Många initierade branschbedömare talade länge om 3D CAD som en stapelvara; ett verktyg som nått sitt utvecklingsmaximum och framöver mest skulle bli föremål för ”finputsning” i utvecklingshänseende. Fick de rätt?
– Nej, menar Heppelmann, teknologiutvecklingen tenderar som så mycket annat att säga emot dom som förutspår framtiden. Det finns en dynamik med flera faktorer X, som ingen hade kunnat föreställa sig för att man utgått ifrån och viktat in för mycket av det existerande som bedömningsgrund. Men utväxlingen på den nya tidens verktyg överträffar med råge vad man bara för några år sedan kunde tänka sig. Naturligtvis är vi på PTC väldigt stolta över vårt CAD-arv med den första framgångsrika 3D-parametriska modelleraren. Men vi är också glada över det faktum att vi under alla dessa år senare fortfarande investerar rejält och förnyar på en rad fronter. Det är en mycket intressant marknad med en spännande historia och en ännu mer spännande framtid. Jon Hirschtick brukar säga, ”jag tror inte ens att vi är halvfärdiga än,” och jag är inne på samma linje. Den här marknaden är långt ifrån ”över” om man så vill, även om den är ganska gammal.
Utvecklingen ställer idag helt nya krav på CAD
Jon Hirschtick håller med och varför inte? På flera håll talar man idag t o m om en renässans för digital design och CAD-verktygen spelar en framträdande roll i detta. Med IoT/IIoT, digitala tvillingar, generativ design, simuleringens ökande betydelse, integrerad elektronik och mjukvara, AR/VR (Augmented och Virtual Reality), 3D-printing och annat ställs idag helt nya krav på 3D CAD-mjukvarornas kapabiliteter och holistiska förmåga att koppla och integrera till det nya som krävs. Andra effekter som påverkar är hur dagens produkter utvecklats med en tippning av innehållet mot mer AI (Artificiell Intelligens). Men dynamiken har alltid funnits där, menar Hirschtick:
– Allt började 1962, med Ivan Sutherlands doktorsavhandling, ’Sketchpad’. Sutherland var en person som hade en vision med stort V. Han beskrev många koncept, inte bara för 2D CAD utan också kring interaktiv användning av datorer. Du och jag kanske tror att en begränsningsbaserad skissmjukvara är en tämligen ny idé, men tanken fanns redan i Sutherlands avhandling för 60 år sedan. Förändringar i datorsystem – precis som råvaror i tillverkningen – är och kommer alltid att vara nya verkligheter. Vi behöver ständigt vara alerta och beredda att bygga ett nytt CAD-system relaterat till sånt som exempelvis utvecklingen av datorsystem. Det har vi gjort tidigare; från stordatorer till laptops, till arbetsstationer, till datorer och nu till moln-, webb- och mobil-lösningar.
Hirschtick påpekar i kontexten att PTCs Pro/E använde inte bara solid 3D-modellering och ett nytt paradigm, utan den var också baserad på modern datorteknik och Unix-arbetsstationen, som då var ett nytt landmärke i utvecklingen.
– Jag minns att jag var väldigt imponerad på den tiden. Idag använder alla system inom mekanisk design Pro/E-paradigmet, så var det även när vi utvecklade SolidWorks.
Parametriken en okrossbar princip
Att Heppelmann framhåller parametrikens över tid uthålliga styrka överraskar inte.
– Nej, säger han. Jag tror att det än i dag är en okrossbar princip. Om du vill ändra en parameter ändrar du bara din applicerade last, ditt material, eller dina dimensioner och verktyget kommer att räkna om hela designen med en nollkostnadsassociation. Jag menar att PTC i detta har ett legitimt ledaranspråk på den moderna eran av 3D-modellering på grund av den interaktiva, parametriska, associativa, funktionsbaserade 3D-modelleringen, som faktiskt började hos oss. Men även om Pro/E var fenomenalt, var lösningen långt ifrån enkel att använda. Den kördes dessutom på enormt dyra arbetsstationer, som kunde kosta från 750 000 kronor upp till en miljon. Dessutom var det hela svårt att lära sig. Men som vi vet var Pro/E otroligt kraftfullt. Sedan tog Jon Hirschtick konceptet och byggde SolidWorks, som var mycket mer demokratiskt och allmänt tillgängligt för massor av användare.
