Det Jair Ribeiro har att anföra på AI-området är viktigt, inte minst baserat på att han tidigare också lett Volvo Groups AI & ML Center of Excellence. Denna position involverade att identifiera och utveckla AI-initiativ anpassade till företagets behov, tillhandahålla strategisk vägledning om teknik, resurser och implementerings-planering.
Till hans bakgrund hör också en global resa som började i Brasilien, via Italien sedermera gick till IBM och Volvo i Polen och till dagens jobb på Volvo Group i Göteborg.
Här är hans krönika:
En reflektion över hur Sverige kan leda i AI mitt i Europas kamp
”Jag föddes i Brasilien och flyttade till Europa 1998 och började min resa i Italien. Det var där jag startade min karriär inom företags-IT och arbetade för HP Enterprises. Italien var hemmet fram till 2016, en period fylld av tillväxt, lärande och utveckling av min passion för teknik. 2016 flyttade jag till Polen, där jag jobbade i IBM och senare i Volvokoncernen, och fick ovärderlig erfarenhet i ett snabbt föränderligt landskap. Sedan, 2022, tog min resa mig till Sverige, där jag tog mig an rollen som Analytics & AI Leader på Volvo Lastvagnars huvudkontor.
Min globala resa – från Brasilien till Italien, Polen och nu Sverige – har djupt format mitt perspektiv på AI, teknik och ledarskap. Att bo och arbeta i olika europeiska länder har gett mig en unik uppskattning för de utmaningar och möjligheter vi står inför i Europa.
Jag drivs också av min passion för att bygga en hållbar framtid genom teknik, inte bara för min karriär utan för mig som man och som far till 3 vackra unga döttrar, som har gett mig in på denna resa, och för de samhällen jag har kommit att vårda. Mina livs- och arbetserfarenheter motiverar mig att tänka djupt på framtiden för AI i Europa och hur vi tillsammans kan resa oss för att möta utmaningarna och förverkliga de möjligheter som ligger framför oss.
Efter att ha bott i Sverige sedan 2022 och arbetat globalt som AI-ledare på Volvo Group, kan jag inte låta bli att reflektera över AI-landskapet i Europa, särskilt i samband med Sveriges potential och de bredare utmaningar vi står inför som kontinent. Vi befinner oss i ett avgörande ögonblick där teknik, reglering och ledarskap måste mötas för att kartlägga en framtid för europeisk AI som är både globalt konkurrenskraftig och unikt effektfull.
Två betydande rapporter
För att grunda denna fortlöpande reflektion har jag hämtat material från två betydande rapporter: Mario Draghis rapport om konkurrenskraft och Carl-Henric Svanbergs (”Färdplan för Sverige”) AI-färdplan.
Mario Draghi, tidigare president för Europeiska centralbanken och tidigare premiärminister i Italien, är väl ansedd för sin djupa förståelse för europeisk ekonomi och globala finansiella system. Hans rapport om europeisk konkurrenskraft belyser de kritiska luckorna i innovation och produktivitet i hela Europa.
Draghi betonar behovet av strukturella förändringar för att öka tillväxten, och föreslår att Europa måste anpassa sina innovationsstrategier närmare USA och Kina, som har gått snabbare än kontinenten i teknisk utveckling. Hans insikter speglar de politiska och ekonomiska förändringar som krävs för att Europa ska kunna konkurrera på 2000-talet.
Källa: AI-kommissionens – Färdplan för Sverige
Carl-Henric Svanberg, en framstående svensk företagsledare och tidigare styrelseordförande i både AB Volvo och BP, har varit avgörande för att forma diskursen om Sveriges industriella framtid.
Som chef för Svenska AI-kommissionen presenterar hans rapport en färdplan för hur Sverige kan utnyttja AI för att behålla och stärka sitt industriella ledarskap. Svanbergs djupa engagemang i industrijättar och hans förståelse för globala marknader ger betydande tyngd åt hans rekommendationer, som fokuserar på avreglering, främjande av samarbete mellan offentlig och privat sektor, och investeringar i AI-utbildning och kompetens.
Dessa två rapporter ger ett kritiskt sammanhang till mina ständiga reflektioner över möjligheterna och utmaningarna för AI i Europa. Deras insikter hjälper mig att överväga några strategiska AI-färdplaner som jag tror att vi bör anta på många nivåer för att skapa en mer innovativ och konkurrenskraftig miljö.
