DIGITALISERING som FÖRÄNDRAR: SKF satsar på skräddarsydda utbilningar för framtidens operatörer
Digitaliseringen förändrar allas arbetsuppgifter inom industrin, något som självfallet speglas också på utbildningssidan. SKF i Göteborg är ett av företagen som tagit fasta på detta och investerat i kompetensutveckling för sina operatörer. En skräddarsydd uppdragsutbildning har nyligen avslutats och med stor sannolikhet startar en ny omgång nästa vår.
– Utbildningssatsningar är en viktig del i att driva vår verksamhet framåt och säkerställa långsiktig framgång, säger Joakim Svantesson, People Business Enabler på SKF.
Högskolan Väst har som. en konsekvens av detta under ett och ett halvt år utbildat 16 operatörer i SKF:s fabrikslokaler i Göteborg. Utbildningen har genomförts med målet att personalen ska vara väl rustade inför företagets digitaliserade tillverkning.
– Våra förväntningar på utbildningen har absolut uppfyllts. Vi behöver och vill öka kompetensen och kunskapen hos våra medarbetare. Det kan leda till ökad produktivitet, bättre kvalitet i arbetsutförandet och ökad innovationsförmåga, säger Joakim Svantesson, och tillägger, ”genom att erbjuda kontinuerlig utbildning och kompetensutveckling kan vi också öka medarbetarnas motivation och engagemang, något som kan bidra till minskad personalomsättning och högre medarbetarnöjdhet. Investeringar i utbildning stärker också vår konkurrenskraft på marknaden.”
Operatörerna har genomfört utbildningen parallellt med sina ordinarie arbeten. Flera av dem jobbar femskift och har fått använda sin fritid till studierna. En av dem är maskinoperatören Jimmy Graf: – Jag ville investera i mig själv och utveckla min kompetens inför den nya tekniken som vi delvis redan jobbar med. Jag har nytta av utbildningens olika delar i mitt jobb, det har varit ett väl sammansatt paket, säger Graf. Visst har det varit stressigt emellanåt. Jag har lagt en stor del av fritiden på att studera, men det har funkat bra eftersom jag är i ett bra skede i livet. Utbildningen ligger på en bra nivå och lärarna har varit proffsiga.
Klicka på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News.
– Utbildningssatsningar är en viktig del i att driva vår verksamhet framåt och säkerställa långsiktig framgång, säger Joakim Svantesson, People Business Enabler på SKF.
Högskolan Väst har som. en konsekvens av detta under ett och ett halvt år utbildat 16 operatörer i SKF:s fabrikslokaler i Göteborg. Utbildningen har genomförts med målet att personalen ska vara väl rustade inför företagets digitaliserade tillverkning.
– Våra förväntningar på utbildningen har absolut uppfyllts. Vi behöver och vill öka kompetensen och kunskapen hos våra medarbetare. Det kan leda till ökad produktivitet, bättre kvalitet i arbetsutförandet och ökad innovationsförmåga, säger Joakim Svantesson, och tillägger, ”genom att erbjuda kontinuerlig utbildning och kompetensutveckling kan vi också öka medarbetarnas motivation och engagemang, något som kan bidra till minskad personalomsättning och högre medarbetarnöjdhet. Investeringar i utbildning stärker också vår konkurrenskraft på marknaden.”
Operatörerna har genomfört utbildningen parallellt med sina ordinarie arbeten. Flera av dem jobbar femskift och har fått använda sin fritid till studierna. En av dem är maskinoperatören Jimmy Graf: – Jag ville investera i mig själv och utveckla min kompetens inför den nya tekniken som vi delvis redan jobbar med. Jag har nytta av utbildningens olika delar i mitt jobb, det har varit ett väl sammansatt paket, säger Graf. Visst har det varit stressigt emellanåt. Jag har lagt en stor del av fritiden på att studera, men det har funkat bra eftersom jag är i ett bra skede i livet. Utbildningen ligger på en bra nivå och lärarna har varit proffsiga.
Klicka på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News.