– Absolut, fyller SW-grundaren i. Vi byggde SolidWorks på Windows och levererade enkel användning, bättre priser, annorlunda support och annan distribution.
Så på avstånd, varför är SolidWorks-berättelsen så lik den om Pro/E, frågar han sig retoriskt. Svaret:
– För att vi på SolidWorks också tog oss före med att göra rätt jobb för användaren och vi tog utmaningen på största allvar.
Creo ett stort steg framåt inom CAD
Nu ska konstateras att man med Pro/E inom PTC inte nöjde sig med att stanna vid parametrikens välsignelse. Heppelmann konstaterar att utvecklingsfrågan alltid varit i högsätet.
– Precis, 2007 förvärvade vi CoCreate, som ursprungligen var HPs SolidDesigner-mjukvara. Där började vi utveckla deras proaktiva lösningar kring direktmodelleringstekniken och tog från detta fram de rollbaserade appar med specifik funktionalitet för användning inom det breda spektrumet av människor i företagens bredare produktutvecklingsteam med flera olika intressenter. Vi visste att om vi kunde bidra till att man får med alla människor i utvecklingsteamen når vi ett engagemang under en produkts livscykel där man lättare kan vässa produktiviteten och förbättra operativ effektivitet. På sista raden handlar detta om att våra kunder snabbare kan få ut bättre produkter på marknaden.
PTC-chefen tillägger att denna nya svit av funktioner var ännu ett område man var först i branschen med på PTC.
– Vi märkte detta inte minst med vår banbrytande Creo-teknologi som släpptes i den första versionen 2011. Jag har inget emot att berätta att många trodde att vi tog en stor risk genom att gå bort från Pro/E-varumärket, men vi visste att överflödet av funktioner i Pro/E var svårt att utnyttja fullt ut för många användare och ville erbjuda en mer flexibel och öppen lösning som skulle lösa detta med lättillgänglig användbarhet, interoperabilitet, lednings- och teknikinlåsningsfrågor. Lanseringen av Creo var ett enormt tekniskt framsteg på CAD-marknaden, hävdar Heppelmann.
Lösningar som demokratiserar
Detta sagt kan vi konstatera att dynamiken i CAD- och PLM-branschen funnits under lång tid. Här finns många milstenar, men det intressanta är att hastigheten i utvecklingen av nya teknologier tycks bli allt snabbare. Många har under de senaste åren talat om en ny tidsålder, precis som vid renässansen. De förändringar som ägde rum för omkring 500 år sedan var dramatiska och framför allt boktryckarkonsten innebar att tankar, teorier och nya ideér plötsligt fick en plattform för en allt bredare spridning.
Idag är det en ny ”boktryckarkonst” som slår igenom, en digital ”produktutvecklingsbok”. Dagens tekniska framsteg gör det lättare att föra de virtuella och de verkliga världarna närmare varandra. Vetenskapen äter sig alltmer in i tekniken och blir en integrerad del av den, samtidigt som den bidrar till att demokratisera informationsspridningen och möjligheten att använda de nya teknologierna.
Tillgängligheten via molnet är en sådan demokratiseringsfaktor, liksom t ex AI-lösningar inom generativ design och simulering, där mjukvarorna hjälper dig att snabbare än vad som är ”manuellt” möjligt nå optimala lösningar inom en produktdesign, t ex vad avser hållfasthet och värmetålighet. Integrerade mjukvaror itererar och tar sig på minuter, istället för dagar, fram till den optimala designen. Verktygen blir i detta en del av den dagliga rutinen för en mycket bredare publik, vilket i sin tur speglas i att innovativa processer påskyndas i en rad olika branscher.
En lika viktig faktor är tillgängligheten för intressenterna i det bredare produktutvecklings-teamet. Genom att modeller och produktdata alltid finns tillgängligt via molnet blir sånt som samverkansarbete – kollaborativ produktutveckling – enklare att genomföra. Man kan enkelt och i realtid dela data och modeller, allt noggrant reglerat via tillgänglighetsgränser satta efter behov.
Detta är sånt som ligger i den färdväg PTC valt för sin Atlas/Onshape-plattform. Molnet och SaaS är det som gäller inför framtiden, menar upphovsmannen Jon Hirschtick:
– Så är det. Vi utvecklade Onshape helt i molnet från start. Jag kunde se nästa generations datorsystem komma att bli. Tänk bara på Salesforce, Workday, Zendesk, NetSuite, Asana. Jag kunde se mina barn använda dessa verktyg. Jag såg alla konkurrenter prata om moln, men ingen var dedikerad till att utveckla för det, så vi började bygga Onshape och framåt ledde det till att vi blev en del av PTC.
