Inom fysiken är den fotoelektriska effekten ett fenomen som har studerats ända sedan den upptäcktes i slutet av 1800-talet. Namn som passerar förbi i historiken kring denna upptäckt av tysken Hertz, är kända superstars inom fysiken, som Planck, Einstein och Kai Siegbahn. Poängen är att när ljus träffar en yta av exempelvis metall, så avger metallen ett antal elektroner. De negativt laddade partiklar som emitteras på detta sätt kallas för fotoelektroner. Idag kan fenomenet studeras och analyseras genom just elektronspektroskopi. Detta säger mycket om materialens egenskaper och man kan studera en rad av dessa, t ex optiska och magnetiska egenskaper.

En huvudroll i utvecklingen av utrustning och metodik för detta spelas alltså av uppsalaprofessorn Kai Siegbahn. Han fick Nobelpriset i fysik 1981 för sitt bidrag till utvecklingen av den högupplösande elektronspektroskopin.
Vad han framför allt gjorde var att ta fram metoder för att med stor noggrannhet analysera energin hos de ovan omtalade elektronerna, som emitteras från radioaktiva preparat eller från atomer och molekyler när dessa exciteras – ”laddas med energi” – med hjälp av röntgenstrålning.
Utvecklingen av denna elektronspektroskopi, med mycket hög energiupplösning, ledde bland annat till upptäckten att elektronernas energinivåer beror på atomernas kemiska omgivning. Detta har lett till den mycket använda metoden Electron Spectroscopy for Chemical Analysis (ESCA).

PIONJÄR INOM ANALYSMETODER FÖR YTFYSIKFORSKNING
Detta sagt, så gör företaget Scienta Scientific sin entré i historien. Scienta grundades nämligen 1983 av professor Siegbahn för att kommersialisera hans upptäckter och har sedan dess varit pionjär inom avancerad elektronspektroskopi.
Till saken hör också att bolaget inte bara har en svensk bakgrund, utan också ett arv från Tyskland i form av det 2015 köpta Omicron Nanotechnology. Det senare företaget grundades 1986 och var det första som kommersialiserade UHV Skannande Prob-mikroskopet.

Som framgår av historiken har man tunga kopplingar på högsta akademiska nivå och har utvecklat innovativt tänkande i världsklass, allt manifesterat i produkter som stöder ledande forskare, institutioner och företag världen över. Kraven är förstås högt ställda på det som ska levereras. 
– Idag består Scienta Scientific huvudsakligen av två delar, berättar Anders Österberg. Scienta Omicron är den stora delen med, låt säga, 90 procent av verksamheten, medan Scienta Sensor Systems – de gör övervakningsutrustning för att ”sniffa” på radioaktivt Xenon – står för resterade 10.

UTRUSTNING TILL FORSKARGRUPPER
I monetära termer drar koncernen in omkring 600 miljoner kronor och har ca 200 anställda.
– Vi är ungefär 100 personer i Tyskland och ca 50 personer i Sverige, medan resterande sitter runt om i världen och jobbar med försäljning och eftermarknad, säger Scientas CTO/CIO.
Bolagets kunder är å ena sidan själva användaren, den individuella forskaren som fått en idé och behöver utrustning till sin forskargrupp för att verifiera om idén fungerar som tänkt, å andra sidan som kommersiell motpart, den upphandlande organisationen som forskaren tillhör.
– Våra affärer är oftast projektorienterade med långa ledtider från första kundkontakt, via kundens anslagsfas till slutlig affär, vilket är en av anledningarna till att vi valt att satsa på IFS Applications, som är starkt på just på projektbaserade affärer, förklarar Österberg och fortsätter:
– Produkterna vi säljer är dels mer standardmässiga instrument, dels större kundanpassade system där det kan röra sig om ett 40-tal sådana per år. Eftersom varje lösning här är unik, där vart och ett av systemen är konfigurerat eller designat för att passa den individuella kundens behov, så hoppas vi att IFS Applications projektmodul skall kunna passa oss bra.

PÅ VÄG ATT KONSOLIDERA PLM-VERKTYGEN PÅ AUTODESK-LÖSNINGAR
Till bakgrunden när det gäller ERP-systemet hör att Scienta Scientific när man köpte Omicron Nanotechnology och skulle integrera denna verksamhet i gruppen, hade ett nytt ERP-system högt på agendan.
– Det stämmer, vi var från start medvetna om att Omicron Nanotechnology’s system, P2, hade nått ”end-of-life” och måste ersättas. Så redan 2015 har det funnits medel avsatta för ett nytt system, berättar Österberg.
Att det ändå tog ett antal år innan man var klara för att byta system förklarar Scienta Scientific’s CTO med att man tog sig den tid som behövdes för att samordna och vässa de olika processerna i bolagen och få upp lönsamheten i den tyska delen innan man tog steget till ett gemensamt system. Men 2017 var man klara att attackera frågan igen och nu utifrån ett större perspektiv.
– Då var hela kartan över hur många system vi har/hade tydligare. Dessutom hade vi funderingar på att skaffa ett PDM-system till verksamheten i Uppsala. Vi har kort sagt inget PDM-system, utan bara ett CAD-system och ett CAD-valv till detta. Vi har kört detta med PTCs mjukvaror Creo och Windchill. Men här kommer det nya att bli en migration till de system som övriga bolag i gruppen använder, vilket är Autodesk Inventor och deras PDM, Vault.
I detta fanns bakgrunden till att man från 2017 ville gå mot ett gemensamt modernt ERP-system. Efter vissa förstudier kom man under början av 2018 fram till den ”short-list” vi talade om tidigare i artikeln; där sålunda IFS drog det längsta strået.