Fyra lärosäten får pengar för att utveckla ingenjörsutbildningarna – särskild inriktning på matematiksidan
Regeringen har gett KTH, Lunds universitet, Högskolan i Borås och Högskolan Väst i uppdrag att utveckla högskolepedagogisk verksamhet till ingenjörsutbildningarna, med särskild inriktning på att öka kvaliteten i matematikkurserna. Detta som ett led i att ytterligare stärka förutsättningar för att fler ska påbörja, och fullfölja, en STEM-utbildning (naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik).
– Sverige som ingenjörsland måste säkerställa att vi även i framtiden kommer att ha rätt kompetenser för att möta samhällets behov. I dag är genomströmningen alltför låg inom till exempel ingenjörsutbildningarna, vilket är en utveckling vi behöver bryta. En förutsättning för att göra det är genom att stärka matematikkunskaperna, vilket kan få fler att fullfölja sin utbildning och ta examen, säger utbildningsminister Mats Persson.
Till saken hör vidare att regeringen också har beslutat om en satsning för att öka kvaliteten i undervisningen för försöksverksamheten med kortare kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) för blivande lärare. Utbildningen vänder sig till akademiker som yrkesväxlar till lärare och kvalitetssatsningen ska gälla dem som studerar till grundlärare i matematik respektive svenska samt ämneslärarexamen i matematik.
Uppdraget omfattar 1, 5 miljoner kronor per lärosäte, som alla har civil - och/eller högskoleingenjörsutbildningar - under 2024. I uppdraget ingår att sprida kunskapen till hela lärosätessverige sedan.
- Att få ta nationellt ansvar för att utveckla den här pedagogiken känns inspirerande. Regeringen har uttryckt att man velat ha lärosäten av olika storlek för det här uppdraget, som alla har visat en god kvalitet i utbildningarna, säger prorektor Lena Sjöberg på Högskolan Väst. Hon fortsätter: ”Något som kan ligga bakom valet är också att vi varit bra på att genomföra utbildningar för yrkesverksamma inom det ingenjörsvetenskapliga området.”
Klicka på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News.
– Sverige som ingenjörsland måste säkerställa att vi även i framtiden kommer att ha rätt kompetenser för att möta samhällets behov. I dag är genomströmningen alltför låg inom till exempel ingenjörsutbildningarna, vilket är en utveckling vi behöver bryta. En förutsättning för att göra det är genom att stärka matematikkunskaperna, vilket kan få fler att fullfölja sin utbildning och ta examen, säger utbildningsminister Mats Persson.
Till saken hör vidare att regeringen också har beslutat om en satsning för att öka kvaliteten i undervisningen för försöksverksamheten med kortare kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) för blivande lärare. Utbildningen vänder sig till akademiker som yrkesväxlar till lärare och kvalitetssatsningen ska gälla dem som studerar till grundlärare i matematik respektive svenska samt ämneslärarexamen i matematik.
Uppdraget omfattar 1, 5 miljoner kronor per lärosäte, som alla har civil - och/eller högskoleingenjörsutbildningar - under 2024. I uppdraget ingår att sprida kunskapen till hela lärosätessverige sedan.
- Att få ta nationellt ansvar för att utveckla den här pedagogiken känns inspirerande. Regeringen har uttryckt att man velat ha lärosäten av olika storlek för det här uppdraget, som alla har visat en god kvalitet i utbildningarna, säger prorektor Lena Sjöberg på Högskolan Väst. Hon fortsätter: ”Något som kan ligga bakom valet är också att vi varit bra på att genomföra utbildningar för yrkesverksamma inom det ingenjörsvetenskapliga området.”
Klicka på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News.
AUTOMOTIVE: Chalmers-studie visar hur AI-styrda stationer kan ladda elbilen till personligt pris
När allt fler kör elbilar kan trängsel och köer uppstå när många behöver ladda samtidigt. En ny studie från Chalmers visar hur AI-kontrollerade laddstationer genom smarta algoritmer kan erbjuda elbilister personliga priser, och på så vis minimera både pris och väntetid för kunderna. Men forskarna pekar på vikten av att ta de etiska frågorna på allvar, eftersom det finns en risk att den artificiella intelligensen utnyttjar information från bilisterna.
