”Men, vänta ett tag nu! Varför är information så viktig just idag? De som samlade rötter för årtusenden sedan – de behövde väl också information? Var finns det ätliga rötter? Hur långt är det dit? När mognar dom? Vilka redskap fungerar bäst att gräva upp dem med? Osv. Samma gäller för alla andra faserna under historiens gång. Information har varit och är en oumbärlig aspekt av mänskligt liv i alla tider och inom alla sociala former.
Vad är egentligen information?
Så, vad är då information egentligen? Om det har vetenskapen tvistat i årtionden utan att komma överens. I stort sett kan man hitta fyra olika uppfattningar i litteraturen:
- Det fysiska synsättet hävdar att information är en grundläggande egenskap hos den materiella världen, oberoende av mänskliga observatörer. Informationen finns alltså någonstans därute i universum.
- Det objektiva synsättet menar att information existerar i ”teckenbärare” (sign vehicles) som också är oberoende av oss människor. Om jag säger ”god morgon” så transporterar den akustiska vågen i luften informationen i uttrycket ”god morgon” till någon jag önskar en god morgon.
- Det subjektiva synsättet anser att information är en ”substans” som kan lagras, hämtas fram, och förflyttas mellan individer. Information är alltså en form av paket som kan hanteras i t.ex. ett IT-system eller av PostNord.
- Det sociokulturella synsättet hävdar att information formas i ett socialt sammanhang, som bestämmer vad som anses vara information.
Svårt att hitta en gemensam syn
Som man lätt inser är dessa olika tolkningar inkompatibla. Det finns ingen gemensam uppfattning av vad information är. Grundorsaken till problemet, som jag ser det, är den ytterst subtila och intuitiva förmågan vi har att förlägga unikt mänskliga egenskaper till objekt utanför oss själva.
Vi kan t ex säga att ”årsringarna på stubben där säger oss hur gammalt trädet var när det höggs ner”. Men årsringarna pratar inte. Det är vi som lärt oss att tolka mönstret på stubben som det antal år trädet har vuxit. På liknande sätt förlägger vi information mer eller mindre automatiskt till objekt utanför oss, vilket i sin tur ger upphov till alla kontroverser om vad information egentligen är.
Men det finns faktiskt ett sätt att se på information som undviker den här fällan: att det är inom individen som information formas via impulser från omgivningen. Informationen uppfattas då som en oumbärlig mental funktion för att kunna agera ändamålsenligt. Det här synsättet, som jag till fullo stödjer, har framförts av bl a Harold Garfinkel, en amerikansk professor i sociologi.
Konsekvensen blir då att information är något unikt för var och en, men helt beroende av att uppfatta gemensamma och meningsfulla objekt i den situation man befinner sig i. Ett rött sken från en lykta på en stolpe längs vägen uppfattas av de flesta (men inte alla!) som ”stopp!” Den här utgångspunkten kan leda till ett helt nytt sätt att se på information, och få alla som hanterar information i teori och praktik att se på sin verksamhet med nya glasögon.
Av Lars Taxén, docent
