Vem som skapade akronymen PLM, eller Product Lifecycle Management kan debatteras. Klart är att det redan för 20-30 år sedan etablerades tankar om ett sammanhållet IT-stöd för hela produktutvecklingsprocessen som än idag är en stor del av begreppets innehållsliga betydelse. Klart är att Dassault Systemes visionäre chef, Bernard Charles, var tidigt ute med att lansera begreppet, först av alla lite beroende på vad man lägger in i begreppet.
PLM-konceptet som en färdig sammanhållen plattform, redo att användas, bär hur som helst mycket av Bernards och Dassaults signaturer, i betydelsen av ett system av applikationer och tjänster som på olika sätt integrerar och samlar alla viktiga data och processer som har med produkten och dess framtagning att göra. Ett PLM-system gör också dessa data delnings- och nåbara för alla som är inblandade i något steg av en produktlivscykel.
Här finns alltså en historik som lett fram till att Dassaults 3DEXPERIENCE-plattform intagit en roll som en av de tekniskt ledande lösningarna och på den kommersiella sidan den måhända mest framgångsrika high end-plattformen. Allt i tuff konkurrens med framför allt Siemens och PTC, där båda de två senare spelarna bekänner sig till molnet och SaaS, men där också spelare som Aras PLM börjat blanda in sig i leken.
1. Molnet och SaaS övergripande trender
Idag är också molnet, precis som Thomas Lindström säger, den stora övergripande förändringsprocessen vars position som teknisk plattform s a s bär de andra inneboende möjligheterna, som olika former av kollaborativ samverkan i utvecklingsarbetet, modell-baserad systemutveckling, generativ AI, Industrial IoT (IIoT), simulering och analys m m, m m.
– Precis, men molnet handlar inte om att bara flytta sin on-premise installation till molnet. Ur vår synvinkel handlar detta snarare om just detta med SaaS, Software-as-a-Service. Det finns nämligen en stor skillnad i detta. Visst kan man ta en on-premise installation och flytta den till t ex Microsofts Azure-moln, men det är egentligen inte ”molnet”. Från ett användarperspektiv är det snarare mest intressant att få tillgång till hela bredden av vad SaaS kan erbjuda. Vi kan med denna modell bocka av alla tänkbara boxar gällande vad som behövs för ett starkt industriell IT-stöd:
- Tillgång till dina modeller och produktdata var som helst och när som helst och på vilken enhet som helst? Check.
- Allt tillgängligt via en nätkopplad webbrowser, en ”lättklient”? Check.
- Vilket specifikt program behöver du, program som du inte har i ditt basutbud? Check.
- Automatiska programuppdateringar och -underhåll online? Check.
- En färdig högpresterande hostad infrastruktur där du inte behöver några hårdvaror, etc? Check.
Listan kan göras längre men landar i att allt kommer via luften, ”over the air”.
Snabbt upptag på SMB-sidan – tar längre tid för storföretagen
I detta kan man vinna en rad fördelar, rationalitet och tidsvinster, men det krävs också ett visst arbete för att komma dit:
– Bland annat krävs att man reducerar antalet kundspecifika systemanpassningar. Många större företag har ofta en mängd specifika integrationer och specialanpassade lösningar. Uppgiften här är en strävan att optimera sina processer genom att reducera dessa lösningar, liksom att titta på hur man använder dem. Detta är en tämligen stor förändring, men väl genomförd och med rätt verktygsarsenal har de en stor positiv inverkan på tid till marknaden, effektivitet, kostnader, underhåll och hållbarhet. Det här är vinster man göra bl a för att man enkelt kan optimera genom att dela på hårdvara, via den hostade infrastrukturen, som också externt, i distribuerade miljöer kan delas med olika kunder/användare.
De här idéerna har ju funnits ute på marknaden under ett antal år nu, hur ser det ut när det gäller upptaget bland era kunder?
– Det rör snabbt på sig nu, särskilt i SMB, segmentet (små- och medelstora företag), startups, mindre konton och liknande, konstaterar Thomas Lindström. Och här går det undan. Man inser snabbt värdet av att slippa bygga upp en egen infrastruktur och processer samt att direkt få tillgång till den bredd av PLM-lösningar som finns på 3DEXPERIENCE och i molnet. Tänk dig själv att du kan hantera dina end-to-end-processer inom ramen av ett par veckor, istället för att tvingas ägna många månader och kanske år att få igång stora installationer, konfigurationer och specialanpassningar. Idag går de här bolagen direkt upp i molnet och satsar på SaaS.