− Elbilsförarna kan välja att dela information med snabbladdningsleverantörerna, till exempel via en app, och få ett förslag på personligt pris från en smart laddstation. I vår studie kunde vi visa hur rationella och egennyttiga förare reagerar genom att bara acceptera erbjudanden som är fördelaktiga för dem själva. Det leder till att både pris och väntetider minimeras, säger Balázs Kulcsár, biträdande professor vid institutionen för elektroteknik på Chalmers.
Bakgrunden till Chalmers-studien är att dagens kommersiella laddinfrastruktur kan vara en djungel. Marknaden är dynamisk och komplex med en mängd abonnemang och fri konkurrens råder mellan leverantörerna. Vid vissa snabbladdningsstationer kan trängsel och långa köer uppstå. I den aktuella studien har forskare på Chalmers skapat en matematisk modell som undersöker hur snabbladdningsstationer som styrs av artificiell intelligens, AI, kan hjälpa till genom att erbjuda elbilsförare personliga priser, som förarna kan välja att acceptera eller neka. Den artificiella intelligensen använder algoritmer som kan justera priserna baserat på individuella faktorer, som batterinivå och bilens geografiska plats.
I studien hade förarna alltid alternativet att tacka nej till det personliga priset, och välja en konventionell laddstation med ett fast pris istället. De personliga priser som förarna fick kunde skilja sig väsentligt från varandra, och var nästan alltid lägre än marknadspriserna.
Klicka på rubriken fölr att läsa mer på PLM&ERP News.
− Elbilsförarna kan välja att dela information med snabbladdningsleverantörerna, till exempel via en app, och få ett förslag på personligt pris från en smart laddstation. I vår studie kunde vi visa hur rationella och egennyttiga förare reagerar genom att bara acceptera erbjudanden som är fördelaktiga för dem själva. Det leder till att både pris och väntetider minimeras, säger Balázs Kulcsár, biträdande professor vid institutionen för elektroteknik på Chalmers.
Bakgrunden till Chalmers-studien är att dagens kommersiella laddinfrastruktur kan vara en djungel. Marknaden är dynamisk och komplex med en mängd abonnemang och fri konkurrens råder mellan leverantörerna. Vid vissa snabbladdningsstationer kan trängsel och långa köer uppstå. I den aktuella studien har forskare på Chalmers skapat en matematisk modell som undersöker hur snabbladdningsstationer som styrs av artificiell intelligens, AI, kan hjälpa till genom att erbjuda elbilsförare personliga priser, som förarna kan välja att acceptera eller neka. Den artificiella intelligensen använder algoritmer som kan justera priserna baserat på individuella faktorer, som batterinivå och bilens geografiska plats.
I studien hade förarna alltid alternativet att tacka nej till det personliga priset, och välja en konventionell laddstation med ett fast pris istället. De personliga priser som förarna fick kunde skilja sig väsentligt från varandra, och var nästan alltid lägre än marknadspriserna.
Klicka på rubriken fölr att läsa mer på PLM&ERP News.
El till en växande lastbilsflotta: ”Nuvarande modell är ohållbar, men det finns alternativ”
Doktoranden SOPHIE-MARIE ERTELT argumenterar för en modell baserad på tillräcklighet. Idag är elektrifiering utgångspunkten för EUs politik för framtida vägtransporter. Grundtanken att länderna ska bygga ut infrastrukturen för att kunna ladda lastbilar - för att möta en ständigt ökade efterfrågan på transporter.
– Prognosen är en fördubbling fram till 2050 enbart i Örebroregionen. Jag argumenterar för att elektrifieringen av en ständigt växande lastbilsflotta inte är lösningen. Nu används dyra laddare med hög kapacitet som gör att elnätet inte kan hantera den ökande efterfrågan på effekt, säger Sophie-Marie Ertelt, doktorand vid Handelshögskolan vid Örebro universitet.
EUs klimatpolitik innebär att el ska ersätta fossil diesel till lastbilar. Men dagens sätt att planera utifrån efterfrågan gör det omöjligt att minska utsläppen av växthusgaser från vägtrafiken. – Men det finns en alternativ modell. Den innebär att vi kan utnyttja elen effektivare, säger Ertelt.
