Big Data/Analytics

"KAN SKRIVA PROGRAMKOD SOM INGEN MÄNNISKA KAN" På en presskonferens i mitten av veckan med NVIDIAs CEO och grundare, Jensen Huang - på Sverigebesök i samband med en uppgradering av Sveriges snabbaste superdator, Berzelius – konstaterade han att Linköpings Superdatorcentrum nu har en av de mest avancerade i världen. Tajmingen för Huangs besök känns f ö närmast perfekt i skenet av att AI tycks gå mot ett brett genombrott.
Den senaste tiden har inte minst Chat GPT-lösningen varit i fokus för en debatt kring detta med vad AI kan innebära. För de som till äventyrs missat Chat GPT, så kan den beskrivas aom en ny slags textgenererande chattbott, som med artificiell intelligens tagit världen med storm; vilket Jensen Huang förstås kommenterade i samband med genomgången av Berzelius-uppgraderingen.
- Den visar bland annat för många vad man kan göra med denna typ av lösningar. Men kärnan i AI handlar om andra minst lika viktiga saker, som att en superdator kan producera mjukvara på ett sätt som ingen människa kan. Detta handlar alltså allmänt mer om automatisering än om till synes intelligenta uppgifter, som att författa en text. Exempelvis kan det vara frågan om vad AI kan göra på viktiga forskningsområden som life science, läkemedel, hållbar miljö eller inom fysik, sa han.
Även Anders Ynnerman, programdirektör på WASP och professor vid Linköpings universitet, var med på presskonferensen och konstaterade bland annat att infrastruktur av Berzelius karaktär är en nyckel för AI-forskning och för att kunna konkurrera internationellt.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Nu ska en svensk kvantdator bli tillgänglig för många att använda. Med finansiering från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse ska det byggas en kopia av den kvantdator som idag finns på Chalmers. Den nya datorn ska ge svenska företag och forskare möjlighet att lösa problem med hjälp av kvantteknologi. En särskild supportavdelning ska hjälpa till att göra verkstad av idéerna.
Sedan 2018 pågår projektet att utveckla och bygga en svensk kvantdator på Chalmers, inom ramen för satsningen Wallenberg Centre for Quantum Technology (WACQT). Nu är Chalmersforskarnas kvantdator uppe i 25 kvantbitar. Målet till år 2029 är 100 kvantbitar, men redan med 25 bitar är kvantdatorn intressant att köra kvantalgoritmer på. Problemet är att den ytterst sällan är ledig att använda, eftersom forskarna ständigt arbetar på att vidareutveckla den.
– Därför ska vi göra en kopia av vår kvantdator och göra den tillgänglig i en testbädd för företag och forskare att köra algoritmer på. Syftet med testbädden är att höja kompetensnivån inom kvantteknologi i Sverige och att sänka tröskeln för att använda kvantdatorer, säger Per Delsing, Chalmersprofessor och föreståndare för WACQT.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

PostNord har figurerat mycket i presspalterna de senaste åren med en hel del kritik mot sånt som inte fungerat i distributions- och logistikväg. Icke desto mindre jobbar bolaget kontinuerligt på med att förbättra verksamheterna. Ett intressant exempel är att man under hösten har infört ett nytt system för att effektivisera lastningen av transporter vid sina terminaler i Härryda i Sverige och Köge i Danmark. Systemet, som bygger på AI, vanliga bevakningskameror och molnteknik, har utvecklats av TCS.
Bakgrunden är att PostNord vände sig till TCS för att ta fram ett helt nytt system i samband med planerade effektiviseringar av transporter mellan företagets terminaler och regionala hubbar. Problemet man ville lösa var att det inte fanns något enhetligt system för att mäta fyllnadsgraden för lastbilar och containers som lastades på företagets terminaler. Tidigare baserades fyllnadsgraden enbart på antal lastade paket baserat på en teoretisk beräkning vilket gjorde att transportgruppen inte hade full kontroll.
- Med vår nya lösning för att få bättre kontroll över fyllnadsgraden för transporter visar TCS att innovation inte behöver vara komplicerat”, säger Christian Østergaard, chefsvisionär samt senior gruppstrateg för IT-produktion/IoT/AI på Post Nord.
Lösningen har bland annat belönats med epitetet "Årets Innovation" inom transport och logistik.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Last year, Hexagon’s CEO Ola Rollén made the decision to acquire ERP developer Infor's Enterprise Asset Management (EAM) solution. Today, the solution is called HxGN EAM. But Rollén did not buy Infor’s EAM software simply to acquire a solution for maintenance management of industrial facilities, or for a larger customer base. There is something bigger in the tall grass: specifically, that the $2.7 billion he invested was to gain a component for a broader industrial system which could eventually contribute to his vision of integrated tools. This integration of these tools would include everything from plant and factory design solutions, to a seamlessly connected chain of product development, manufacturing, factory maintenance and operational performance software and hardware. In short, the goal is a platform for intelligent product development, and the "last mile" of such a solution is contained in the pieces that Infor EAM would add: maintenance management, performance control, and factory and machine economy.
Ola Rollén saw a path towards expanding EAM, on the journey towards Asset Performance Management (APM). But neither the EAM nor the APM aspects should be seen as isolated phenomena. Rather, Rollén's vision seems to lie within a bigger picture where various domains—PLM, ERP, automation, factory optimization and EAM/maintenance—increasingly extend into each other's territory. Nothing stands on its own for those who want to create a sharp, future-proof product development platform. Integration is the password, and the trend is moving towards broader, federative platforms and exchangeable modules of software.
Hexagon has set this journey in motion, manifested in the recent launch of the company's Asset Lifecycle Intelligence division of the SaaS-based HxGN EAM, version 12. This is the second major launch since Hexagon acquired the business in October 2021.
Click on the link to be directed Verdi Ogewell's full article on www.ENGINEERING. com.