Europas nuvarande utmaningar inom AI – en intressant paradox
När man tittar noga ser Europas nuvarande ställning på AI-arenan inget mindre än stark ut. Efter att ha läst Mario Draghis konkurrenskrafts-rapport med särskild uppmärksamhet på när det gäller innovation och teknik, och fördjupat mig i Carl-Henrik Svanbergs rapport, är jag väl medveten om de angelägna frågorna: samtidigt som vi är kapabla till djupgående innovation, kämpar vi med att översätta att innovation i skala. Denna klyfta mellan uppfinning och kommersialisering håller oss tillbaka. Det återspeglar direkt den fragmenterade lagstiftningsmiljön och det inkonsekventa stödet för att skala högteknologiska satsningar över medlemsländerna.
Till skillnad från i USA och Kina, där det finns en samlad strävan att främja innovation genom regulatorisk flexibilitet och ett enhetligt förhållningssätt till riskkapital, verkar Europa fastlåst av sina egna regler. Ironiskt nog, enligt min åsikt, kan själva strukturerna som är utformade för att skydda oss kväva vår förmåga att förnya oss.
Ta AI-reglering som ett exempel. I USA blomstrar AI-utvecklingen i stort sett utan strikt tillsyn, vilket skapar en dynamisk miljö som driver innovation trots inneboende risker. Tvärtom mot detta inför Europa omfattande regleringar, men dess AI-ekosystem är fortfarande underutvecklat. Denna intressanta paradox – många regler, men begränsade AI-framsteg – avslöjar en betydande felpassning mellan ambition och handling.
Enligt min åsikt bör vi konfrontera verkligheten i navigationen in i framtiden. Men i detta litar vi på på en föråldrad karta, medan denna europeiska miljö direkt påverkar företag, särskilt de som är naturligt riskvilliga, vilket avsevärt hindrar deras förmåga att forska, investera i och implementera AI effektivt.
Verkligheten är att om detta scenario lämnas okontrollerat kommer Europa att hamna ytterligare på efterkälken.
Draghis rapport målar upp en dyster framtid: med stagnerande produktivitetstrender och en åldrande befolkning riskerar EU:s BNP år 2050 att inte bli mer betydande än den är idag. Vad jag ser är att det i detta finns ett behov av brådskande systemförändringar. För de av oss som arbetar inom teknik och AI är detta inte bara en makroekonomisk statistik – det är en tydlig signal om att de system vi litar på för finansiering, utveckling och skalning desperat behöver återuppfinnas.
Sveriges potential att leda
Men min reflektion ska inte sluta med utmaningar. Jag tror att det finns betydande möjligheter som Sverige skulle kunna ta vara på om vi vidtar samordnade åtgärder inom både privat och offentlig sektor.
Om vi observerar Draghis rapport och, djupare ändå, Carl-Henrik Svanbergs insikter, som stämmer väl överens med min övergripande uppfattning som teknisk ledare och mitt långvariga liv i Europa med ett globalt perspektiv, förstår jag att Europa för det första bör skapa ett sammanhängande AI-strategi som anpassar regelverk över hela EU. Detta möjliggör fri rörlighet för AI-innovation – ungefär som Schengenavtalet underlättar den fria rörligheten varor och människor över europeiska gränser.
Jag föreställer mig ett slags ”Schengen för AI”, där AI-forskning, finansiering, innovation och talang kan flöda sömlöst över europeiska länder utan byråkratiska hinder. Genom att fokusera på enhetliga standarder och ta bort byråkratisk fragmentering skulle vi kunna skapa en gemensam digital marknadsplats för AI-teknik. Detta tillvägagångssätt skulle minska hindren för inträde som för närvarande driver våra mest lovande startups att skala i USA istället.
Sverige kan bli en samlingspunkt för europeisk AI-tillväxt
Jag tror att Sverige redan i det här scenariot skulle ha vissa fördelar som kan göra oss till en samlingspunkt för europeisk AI-tillväxt. Svenska AI-kommissionens nyligen genomförda satsning på ett samordnat, tvärsektoriellt synsätt på AI-utveckling är en stark utgångspunkt. Carl-Henrik Svanbergs rapport understryker också behovet av sådana samordnade insatser, och den gav en djupt genklang inom mig, med tanke på min yrkesresa över flera europeiska länder och roller inom teknik.
Sveriges kultur, präglad av förtroende, offentlig-privat samarbete och tillgång till kvalitetsdata, ger oss en betydande fördel. Data – grunden för AI – finns i överflöd här, och med rätt regulatoriska knuffar kan Sverige bli det europeiska navet för etisk utveckling av högkvalitativ AI. Dessutom ligger betoningen på en inkluderande transformation, där alla delar av samhället drar nytta av AI, väl i linje med den historiska svenska etiken om rättvisa och hållbarhet.
Men låt oss inte vara självbelåtna. Jag är väldigt van vid att Sverige alltid toppar flera led som lycka, innovation, mångfald och inkludering, utbildad befolkning och många andra, men det är också sant att Sverige hamnade på 25:e plats i den femte upplagan av Global AI Index, publicerad den 19. september 2024, efter andra nordiska länder som Finland och Danmark. Det här borde vara en väckarklocka för oss. Enligt min åsikt behöver vi ett robust förhållningssätt till AI-kompetensutveckling som sträcker sig bortom den tekniska industrin och in i alla sektorer.