I sin artikel i den vetenskapliga tidskriften Energy Research & Social Science analyserar hon modellen ”sufficiency-oriented planning”, vilket kan översättas med att tänka ”tillräckligt”. När det gäller hennes doktorsavhandling finansieras arbetet delvis av Region Örebro län, en geografisk del av Sverige som utmärker sig som ett logistiskt nav.
Det finns tre teknologier för att ersätta diesel i lastbilar. En är batterier som kräver ett nät av laddningsstationer. En andra är vätgas, där vätgasen måste produceras hållbart. Ett tredje är elektrifierade vägar. I dag är det första alternativet som gäller.
– Vi vet alla att klimatet förändras snabbt så vi måste agera nu och hitta smarta lösningar för att kunna förse industrin och alla andra som behöver mer elektricitet, konstaterar Sophie-Marie Ertelt.
Enligt henne är den nuvarande modellen (Predict & Provide) ohållbar. I stället argumenterar Sophie-Marie Ertelt för en modell baserad på tillräcklighet (Sufficiency-Oriented), som förespråkas av FNs klimatpanel IPCC.
– Vi måste utgå från de ekologiska gränserna. Allt fler transporter blir då inte hållbart. En konsekvens är att vi måste ändra vårt sätt att konsumera.
– Prognosen är en fördubbling fram till 2050 enbart i Örebroregionen. Jag argumenterar för att elektrifieringen av en ständigt växande lastbilsflotta inte är lösningen. Nu används dyra laddare med hög kapacitet som gör att elnätet inte kan hantera den ökande efterfrågan på effekt, säger Sophie-Marie Ertelt, doktorand vid Handelshögskolan vid Örebro universitet.
EUs klimatpolitik innebär att el ska ersätta fossil diesel till lastbilar. Men dagens sätt att planera utifrån efterfrågan gör det omöjligt att minska utsläppen av växthusgaser från vägtrafiken. – Men det finns en alternativ modell. Den innebär att vi kan utnyttja elen effektivare, säger Ertelt.
I sin artikel i den vetenskapliga tidskriften Energy Research & Social Science analyserar hon modellen ”sufficiency-oriented planning”, vilket kan översättas med att tänka ”tillräckligt”. När det gäller hennes doktorsavhandling finansieras arbetet delvis av Region Örebro län, en geografisk del av Sverige som utmärker sig som ett logistiskt nav.
Det finns tre teknologier för att ersätta diesel i lastbilar. En är batterier som kräver ett nät av laddningsstationer. En andra är vätgas, där vätgasen måste produceras hållbart. Ett tredje är elektrifierade vägar. I dag är det första alternativet som gäller.
– Vi vet alla att klimatet förändras snabbt så vi måste agera nu och hitta smarta lösningar för att kunna förse industrin och alla andra som behöver mer elektricitet, konstaterar Sophie-Marie Ertelt.
Enligt henne är den nuvarande modellen (Predict & Provide) ohållbar. I stället argumenterar Sophie-Marie Ertelt för en modell baserad på tillräcklighet (Sufficiency-Oriented), som förespråkas av FNs klimatpanel IPCC.
– Vi måste utgå från de ekologiska gränserna. Allt fler transporter blir då inte hållbart. En konsekvens är att vi måste ändra vårt sätt att konsumera.
AI-event på Chalmers samlade tillverkningsindustrin:”Alarmerande behov av kompetent personal” – Kan mikrolärande vara en...
Professor JOHAN STAHRE: ”KOMPETENSFRÅGAN måste hanteras HÄR och NU!"
Hur kan generativ AI förstärka medarbetarna och förbättra arbetsmiljö? Är AI svaret på de många utmaningar tillverkningsindustrin står för? Varför är det viktigt med kompetenshöjning och fortbildning och hur kan man säkerställa att företagets AI-strategi involverar hela verksamheten? Detta var några av de frågor som diskuterades under eventet ”AI in Manufacturing at Chalmers” som anordnades av PTC, Microsoft och Chalmers i Stena Industry Innovation Lab, med presentationer från bl a SKF, AI Sweden, PTC och Microsoft.