Idag pratar alla om digitala tvillingar. Ända sedan diskussionerna om digitaliseringen av industrin drog igång, ofta under benämningen industri 4.0 eller smart industri, har mycket handlat om automatisering. Digitaliseringen däremot, som är det som spås ge de riktigt stora effektivitetsvinsterna, har hägrat i framtiden.
Men det senaste året har plötsligt alla börjat prata om digitala tvillingar och prediktivt underhåll, d v s att med hjälp av data kunna fatta beslut om underhåll utan regelbundna fysiska besök.
Den globala utvecklingen inom området förväntas explodera de närmaste åren. Analytikerfirman Markets & Markets bedömer att marknaden för digitala tvillingar kommer vara värd 73,5 miljarder dollar 2027, från dagens 6,9 miljarder dollar. Det innebär en årlig tillväxt på 60,6%. McKinsey nämner bland annat att digitala tvillingar reducerar tiden det tar att implementera ny AI-funktionalitet med upp till 60%, kapital och operativa kostnader minskar med upp till 15% samtidigt som kommersiell effektivitet ökar med cirka 10%.
Det är inte så konstigt att branschen växer: den gör det för att skälen är goda. Det skriver dagens gästkrönikor på PLM&ERP News, Jens Olav Nordanger, Senior Account Manager Owner Operator Nordics, Hexagon ALI. Framför sig ser han en förlängning där utvecklingen förväntas leda till att en stor del av industriellt underhållsarbete blir förutsägbart (prediktivt), helt automatiserat och kan genomföras på distans med hjälp av drönare och robotar, ett slags industriellt metaverse. Men det finns förstås utmaningar för att nå dit – vilka då?
Klicka på rubriken för att läsa hela Jens Olav Nordangers krönika.

Simulerings- och analys-spelaren Altair har under de senaste åren tagit synnerligen stora utvecklingskliv och visat att man på många vis är en av CAE-områdets mest proaktiva utvecklare just nu. Under förra veckan kom ytterligare ett besked som ligger i detta spår: Med Altairs nya ”One Total Twin-plattform” får en spännande om-positionering av företagets digitala tvillingerbjudanden se dagens ljus. I denna nya plattform får vi se en ompaketering av egentligen alla Altairs verktyg och tjänster kring digitala tvillingar.
Det amerikanska simulerings-, HPC- och AI-företaget hävdar i detta att det man nu gör handlar om ett nytt, mer heltäckande sätt att använda digitala tvillingar. Detta som man samtidigt drar in flera olika verktyg och appar som man redan har på banan hos sina kunder, inkluderat simuleringsprogram, IoT-verktyg och dataanalyslösningar. Dramatiskt så det förslår alltså och frågan vad ligger bakom detta djärva drag. Vad kan den nya digitala tvillingplattformen kan göra för ingenjörer?
PLM&ERP News amerikanska systersajts, Tom Spendlove, ställde några frågor till Altairs ”Global Director of Product Management”, Keshav Sundaresh, om målen bakom denna nya digitala tvillingtjänst. Så vad handlar detta om?
Klicka på rubriken för att läsa mer om detta intressanta drag.