Men de större bolagen då? Här tar det naturligt lite längre tid, säger Dassaults nordenbas:
– Vi jobbar hårt med detta och har transformations-processer igång på flera företag. Men klart är att det är ett mer tidskrävande arbete att flytta upp stora organisationer på t ex OEM-nivå från on-premise till molnet. Men idag finns det starka drivkrafter att genomföra de här förändringarna då det finns en hel del att spara och saker som kan göras betydligt enklare. Vi har stora ambitioner här med planer på att skapa fullskaliga molnlösningar på plats i företagen på bara ett par år.
2. Simuleringens ökande betydelse i alla faser
Detta sagt, säger Thomas Lindström att den andra stora trenden är att man inom den franska PLM-utvecklaren idag hellre talar om virtuella tvillingar och affärsinnovation än om PLM. Varför?
– Framför allt för att detta med produktutveckling och tillverkning numera långt ifrån bara handlar om datahantering. Visst, datahanteringen är viktig, men än viktigare är att stödja affärsprocesserna som helhet. Genom att flytta perspektivet från att bara handla om IT och integrationer o s v, så menar vi att ett smidigt processflöde end-to-end är betydligt viktigare för hållbar affärsmässig och innovativ framgång.
Han exemplifierar skillnaden här med att peka på simuleringens växande betydelse i alla faser av produktframtagnings-processerna.
– Att i detta kunna öka hastigheten i innovationsarbetet genom att jobba med integrerat processtöd för simuleringsdriven design i alla utvecklingsfaser är mycket betydelsefullt i en värld som i allt större utsträckning bara jobbar med digitala modeller; produkter vars existens initialt bara är digital, liksom dess funktioner, features och kapabiliteter.
En trend bort från filbaserad till datadriven IT-miljö
Andra bitar i denna helhetssyn bygger på att man också har flexibiliteten i sin plattform att kunna supportera utveckling av nya affärsmodeller hos sina kunder. Den långt drivna integrerade digitala plattformen kan ses som en slags motor i detta.
Ett exempel på en sådan transformation är modellen med produkten som en tjänst (Product-as-a-Service). Ett klassiskt exempel är att man istället för att sälja lastbilar säljer transportkapacitet. Eller att man istället för att sälja flygmotorer säljer dragkraft per timme. Sådant ställer nya krav på en rad områden där kopplade plattformar med helhetsfunktionalitet är av avgörande betydelse för att modellen ska kunna genomföras.
– Vi ser att en stor industriell förändring nu äger rum, kommenterar Lindström. Det finns flera bitar i detta, som att möta demografiska förändringar med en åldrande personal vars kunskap måste överföras till de nya generationer som kommer. Andra effekter är att man flyttar sig bort från de gamla silobaserade, filbaserade uppläggen mot en mer aggregerad, datadriven helhets-miljö.
– Om du tittar på i stort sett alla stora kunder idag så har man en utmaning i hur man lägger upp IT-stödet för att driva affärsinnovation i de här riktningarna. Klart är att nyckeln i alla dessa förändringar kräver en sammanhållen digital plattform. Med denna som bas kan man effektivt driva digitalisering och transformation.
3. Samverkan i produktframtagningsarbetet
Den tredje trenden som Dassaults Nordenchef tar upp tangerar den andra: ”samverkan i utvecklingsarbetet får både internt och externt allt större betydelse,” säger han om det som i dessa sammanhang ofta kallas för distribuerade utvecklingsmiljöer.
– Ja, det kollaborativa samarbetet mellan de olika intressenterna växer hela tiden. Bakgrunden är att det utvecklas allt fler partnerskap i de flesta branscher, partnerskap som har stor betydelse för innovation och som bryter upp gamla arbetssätt bland annat gällande säker delning av data.
Han påpekar vidare att utvecklingsarbetet allmänt växer i det att komplexiteten i de innovativa produkter som tas fram blir allt svårare att samla inom ramen för en organisation. Genom att jobba med parallellt, ”concurrent”, utvecklingsarbete kan man möta inte bara komplexitetsutmaningarna, utan också snabba på hela utvecklingsprocessen och tiden till marknad.