Fokus för eventet var det skriande kompetensbehovet och bristen på folk inom tillverkningsindustrin och hur generativ AI kan förstärka den mänskliga förmågan och göra medarbetare mer effektiva, bland annat genom att fokusera på relevanta uppgifter och utnyttja sin kompetens och kunskap på bästa sätt.
Många organisationer inom tillverkningsindustrin står idag inför dubbla utmaningar; dels att kompetensutveckla sin personal och samtidigt lära sig att utnyttja kraften i AI på bästa sätt. Professor Johan Stahre på Chalmers lyfte under sin presentation också det faktum att nästan åtta av tio svenska företag, 77 procent, har problem att hitta kompetent personal:
- Bristen på kompetens inom tillverkningsindustrin är något som behöver hanteras här och nu. Vi upplever redan ett alarmerande behov av kompetent personal, och det kommer att växa under de kommande åren i takt med att tekniken utvecklas, den arbetande befolkningen åldras snabbt och de unga blir allt färre.
Dr Elisa Roth, medgrundare och VD för Augmented Industries, var inne på samma tema, men diskuterade i detta en intressant lösning: ”microlearning”, mikrolärande:
- Så mycket som 70 procent av de färdigheter som krävs inom tillverkningsindustrin kan läras ut med hjälpa av ”microlearning”, sa hon bland annat. Men vad är mikrolärande?
Klicka på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News om detta och om eventet som av medarrangören PTCs nordenchef, Filip Ståhl, betecknades som mycket viktigt för tillverkningsindustrins utveckling och framtid:
- Vi vet långt ifrån allt gällande AI och den nya tekniken idag. Men vi lär oss mer för varje dag, inte minst av varandra - något som styrker vikten av event som detta. Att branschen får möjlighet att komma samman och diskutera utmaningar, men också de otroligt många möjligheter den nya tekniken erbjuder i samverkan med oss människor, är oerhört viktigt för tillverkningsindustrins utveckling och framtid, summerade Filip Stål.
Klicka på rubriken för att läsa om bl a SKFs Magnus Wahlgård, Microsoft Automotives Caroline Atelius och PTCs Pawel Dabrowskis synpunkter på PLM&ERP News.
Hur kan generativ AI förstärka medarbetarna och förbättra arbetsmiljö? Är AI svaret på de många utmaningar tillverkningsindustrin står för? Varför är det viktigt med kompetenshöjning och fortbildning och hur kan man säkerställa att företagets AI-strategi involverar hela verksamheten? Detta var några av de frågor som diskuterades under eventet ”AI in Manufacturing at Chalmers” som anordnades av PTC, Microsoft och Chalmers i Stena Industry Innovation Lab, med presentationer från bl a SKF, AI Sweden, PTC och Microsoft.
Fokus för eventet var det skriande kompetensbehovet och bristen på folk inom tillverkningsindustrin och hur generativ AI kan förstärka den mänskliga förmågan och göra medarbetare mer effektiva, bland annat genom att fokusera på relevanta uppgifter och utnyttja sin kompetens och kunskap på bästa sätt.
Många organisationer inom tillverkningsindustrin står idag inför dubbla utmaningar; dels att kompetensutveckla sin personal och samtidigt lära sig att utnyttja kraften i AI på bästa sätt. Professor Johan Stahre på Chalmers lyfte under sin presentation också det faktum att nästan åtta av tio svenska företag, 77 procent, har problem att hitta kompetent personal:
- Bristen på kompetens inom tillverkningsindustrin är något som behöver hanteras här och nu. Vi upplever redan ett alarmerande behov av kompetent personal, och det kommer att växa under de kommande åren i takt med att tekniken utvecklas, den arbetande befolkningen åldras snabbt och de unga blir allt färre.
Dr Elisa Roth, medgrundare och VD för Augmented Industries, var inne på samma tema, men diskuterade i detta en intressant lösning: ”microlearning”, mikrolärande:
- Så mycket som 70 procent av de färdigheter som krävs inom tillverkningsindustrin kan läras ut med hjälpa av ”microlearning”, sa hon bland annat. Men vad är mikrolärande?