PTC köpte Onshape för 4,6 miljarder kronor
Att Heppelmann trodde på denna lösning behöver ingen tvivla över. PTC öppnade plånboken och gav nästan en halv miljard dollar för Hirschticks och hans medarbetares skapelse. Exakt värderades Onshape till 470 miljoner dollar, motsvarade 4,6 miljarder kronor vid köpet 2019.
Samtidigt är Jon Hirschtick noga med att definiera att det inte bara var en mjukvara PTC köpte.
– Nej, Onshape är inte bara ett program, det är också en samling tjänster, några skrivna i Java, några i C++, Java Script, Web Client, etc. Vi kan använda vissa andra språk också. Sammantaget är det är som en symfoniorkester av tjänster eller kanske mer som ett jazzband som arbetar tillsammans, säger han.
Klart är också att Onshape i PTCs händer inte var någon dålig idé. Av flera skäl, bland annat att PTC hade det globala format, de finansiella muskler, den bemanning och den teknologiska utvecklings- och integrations know-how som krävs för att få fart på tillväxten. Bland annat kan vi konstatera att lösningen har nått en mycket hög tillväxttakt.
PLM&ERP News har talat om detta med en av marknadens mest noggranna experter när det gäller att mäta antal användare av CAD-mjukvaror, Jay Vleeschhouwer, som jobbar med mjukvaru-research hos analytikern Griffin Securities. Bland annat säger han att Onshape per kvartal tre 2021 mer än tredubblat sin installationsbas av professionella användare sedan köpet i november 2019. På knappt två år har man därmed gått från ca 5 000 till drygt 15 000 ”professionella” användare, vilket gör dem till marknadens snabbast växande CAD-mjukvara. Hos Griffin definieras saken med användare som har aktiva licenser med licenstagare som betalar abonnemangs- eller underhållskostnad.
Onshape boomade ifråga om användarantal under pandemin
Till saken hör i och för sig också att man kan mäta saker på olika sätt. Griffin Securities mätningar är i detta tämligen konservativa och inkluderar inte t ex det stora, men svårmätta, antal utbildningslicenser som de flesta PLM- och CAD-bolag sprider på marknaden till synnerligen låga priser, från gratisdistribution till maximalt en kostnad på ca 10 procent av vad en professionell företagsanvändare får betala. Detta innebär t ex att världens idag största professionella desktop 3D CAD-lösning, Dassaults mainstream-program, SOLIDWORKS, sägs ha närmare 6 miljoner användare. Här nöjer sig Griffin och Jay Vleeschhouwer, med att per sin definition notera antalet ”proffslicenser” till ca 600 000 (Q3 2021). Alltså är det runt en faktor 10 som tycks gälla i bedömningarna av vad som är den professionella användarbasen.
Här ska också sägas att även Onshape har ett stort antal kostnadsfria eller utbildningslicensierade användare och även här är det en faktor 10 som gäller. Jon Hirschtick igen:
– Vi har en riktigt stor community numera och det har tagit en väldig fart under pandemin. Det var otroligt. Adoptionen accelererade till över 1 000 000 användare inom några månader. Studenter, lärare och professorer bytte till Onshape. Vi hade cirka 200 000 användare under en period på flera år och sedan var vi plötsligt på en miljon. Siffrorna fortsätter att stiga, men vi är för närvarande uppe i runt 1 500 000 användare.
Efter intervjun gjordes har f ö talen stigit; de 1 500 000 som man då räknade med har enligt Jim Heppelmann nu stigit till ca 1 800 000, vilket utifrån faktor 10-resonemanget skulle innebära att man närmar sig 18 000 ”professionella” användare.
Talen stämmer säkert, men går man på Griffins lite snävare definition så blir alla CAD-utvecklares lösningar i professionella händer lägre. Det som står ut med Onshape är hur som helst tillväxttakten och det stora antalet totala licenser. En lösnings framtida tillväxtpotential hänger i hög grad på hur man lyckas få med sig den nya generationen ingenjörer. De som väljer att jobba i Onshape under utbildningstiden vill ha samma lösning i sin kommande professionella kapacitet.
Molnets och SaaS’ enorma potential
Men tillväxttakt är en sak, det finns tangerande utvecklingslinjer som Jim Heppelmann menar ger moln/SaaS-lösningar en enorm potential.