– Men kollaborativ samverkan vässar också innovation och är det ”naturliga” svaret på gamla utvecklingsmönster som bryts. Ta transport- och mobilitetsbranschen som ett slående exempel. När fordonsflottan elektrifieras kommer nya toppmoderna aktörer in på arenan, som exempelvis Polestar och Einride. Men inte bara det, utvecklingen mot ständigt uppkopplade fordon gör att aktörer med teknikplattformar för detta, som Microsoft, får en allt större betydelse. Eller Ericsson och Nokia inom 5G, inte minst sett i perspektivet av utvecklingen mot autonom drift. Vartefter hållbarhetsmålen ska nås måste industrin också gå över till fossilfritt stål, exempelvis från H2 Green Steel och Hybrit. Det finns fler exempel, men alla pekar mot den ökande betydelsen av sammanhållna plattformar för att koordinera och optimera utvecklingsarbetet, integrera försörjningskedjan och partners i ingenjörsarbetet, som alla helst ska jobba efter samma datamodell.
På så sätt kan man speeda upp hela utvecklingsprocessen, end-to-end, hävdar Thomas Lindström.
4 Modellbaserad systemutveckling
Den fjärde trenden, som Dassault menar är av stor betydelse, är modellbaserat systemutvecklingsarbete – MBSE (Model-Based Systems Engineering).
”En mycket viktig punkt,” säger han. Modellbaserat är, enligt Lindström det föredragna sättet att arbeta i framtiden när det gäller att snabbare utveckla design av system och förstås det än mer komplexa: design av system av system. Komplexitetsnivåerna är höga och då inte bara på produktnivån:
– Precis, det kan handla om att också koppla ihop olika system. Det kan röra sig om system i en motor, en bil eller flygplan, för att ta några exempel. Eller när det gäller system av system så kan det handla om sammankoppling av hela ekosystem, som en vindkraftspark, en anläggning för tillverkning av vätgas eller komplexa batteripack, e t c. Vi måste kunna definiera systemen och hur man ska kunna utveckla och återanvända dem effektivt.
– Här menar jag att vi i Europa, och speciellt i Sverige, ligger efter USA, som avancerat snabbt framåt och kommit längre, särskilt då understödd av inte minst flyg- och försvarsindustrin. Där är det mer eller mindre standard att jobba med MBSE. Men utvecklingen i Sverige är på gång och det kommer då mycket just via flyg- och försvarsindustrin.
Hur kan vi få upp farten i detta?
– Flera saker, säger DS’ chef för Norden. En är ökat medvetande och kunskap om MBSE. Man måste förstå värdet av och den uppsida det ger att jobba med konceptet. Det handlar mycket om mentalitet och att ta sig igenom ett processkifte.
Hållbarhetstrendens betydelse
Den femte trenden har vi varit inne på som en delmängd av de andra trenderna, men klart är att hållbarhets- och miljöaspekterna förtjänar en helt egen punkt.
– Så är det, säger Lindström. Vi menar att digitaliseringen är en katalysator för hållbar innovation. Genom att exempelvis använda LCA-lösningar – Life-Cycle Assessment, där Dassault ifjol släppte en lösning – kan man redan i designfasen modellera, testa och simulera produkter digitalt för att titta på och optimera miljörelaterade effekter i olika lösningar, när det gäller exempelvis hur olika ämnen möter regelkrav, vilka materialval som är lämpligast eller hur det ser ut när det gäller återvinning. Detta medan man i tillverkningen kan titta på sådant som utsläppsnivåer av CO2 i produktionsprocesserna, optimerad materialanvändning och även hur läget i försörjningskedjan påverkar i ett miljöperspektiv.
Han hävdar också att hållbarhetsfrågorna är en hjärteaspekt när det gäller Dassaults lösningar:
– Absolut, de är en kärna och drivkraft i vårt arbete att utveckla digitala produktframtagningsverktyg. Men vi ser också hur de här frågorna idag fått ett rejält fotfäste i företagen, inte minst på C-nivån. Man integrerar miljöstrategier i bolagen och då inte bara för att man tvingas dit av lagar och regler, utan också för att det är god ekonomi. Kunderna vill kort sagt ha innovativa och hållbara produkter för att vilja lätta på plånboken.