IFS VALDES FÖR DOKUMENTERAD STYRKA PÅ PROJEKT- OCH SERVICESIDAN
Det han nu bland annat förväntar sig av IFS Applications är att få hjälp att hålla bättre koll på produkterna man säljer under hela dess livscykel.

– Vi har som en strategi att få tillväxt i vår servicemarknad och för att kunna göra en bra lönsam serviceaffär behövs bra koll på vad som levererats. Vi kan inte genomföra en ”arkeologisk undersökning” för att ta reda på vad det är som ska säljas i form av reservdelar och uppgraderingar. Ordning, reda och vass dokumentation underlättar, sparar tid och förenklar våra möjligheter att etablera bra underhåll på de sålda systemen. Man får s a s exakt kontroll över vilka delar eller parter som ska bytas i samband med underhållsåtgärder eller uppgraderingar.

Hur valdes systemleverantören ut, i detta fall alltså IFS? Fanns det flera konkurrerande lösningar?
– Vi gjorde en utvärdering och landade i ett läge med tre olika system. De två som föll bort gjorde det p g a att, i det ena fallet, man inte var tillräckligt kompletta helt enkelt; medan det andra föll p g a bristande integration. Kvar blev alltså IFS, vars projekthanterings- och service-kapabiliteter, integration och täckning av all områden var det som fällde avgörandet. De var dokumenterat starkast, framför allt på projekthantering och service.
Total handlar Scienta Scientific’s order till IFS om ca 200 säten.

OM ADDOVATIONS ROLL
Vilken roll hade Addovation, partner till IFS, i upphandlingen av det nya systemet?
– Vi gjorde ”feasiblity-studien” under senhösten 2018 till mitten av 2019.
Därefter blev det drygt ett års uppehåll p g a ett bolagsköp vi gjorde, berättar Scienta Scientific´s CTO. När vi sedan kom tillbaka tog vi avstamp i feasibility-studien och slutförde kontraktsförhandlingarna med avseende på både licenser och implementationsprojekt.

– Det stämmer, bekräftar Addovations Jens-Magnus Andersson, vi hade en upparbetad relation, en bra lösningsomfattning och gemensam syn på prioriterade områden Det gav oss rätt förutsättningar att starta implementationsprojektet vid årsskiftet 2020/2021. Den här affären är ytterligare ett bevis på hur stark produkten IFS Applications är för ett globalt företag med flera bolag i olika länder, internhandel och komplexa tillverkningsprocesser, avslutar Addovations Jens-Magnus Andersson.

Klart är att IFS under Darren Roos ledarskap gått mot dels en större och dels en friare roll för sina partners i det egna ekosystemet. Något som också har släppt loss en ökad försäljning totalt för den svenskägda affärssystemspelaren. Men framför allt har Roos pekat på det stora värde som finns i att de ”lokala” partners man har känner sina kunder bättre och djupare, med följande insikter kring vilka behov som präglar IT-stödets utformning.
Vad har Anders Österberg för synpunkter på Addovation i detta?
– Det som framför allt lyser igenom är en långvarig och konkret erfarenhet från den här typen av projekt. Man har bra kunskaper om produkten IFS Applications och implemenationsmetodiken.

”MIGRERINGEN BLIR RIKTIGT TUFF”
IFS Applications är, som Anders Österberg noterar, en synnerligen bred plattform, byggt på kombinerbara och sömlöst fungerande moduler som täcker egentligen hela spektret av vad ett affärssystem kan förväntas hantera. Men det stannar inte där utan man har även lösningar för PLM-området och anses när det gäller fältservice-lösningar, av en skarp analytiker som Gartner, vara världens bäst positionerade system.
– Det vi nu satsat på innebär att vi i princip får något av alla delar, men inte allt, utan bara det som är relevant för våra behov, summerar Österberg och pekar framför allt på HR, finans, produktion, CRM/sales, supply chain management, projektleverans, service, m m.
Hur långt har man kommit i dagsläget?
– Vi har ju kört vår ”feasability-studie” och vi är nu inne i fasen ”initiate project” som ska leda fram till att vi från mars till juni 2021 ska bestämma exakt vilka lösningar vi ska implementera, säger Österberg.
Han förutser också att alldeles oavsett hur enkla implementationer kan verka i marknadsretoriken så är en installation av den här magnituden en utmaning.
– Det kommer att bli riktigt tufft, säger han. Migreringen tror jag blir den riktigt svåra biten. Av flera skäl, inte minst p g a att vi kommer från många olika system – bara ett exempel, var i våra system har vi kunddata? Vi har åtminstone fyra olika system för kunddata, antagligen också med dubbleringar där samma kund förekommer i flera system och då måhända t o m med olika data. Vilka eller vilken uppgift är det som är riktig? Detta och ett flertal liknande saker måste rättas och koordineras vid migreringen.