– Till att börja med, låt oss titta tillbaka på hur COVID påverkat utbildning runt om i världen. För att använda CAD i en klassrumsmiljö måste eleverna använda datorer, men eleverna äger vanligtvis inte datorer, så de utförde alla sitt CAD-arbete på campus. Sedan slog pandemin till och de flesta CAD-klasser runt om i världen ställdes in från en dag till en annan, säger PTC-chefen och fortsätter: ”Detta är skönheten i molnet; Onshape låter en student arbeta i datorlabbet. Efter lektionen kunde samma elev gå över till biblioteket, öppna sin bärbara dator och se exakt samma modell, precis där han lämnade den i labbet. Senare kunde han eller hon ta en buss hem och under resan använda sin telefon för att se modellen; återigen precis där hen lämnade den på sin bärbara dator. Väl var hemma kunde hen använda sina föräldrars dator för att hämta exakt samma modell igen, inklusive de allra senaste ändringarna som gjordes på mobilen under bussfärden.”
Det Heppelmann pekar på med detta uttalande är att världen har förändrats radikalt på mycket kort tid; förändringar som inte alltid blir så tydliga för de som jobbat under lång tid i äldre lösningar än de allra senaste.
– Precis, säger Hirschtick. Låt oss ta ett steg tillbaka och inse att de flesta studenter idag inte ens vet vad en Windows-arbetsstation är. De vet knappt ens vad filer är eller vad du menar om du säger SQL.
PTCs CTO, Steve Dertien, håller med:
– Mina barn vet knappt vad en fil är, säger han. Tanken på att exportera och importera filer är helt okänd för dem. Hela deras värld är centrerad kring sökning och samarbete.
Samarbetsmagin på Onshape-plattformen
Hur ska man då se på Onshape – vad är det mer exakt? Jim Heppelmann:
– Onshape är byggt på en plattform som vi kallar Atlas. Och ärligt talat ger Atlas i detta en slags ”samarbetsmagi”, som vi också vill använda för Creo. Vad Onshape möjliggör är samarbete mellan flera användare inom samma design. Detta skiljer sig mycket från klassisk pappersbaserad versionshantering. Varje CAD-system i PLM hittills är egentligen en digital replikering av papper.
PTCs CTO, Steve Dertien plockar direkt upp tråden.
– Just det. Så här: Okay – du versionsmärkte din modell, stämplade den, skapade ritningen, lade den i en mapp, släppte den. Här är Jon Hirschticks sätt att bygga upp Onshape på och hantera saken överlägset. Vi kan göra alla möjliga saker: komponera, kompilera, sammanfoga, generera i princip vilket resultat som helst som ingenjören vill ha. Vissa CAD-ingenjörer brukar vara rädda för att göra vissa ändringar på grund av effekter som kan orsaka ett avbrott någonstans längre fram. Men med Onshape är det inte längre ett problem.
– Bara för att förtydliga, säger Hirschtick, när vi byggde Onshape kallade vi också plattformen Onshape, men har sedan dess döpt om plattformen Atlas för att hjälpa till att skilja mellan CAD-mjukvaran Onshape och molnplattformen som andra PTC-produkter kommer att migreras till.
– Detta är väldigt viktigt, tillägger Jim Heppelmann. När vi gick till PTCs styrelse för att be om deras godkännande att köpa Onshape sa vi att vi köper två saker: Först en molnplattform, som vi alltså senare döpt om till Atlas, och sedan ett CAD-system som körs på just denna molnplattform. Men vi föreställer oss att många av våra andra produkter kommer att köras på den molnplattformen. Så bra är den.
Så ser färdplanen ut
Så, hur ser då färdplanen bakom upplägget ut? Alltså modellen med Atlas som plattform inte bara för Onshape, utan också för potentiellt stora delar av PTCs portfölj?
– Vi räknar med att kunna betjäna omkring en tredjedel av vår kundbas till 2025 eller 2026, säger Steve Dertien. En del av Creo finns på Atlas redan nu och inom de kommande två åren förväntar vi oss att ha det mesta av Creo på Atlas.
Men det kommer mera tillägger PTC-basen.