Klicka på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News om detta och om eventet som av medarrangören PTCs nordenchef, Filip Ståhl, betecknades som mycket viktigt för tillverkningsindustrins utveckling och framtid:
- Vi vet långt ifrån allt gällande AI och den nya tekniken idag. Men vi lär oss mer för varje dag, inte minst av varandra - något som styrker vikten av event som detta. Att branschen får möjlighet att komma samman och diskutera utmaningar, men också de otroligt många möjligheter den nya tekniken erbjuder i samverkan med oss människor, är oerhört viktigt för tillverkningsindustrins utveckling och framtid, summerade Filip Stål.
Klicka på rubriken för att läsa om bl a SKFs Magnus Wahlgård, Microsoft Automotives Caroline Atelius och PTCs Pawel Dabrowskis synpunkter på PLM&ERP News.
Chalmers får toppbetyg av sina internationella studenter: ”Bästa utbildningen i Europa,” enligt färsk undersökning
Chalmers får toppbetyg enligt en färsk undersökning: International Student Barometer. I denna undersöker man och kartlägger årligen internationella studenters upplevelser vid sina institutioner.
Enligt den senaste upplagan är studenterna på Chalmers särskilt nöjda med kursinnehållet, hur kurserna är uppbyggda, feedbacken från lärarna och kvaliteten på föreläsarna.
- Vi har en mycket kompetent lärarkår med rötter i såväl innovativ forskning som ingenjörsyrket. Vi använder oss också av en pedagogik där studenterna i hög grad lär sig samarbete, till exempel i grupparbeten, och inte minst ett systematiskt kvalitetsarbete för att ständigt förbättra oss själva. Det är glädjande att detta återspeglas i våra elevers syn på oss, säger Jörgen Blennow, VP med ansvar för utbildning och livslångt lärande.
I pressflashen från Chalmers noterar man vidare att studenter på Chalmers också är mer nöjda med sina gästföreläsare jämfört med andra svenska lärosäten. De upplever också att det är lätt att få kontakt med framtida arbetsgivare under studietiden.
- För oss är det helt naturligt att vår utbildning utvecklas i samarbete med branschintressenter, till exempel genom att inkludera externa ledamöter i våra programstyrelser och genom våra strategiska partnerskap. Tillsammans med insatserna från Studentkåren, inklusive jobbinriktade grupper och evenemang Liksom Charm-mässan blir vår koppling till den professionella världen oöverträffad, säger Jörgen Blennow.
Över 700 internationella studenter från Chalmers deltog i undersökningen. Resultaten baseras på svar från 122 975 internationella studenter från 155 universitet och högskolor från 25 länder i slutet av 2023.
Men det finns också sånt som kan förbättras, vad då? Klicka på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News.
Enligt den senaste upplagan är studenterna på Chalmers särskilt nöjda med kursinnehållet, hur kurserna är uppbyggda, feedbacken från lärarna och kvaliteten på föreläsarna.
- Vi har en mycket kompetent lärarkår med rötter i såväl innovativ forskning som ingenjörsyrket. Vi använder oss också av en pedagogik där studenterna i hög grad lär sig samarbete, till exempel i grupparbeten, och inte minst ett systematiskt kvalitetsarbete för att ständigt förbättra oss själva. Det är glädjande att detta återspeglas i våra elevers syn på oss, säger Jörgen Blennow, VP med ansvar för utbildning och livslångt lärande.
I pressflashen från Chalmers noterar man vidare att studenter på Chalmers också är mer nöjda med sina gästföreläsare jämfört med andra svenska lärosäten. De upplever också att det är lätt att få kontakt med framtida arbetsgivare under studietiden.
- För oss är det helt naturligt att vår utbildning utvecklas i samarbete med branschintressenter, till exempel genom att inkludera externa ledamöter i våra programstyrelser och genom våra strategiska partnerskap. Tillsammans med insatserna från Studentkåren, inklusive jobbinriktade grupper och evenemang Liksom Charm-mässan blir vår koppling till den professionella världen oöverträffad, säger Jörgen Blennow.
Över 700 internationella studenter från Chalmers deltog i undersökningen. Resultaten baseras på svar från 122 975 internationella studenter från 155 universitet och högskolor från 25 länder i slutet av 2023.