UTVECKLING AV KOMPLEXA FORSKNINGSUTRUSTNINGAR
Men kunddata, finansiella data, HR och annat är bara den administrativa sidan av myntet. Det finns flera, t ex produktionen. Bara för att ge en uppfattning om komplexiteten ska vi göra en snabbtur genom produktionen.
– Som noterats ovan utvecklar, tillverkar och säljer Scienta Scientific alltså instrument och system för ytfysikforskning. Det mesta av detta är relaterat till grundforskning kring materialutveckling.
– Precis, det rör sig om nya material, som kan användas till halvledare, framtidens datorer och även en del till ”green tech”, som katalys. Men jag skulle säga att idag är quantum computing det mest drivande området, d v s den nya teknik som ska komma efter C-mos, som sitter i datorerna idag, berättar Österberg.

På Scienta Scientific utvecklar man två typer av instrument:
• Den ena typen är för fotoelektronspektroskopi, alltså baserat på Siegbahns Nobelpris-vinnande forskning. Lösningen karaktäriseras av att man bombaderar materialytan med fotoner – de energipartiklar som i kvantaform, ”vågpaket”, bär elektromagnetisk energi, t ex solstrålar eller röntgen-diton. Det som händer i materialet när ytan träffas av strålarna är att de elektroner som finns i materialet exiteras – når högre energinivåer – och sänder i sin tur ut elektroner. Dessa emitterade elektroner mäter man energin och riktningen utåt på. Utifrån detta kan man sedan bestämma materialets typ och egenskaper.
Den här tekniken är väldigt bra för att leta efter nya sorters material till exempelvis halvledare, förklarar Scienta Scientific’s CTO. Våra kunder här är i allt väsentligt universitet och forskningsinstitut, även om det också finns ett och annat företag som köper utrustning för sitt forskningslab. Det handlar alltså om forskningsutrustning och inte produktionsutrustning.
• Det andra typen är för skannade probmikroskopi i UHV som baseras på två andra Nobelpris-vinnande forskares resultat, nämligen Gerd Binning och Heinrich Rohrer. I den instrumenttekniken använder man en väldigt smal spets, idealt bara en atom i toppen, som skannar väldigt nära över den yta man vill undersöka. Där utnyttjar man effekten att elektroner kan tunnla i vakuum mellan spetsen och ytan. Detta ger upphov till en svag ström som kan användas för att mäta topografin på ytan ner till enskilda atomer. Den här typen av instrument är utmanande och kräver intrikata lösningar inom många teknikområden exvis vibrationsfrihet, reglerteknik, lågbrus elektronik, cryo teknik för att bara nämna några.

UTFASNING AV PTCs CREO CAD-MJUKVARA
De maskinella utrustningar Scienta Scientific designar i Uppsalaanläggningen görs i dagsläget PTCs CAD-mjukvara, Creo. CAD-data lagras sedan i Windchill. Men det finns inga kopplingar till ERP-systemet här. Alla överföringar och revisioner hanteras manuellt via PDF-ritningar. Detta i kombination med Monitors ERP-system.
– Idag är det så att våra mekanikdesigners releasar PDF-ritningar via mail och sen görs det relaterade arbetet med produktionsberedning i Monitor manuellt, där BOMar och annat görs.
Tanken är nu att motsvarande bitar dels ska konsolideras i hela företaget och att alla produktframtagningsled så långt som möjligt ska automatiseras.
– Precis, säger Anders Österberg. När vi är klara ska kopplingarna mellan dels Inventor och CAD-data och PDM-systemet Vault kopplas ihop med IFS Applications. Här kommer Cool Orange PowerGate-produkten att spela en viktig roll för ett smidigt flöde mellan de sammankopplade delarna.
PowerGate är en lösning utformad för företag där man jobbar i just Autodesk-verktyg, som AutoCAD, AutoCAD Mechanical och Inventor för att skapa data samt Vault för hantering av data. PowerGate, är en ”.NET-” och ”PowerShell-addon”, som gör det möjligt att skapa skript och applikationer som automatiserar datasynkronisering med ERP-systemet.
– Det är Addovation som först ”nosat” upp lösningen för oss, säger Österberg.
Vad är nästa steg?
– Det som är en utmaning är vad ska vi ha med i ”go live” av IFS Applications? Den första delen i detta är väldigt omfattande och har vi gjort rätt uppdelning blir det bra. Men inget känns givet, det gnager lite i huvudet.

Hur det går återstår att se, men med IFS Applications som grundsystem och med Addovation som partner ser det ljust ut,
– Vi ser fram emot ett spännande implementationsprojekt för ett nytt globalt, helintegrerat system på plats under 2022 som ger Scienta Scientific de förväntade konkurrensfördelarna, avslutar Addovations Jens-Magnus Andersson.