– Drar vi ut tangensen i färdplanen så kommer vi att få se Windchill på plattformen under andra kvartalet. Creo kommer att ha en ny leverans i år med Atlas-funktioner. Om Parasolid är en geometrikärna kan du tänka dig Atlas som en molnkärna, eller ännu bättre, en molnplattform – en uppsättning teknik som tillåter dig att snabbt bygga något nytt som redan har all den kraften. Idag är cirka 15 % av PTC:s totala verksamhet mjukvara som en tjänst. Vår plan är att den ska växa till 33 % på fem år, eller tre till fyra punkter per år, noterar Heppelmann.
Tilläggas kan att Atlas körs på både Amazons AWS och Microsofts Azure.
Skillnaden mellan Creo och Onshape och PLM som en ”systemhjärna” hos Volvo Trucks
Mycket hänger alltså ihop i PTCs planer för framtiden. Men det finns gränser; Heppelmann svarar t ex tydligt nej på frågan om det finns några planer på att slå ihop Creo och Onshape till en lösning:
– Nej, det finns verkligen inga sådana planer och göra två produkter till en. Vi vet att användarna har olika behov och vi vill ha en klassens bästa produkt för varje behov. Precis som Jon Hirschtick fick ett genombrott med Windows, fann han ett lika betydelsefullt genombrott med molnet. Onshape kompletterar Creo. Onshape är inte en ersättning utan löser ett annat problem som kunderna har.
Han exemplifierar saken med ett intressant svenskrelaterat exempel, Volvo Lastvagnar, där bakgrunden börjar i att kunna hantera komplexiteten i varianthanteringen på PLM-nivå, innan man kommer till vad respektive CAD-system kan anta för roller:
– Windchill är ett PLM-system, eller en bred lösning för produktlivscykelhantering, förklarar Heppelmann. Man skulle kunna uttrycka det så att PLM bör betraktas som hjärnan som förser CAD-systemet med t ex alla konfigurationsmöjligheter som kan finnas. Så här tänker jag; Volvo Lastvagnar tillverkar samma motor, som de sätter i lastbilar av flera olika märken, i bussar och i fartyg. De behöver inte fabriker som bygger motorer för lastbilar och andra fabriker för båtar och ytterligare andra för bussar. Bara en motorfabrik behövs. Det ger Volvo en enorm operativ fördel. En Volvo-lastbil finns i bokstavligen miljontals möjliga konfigurationer. Windchill kan hantera alla dessa. En användare kan modellera fem konfigurationer, medan 5 000 000 kan vara möjliga.
– Här finns det finns därmed ett vägskäl som är viktig att förstå: Creo och Windchill försöker göra det enkelt att återanvända geometri miljoner, miljarder och t o m biljoner gånger. Detta emedan Onshape försöker lösa problem för företag som utvecklar produkter med kort livscykel. Dessa kunders behov är olika. PTC erbjuder Creo-lösningar för plattformsprodukter och Onshape för vad vi kallar agil produktutveckling.
BMW vill agera mer som en startup än den gamla tidens fordonstillverkare
En frågeställning som aktualiseras av diskussionen ovan är om Onshape egentligen är avsett för små och medelstora företag. Här värjer sig Jon Hirschtick:
– Tänk inte på storleken på företaget. Huruvida Onshapes kunder är små eller medelstora är inte den avgörande egenskapen eller ens den korrekta frågan. Istället handlar det om smidighet. Små som stora företag söker alltid efter smidigare processer. De kanske faktiskt inte kallar det agilt, men det är vad det agila konceptet tillför. Man vill jobba PDM utan ett PDM-system. Det låter kanske lite paradoxalt, men går ut på att de behöver släppa data, men inte genom att kopiera runt filer och göra om pappersflöden. Det finns ännu större företag som vill förändra hur de arbetar. De säger, ”vi måste arbeta snabbare, vi måste vara mer innovativa, vi måste vara agila.” En poäng är att när man tänker på agilt, tänker man på förändringstakten i idéer.
– Det är därför vi inte sätter några gränser för den funktionalitet som vi kan utveckla i Onshape, flikar Jim Heppelmann in. Vi bygger in mycket av dagens mest avancerade teknik i Onshape, som generativ design eller lösningar för smidighet kontra plattform. Lyssna på det här citatet från Jon: ”Onshape är för nystartade företag och för företag som agerar på det sättet.” Ett exempel kan vara BMW; de vill agera som ett startupföretag. De är inte på något sätt ett litet företag, men de vill jobba annorlunda. Det visar sig att de är långt ifrån ensamma i detta, många stora företag säger att de borde agera som ett startupföretag, arbeta annorlunda och vara mer agila.