Det är därför jag är övertygad om och arbetar obevekligt för att ”AI-läskunnighet” ska uppfattas som en grundläggande digital kompetens; det handlar inte bara om att skapa datavetare utan att utrusta varje medarbetare med verktyg och förståelse för att engagera sig med AI på ett meningsfullt sätt. Av erfarenhet tror jag att en samhällsomfattande kunskapshöjning kan vara hörnstenen för att säkerställa att Sveriges AI-resa är inkluderande och effektfull.
Ledarskapets och samverkans roll
Ur ett affärsperspektiv har företagsledare en viktig roll att spela i denna övergång. Framgångshistorierna från USA – oavsett om det är Google, Amazon eller Microsoft (som nyligen tillkännagav sin största enskilda investering i Sverige, med planer på att spendera 33,7 miljarder kronor i moln- och artificiell intelligens (AI)-infrastruktur under två år, inklusive utbildning av 250 000 personer med AI-kunskaper) – handlar inte bara om teknisk skicklighet; de handlar om ledarskap, vision och ett ekosystem som främjar tillväxt.
I Europa, särskilt i Sverige, tror jag att vi behöver fler tunga företagsprofiler som tar till sig AI och leder vägen inom etisk, hållbar AI-innovation. Det är här de initiativ jag ser under utveckling i mitt företag idag, främst inriktade på AI-driven operativ effektivitet och hållbarhet, kan vara ett gott exempel. Jag ser fantastiskt arbete som har gjorts i hela företaget inom områden som autonoma fordon, kontorsautomation och många andra områden; något som tydligt kan fungera som en ritning – som visar hur AI kan integreras ansvarsfullt och effektivt i äldre industrier för att driva tillväxt, inte ersätta humana jobb, utan istället utöka dem.
Dessutom ser jag akademin som en kritisk allierad i detta uppdrag. Skärningspunkten mellan akademisk forskning och industriell tillämpning är där magin händer – det är där grundforskning översätts till praktiska lösningar.
Under ett inspirerande evenemang på Göteborgs universitet
Svenska universitet, med sin starka tonvikt på forskningssamverkan och öppenhet, har potential att fungera som globala inkubatorer för AI-talanger och idéer. Till exempel gör Chalmers tekniska högskola betydande framsteg inom AI-forskning, särskilt inom områdena autonoma system och maskininlärning. På samma sätt har Lunds universitet banat väg för AI för vårdtillämpningar och utvecklat lösningar som sömlöst integreras med kliniska miljöer.
KTH, Kungliga Tekniska Högskolan, leder också initiativ inom AI-etik och hållbar teknik, vilket skapar en solid grund för ansvarsfull AI. Vi måste överbrygga klyftan mellan det teoretiska och det tillämpade genom att främja närmare samarbeten mellan universitet och industrier, för att säkerställa att våra smartaste sinnen har incitamenten och medlen att stanna och förnya oss här i Europa.
I slutänden, enligt min åsikt, hänger framtiden för AI i Europa på vår förmåga att vara djärva, att gå bortom rädslan för det okända och att ta proaktiva, enhetliga steg mot att skapa ett ekosystem som kämpar för innovation, inkludering och ledarskap.
”Vi har gjort det tidigare,” som Carl-Henric Svanberg sa i sin rapport – som inspirerade mig djupt – har vi navigerat genom tidigare industriella förändringar genom att ta risker och fatta djärva beslut, även när vägen inte var helt klar. Som han också sa i en podcast med European Round Table of Industrialists:
”När du vet att världen kommer att förändras, kommer du att omfamna förändring…”
Kräver mod och en kollektiv vision
Jag ser AI som nästa gräns, kräver samma mod och kollektiva vision av alla.
Som europeisk teknikledare förblir jag optimistisk. Jag tror att vi har talangen, infrastrukturen och visionen – vad vi behöver nu är beslutsamheten att agera beslutsamt och samarbeta. Genom att anpassa våra strategier, förenkla våra regelverk och satsa på en inkluderande framtid tror jag att Europa, och Sverige i synnerhet, kan leda i en ansvarsfull användning av AI och sätta standarder som andra kommer att följa.
Låt oss inte låta denna möjlighet försvinna. Tiden för en europeisk AI-revolution är nu, och den börjar med att var och en av oss – akademi, industri och regering – arbetar tillsammans för att forma den framtid vi vill se.”
Av Jair Ribeiro – Analytics & Insights Leader – Volvo Group
Artikeln finns även att läsa på engelska på The AI Enthusiast News – länk:
