS

Aktuell Analys

Aktuell Analys

3D-printing

Block title