Som PLM&ERP News tidigare rapporterat, delades priset ut under Primusdagen i slutet av september. Bakgrunden är att forskningsmiljön Primus vid Högskolan Väst årligen delar ut detta pris till företag, forskare eller forskningsprojekt som utmärkt sig. I år valde alltså juryn ett forskningsprojekt där man på ett nytänkande sätt satt människan i fokus för att belysa och förstå interaktionen mellan människa och teknik i alltmer smarta fabriker.
– Projektet möter en av Primus ambitioner: att utveckla kunskap som spänner över både lärande och teknikutveckling. Därför är det extra kul med den positiva responsen från företagen och de goda resultaten, kommenterar Lennart Malmsköld, programchef Primus.
Varför fick man priset?
I juryns motivering konstateras följande:
”Projektet har i övergången från industri 4.0 till industri 5.0, på ett nytänkande sätt, satt människan i fokus för att belysa och förstå interaktionen mellan människa och teknik i alltmer smarta fabriker. En tvärvetenskaplig och människocentrerad ansats har tillämpats för att utforska industrins digitalisering i nära samverkan med projektpartner. Projektet har präglats av ett kontinuerligt kunskapsutbyte och gemensamma reflektioner mellan alla projektpartner. Forskningsbidraget betonar vikten av en djupare förståelse för, och förmåga att lyfta fram, mänskliga perspektiv på alla nivåer i de organisationsförändringar som krävs för fortsatt industriell digitalisering.”
En tendens till att bara fokusera tekniska förbättringar
Det handlar alltså om att förstå hur industriell digitalisering kan närma sig mänsklig och artificiell intelligens genom lärande för en framtida digitaliserad tillverkning, skriver Högskolan Väst på sin sajt om projektet:
”Företag tenderar att fokusera på tekniska förbättringar i arbetsprocesser och aktiviteter och ägnar mindre uppmärksamhet åt mänskligt centrerade aspekter. Tvärvetenskapliga projektresultat överbryggar områdena industriellt arbetsintegrerat lärande och produktionsteknik och bidrar med en djupare förståelse för hur industriell digitalisering kan närma sig mänsklig och artificiell intelligens för lärande, främst relaterat till maskininlärning, produktionsflödessimuleringar och interaktiva användarappar.”
Några av de grundläggande lärdomarna från projektet konceptualiseras i följande bästa praxis:
- Kontinuerliga agila arbetsmetoder är ett optimalt tillvägagångssätt för att samskapa projektresultat. Små loopar av experiment och lärande med ständiga avstämningar mellan forskare och branschutövare bidrog till en helhetsförståelse, där spridning av industriell digitalisering och affärsutveckling går hand i hand med kontinuerligt yrkes- och organisationslärande.
- Att inse behovet av ett mer människocentrerat tillvägagångssätt för att navigera industriell digitalisering skulle kunna omforma industriell digitalisering till en stegvis förändring snarare än radikal och hotande.
- Sambandet mellan människa och teknik kan inte avfärdas när man bestämmer sig för om man ska digitalisera eller inte.
- Mänsklig input på hög nivå (t.ex. sunt förnuft, kritiskt tänkande, tyst kunskap, erfaret omdöme, kreativitet etc.) anses vara nödvändigt och leder Industry 4.0 till Industry 5.0.
- Att ta ansvar för industriell digitalisering är utmanande och vikten av en adaptiv organisationskultur och fokus på lärande och kompetens är avgörande.