Men hur definierar då PTC det PDM-upplägg som är Onshapes signum? Hirschtick förklarar:
– Låt oss först slå fast att Onshapes inbyggda PDM ger all kraft som finns hos ett traditionellt filbaserat PDM-system, men utan arbetsflödesproblem eller kostnader för traditionella PDM-system. Traditionell PDM förlitar sig på installerad programvara och dedikerade servrar som kopierar filer till och från användarnas datorer. Det skapar flaskhalsar som fil-utcheckning, låsning och kopiering, som saktar ner teamen och begränsar iteration. Kopior av filer multiplicerar säkerhetsrisker. Användare måste undra var den senaste versionen finns och kommer de att skriva över varandras ändringar? Traditionell PDM kostar också pengar och tid för serverhårdvara, installationer, uppgraderingar och underhåll. Vissa filbaserade PDM-system är nu delvis molniga och kopierar filer till och från molnservrar – detta hjälper men fixar inte traditionella PDM:s inneboende problem.
– Onshapes PDM är annorlunda. Den är baserad på en unik molnbaserad arkitektur. Data lagras på ett ställe i en databas i molnet – och data kopieras aldrig någonstans. Det finns ingen låsning eller utcheckning. Varje användare tittar alltid på samma masterdata, uppdaterad globalt i realtid. Team arbetar snabbare, är fria att iterera och förnya, och arbetar parallellt istället för seriellt. Inga kopior av data betyder att det är mycket säkrare. Ingen serverhårdvara, inga installationer, inga uppgraderingar – och inga av deras kostnader och bortkastad tid.
Hirschtick gör en liknelse i detta med vad PTC gjorde med Pro/ENGINEER:
– Vi tar ett stort utvecklingskliv igen, fast nu med molnet, Onshape, Creo och andra produkter i färdplanen. Vi utvecklar och tillhandahåller den mest omfattande förlängningen av vad som kan erbjudas ingenjörer genom CAD och jag är stolt över att vara en del av det.
PTC är en av de mest proaktiva aktörerna på marknaden
Det är en intressant väg framåt som PTC valt. I detta spelar plattformar för kunskap och know-how och som ger en operativ ryggrad till nya affärsmodeller, en avgörande roll. På den nya tidens plattformar inom produktframtagning kan man kombinera de olika programmen inom flera domäner. Vid sidan av traditionell mekanik-CAD, flyttar elektroniken fram sina positioner, integrerad mjukvarutveckling likaså. Simulering tenderar i alla dessa hänseenden att bli en allt viktigare bit i utvecklingsarbetet och där människan tidigare hade ett obestritt herravälde inom designen börjar AI-relaterade teknologier, som t ex generativ design och automatiserade multifysiklösningar ta över allt mer av bedömningarna och t o m delar av skapandeprocessen.
Också tillverkningssidan har dragits med in i dynamiken och den där drömmen om ett sammanhållet produktframtagningssystem, som kunde hantera även automation och OT-teknik (Operativ Teknik), parallellt och fritt kommunikativt kopplat till produktutvecklingen och konstruktionsarbetet, närmar sig det möjligas gräns. Inte minst har PTC här tagit en betydligt större plöats än tidigare genom att alliera sig med Rockwell Automation. Samtidigt är 3-D-printing inte bara är på väg att bli en del av vad CAD-programmen kan och ska hantera, utan närmast revolutionerar och radikalt förändrar metodik och design på tillverkningssidan.
CAD som stapelvara – glöm den tanken. Att PTC nu tar sats in i framtiden på det sätt som denna artikels diskussion inom bolagets toppledning visar ger vid handen att man huggit tag i den kanske spetsigaste moderniteten inom produktframtagningsområdet. Inte minst då med de värden som moln-CAD i Onshape, Atlas-plattformen, Creo, och SaaS-modellen kan tillföra.
PTC tillhör med sin dubbla CAD-strategi, sin molnsatsning och sin SaaS-affärsmodell en av branschens mest proaktiva aktörerna. Det är ingen tillfällighet att bolagets totala aktievärde på Wall Street generellt ligger högre än någonsin tidigare. Nu april, senaste gången vi tittade låg PTCs samlade börsvärde på 11,9 miljarder dollar. Värdet går förstås lite upp och ner över tid, men idag ligger man stadigt över de gyllene 90-talsårens värde.