ServiceNow, som utvecklar lösningar inom digitala arbetsflöden, har lanserat en ny utgåva av sin Now!-plattform, kallad Tokyo. Den nya utgåvan fokuserar på att skapa förutsättningar för verksamheter att navigera komplexa affärsutmaningar i en tid av osäker makroekonomi.
I pressmaterialet hävdar bolaget att den digitala omställningen globalt accelererat i pandemins spår, och under de senaste två åren har efterfrågan ökat på verktyg som både kan göra det enklare att snabbt genomföra förändringar i verksamheten på grund av yttre faktorer, och för att omvandla verksamheten för att vara rustad för framtiden. Samtidigt påverkar flera olika globala faktorer makroekonomin, vilket skapar ett läge där prognoserna den närmaste framtiden är osäkra.
Men vissa saker är säkra. Enligt analytikern IDCs CEO Survey 2022 uppger 95 procent av företagsledarna att det är nödvändigt att driva en ”digital first”-strategi, och en majoritet av företagen är redan på väg att implementera de planerna.
- Tokyo-plattformen ger kunder precis det de behöver här och nu – nya lösningar som skapar värde omedelbart, är enkla att implementera och använda, och hjälper dem göra mer med mindre, säger CJ Desai, COO på ServiceNow.
Vilka använder ServiceNow? Nära 80 procent av företagen på Fortune 500-indexet. Noteras kan f ö att bland svenska företag som finns bland ServiceNows publika referenser finns t ex Telia, Sweco och SAAB.
Klicka på rubriklen för att läsa mer.

Edge computing kommer att bli betydelsefullt inte bara för verkstadsindustrin, utan rakt av för alla företag, myndigheter och organisationer. Analytikern Gartner, uppskattar exempelvis att 75 procent av företagens data förväntas skapas och bearbetas i utkanten av nätverken år 2025.
En av aktörerna på denna arena är Telenor Sverige, som idag berättar att man ska utveckla det man har på bordet på 5G- och edge-området i ett nytt samarbete med Intel, Dell och Red Hat.
- Tillsammans med Intel, Dell och Red Hat fyller vi nu ett gap på marknaden med målet att uppfylla kraven på datasuveränitet för cloudlösningar. Det är ett stort kliv framåt, hävdar Bjørn Ivar Moen, CEO för Telenor Sverige.
Lösningarna, menar han, kommer att möjliggöra nya innovativa tjänster för både företag och myndigheter med nya avancerade säkerhetsfunktioner i framtidens molnlösning.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Vart är Volvo Group, denna globalt ledande lastbils-, buss- och entreprenadmaskin-koncern på väg när det gäller det industriella IT-stödet? Frågan är superintressant och klart är att PLM-lösningarna kommer att spela en avgörande roll på vägen framåt mot produktion av en fullt elektrifierad fordonsflotta med inslag av AI-baserad autonom drift och eMobility-lösningar i världsklass. Bolaget har höga ambitioner och en uttalad policy att fortsätta vara världsledande när man nu klivit in i en värld där hållbara transport-, energi- och hanteringslösningar är ett måste.
Den här utvecklingen sätter i högsta grad fingret på sånt som behöver göras när PLM-plattformar ska omformas för att möta behoven som följer med eMobility-utvecklingen. Allt sånt som federativa PLM-upplägg, digitala tvillingar och trådar, AR-teknologi, sensorer, avancerad elektronik, AI, mjukvaruutveckling och annat hamnar i fokus tillsammans med rationella, högt automatiserade och IIoT-baserade produktions-koncept (Industrial IoT). Men också kopplingarna till en eftermarknad där nya affärsmodeller med bl a ”product-as-a-service” och underhållslösningar kommer att spela betydande roller i de holistiska upplägg som utvecklingen kräver.
Hur löser man detta? En som har synnerligen goda insikter i de PLM-relaterade utmaningarna kring detta Josef Schiöler, chef för Core Platform Area PLM/PDM inom Volvo Group. Schiöler är en av de absoluta höjdpunkterna i årets upplaga av PLM Road Map & PDT 2022 EMEA, som äger rum på Lindholmen Conference Center, i Göteborg, den 18-19 oktober i år.
Men det finns förstås en hel del annat intressant på agendan i detta event, som arrangeras av svenska PLM-utvecklaren Eurostep och världens idag kanske ledande PLM-analytiker, amerikanska CIMdata. Bland annat möter vi tunga PLM-profiler från Boeing, Airbus, ThyssenKrupp, Pratt& Whitney, Saab Aeronautics, ABB, Chalmers och dessutom CIMdata-chefen Peter Bilello.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Det finns idag tunga affärsmässiga argument för att lägga dataanalysen i molnet. Genom att kombinera dataanalys med molnteknologi skapas möjligheten att accelerera digitalisering och att ta datadrivna beslut för alla. Det beror till stor del på att de kunskaper och de resurser som behövs är mer tillgängliga än de tidigare varit. Det är extra viktigt i dag eftersom modern dataanalys handlar om fler områden än enbart data, analysmodeller och analysverktyg, hävdar Joel Jönsson, Analytics Architect hos SAS Institute Sverige, i dagens gästartikel.
Data-analys i molnet relaterar till aktiviteter som bland annat avancerad prognostisering, edgelösningar, digitala tvillingar, 5G, demokratisering av dataåtkomst och så vidare. Molnet möjliggör kort sagt att data från en stor mängd källor kan samordnas och samverka utan att man behöver vänta på att IT ska få nya servrar som kan hantera de nya datamängderna. Framförallt i en tid av brist på halvledare.
Klicka på rubriken för att läsa mer.