Men det finns också sånt som kan förbättras, vad då? Klicka på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News.
GKN Aerospace and Swedish University West Collaborate to Meet Industrial Transformation
The TECHNOLOGY EXPLOSION places new demands on INDUSTRIAL LEADERSHIP and coworker COMPETENCE. Product realization changes radically today and no one needs to doubt that new knowledge and methodologies are necessary to meet the development. The technology parts are one side of this, but the effects are also felt on the business development side and how the companies are managed. How to meet this includes many aspects, of which the field of education is one of the more important. Here, Swedish University West (Högskolan Väst), with its proximity to the West Swedish industrial cluster, including heavy actors such as Volvo, SKF, and GKN Aerospace, has often been at the cutting edge, and developed close collaboration projects regarding scientific research, education, and technology with many of the companies in the cluster.
Last year, University West started, for example, a new educational project, KOLS, (the abbreviation in English is, “Competence Development for Organization and Management of a Digitized and Sustainable Society”). In this, competence development for the industry's leaders and employees is in focus. The aim is for local and regional companies to be able to be competitive in a global labor market in the future as well. One of the companies that participated in the development of the new courses is GKN Aerospace in Trollhättan.
“Our business is constantly under development, change, and improvement. We are currently carrying out a major technology investment at GKN Aerospace, which means that we will produce aircraft engine components in a new way. It is natural that we review, adapt, and continue to develop the work covering all aspects of the business, even the ‘soft parts’, such as how we lead and organize the development work,” says Christopher Sörensen, Manager Learning & Development, at GKN Aerospace.
Sörensen's statement is very interesting, not least because this global player recently announced an investment close to $60 million in state-of-the-art technology to take a leading position in sustainable production. This is through a bet in industrializing additive manufacturing. The goal is to achieve significant profits through reduced use of raw materials by up to 80 percent. The new manufacturing method also enables new, more efficient designs of aircraft engine parts and will be established in Sweden at the GKN Aerospace factory in Trollhättan, starting now in 2024. Instead of subtracting, removing material, the goal is to build up these components with additive technology. This requires the industrialization of 3D printing technology. New skills are needed and adapted high level training programs can mean a lot when leaders and employees launch the new.
This example illustrates how new sustainable technology will quickly take place and bring with it a transformation with new demands on technology competence, organization and management. How do you move forward in this?
GKN Aerospace is not alone in participating in University West's KOLS initiative; together with eleven industrial companies it is developing courses designed for personnel who want to combine studies with work.
Click on the headline to read more on PLM&ERP News.
Last year, University West started, for example, a new educational project, KOLS, (the abbreviation in English is, “Competence Development for Organization and Management of a Digitized and Sustainable Society”). In this, competence development for the industry's leaders and employees is in focus. The aim is for local and regional companies to be able to be competitive in a global labor market in the future as well. One of the companies that participated in the development of the new courses is GKN Aerospace in Trollhättan.
“Our business is constantly under development, change, and improvement. We are currently carrying out a major technology investment at GKN Aerospace, which means that we will produce aircraft engine components in a new way. It is natural that we review, adapt, and continue to develop the work covering all aspects of the business, even the ‘soft parts’, such as how we lead and organize the development work,” says Christopher Sörensen, Manager Learning & Development, at GKN Aerospace.
Sörensen's statement is very interesting, not least because this global player recently announced an investment close to $60 million in state-of-the-art technology to take a leading position in sustainable production. This is through a bet in industrializing additive manufacturing. The goal is to achieve significant profits through reduced use of raw materials by up to 80 percent. The new manufacturing method also enables new, more efficient designs of aircraft engine parts and will be established in Sweden at the GKN Aerospace factory in Trollhättan, starting now in 2024. Instead of subtracting, removing material, the goal is to build up these components with additive technology. This requires the industrialization of 3D printing technology. New skills are needed and adapted high level training programs can mean a lot when leaders and employees launch the new.
This example illustrates how new sustainable technology will quickly take place and bring with it a transformation with new demands on technology competence, organization and management. How do you move forward in this?
GKN Aerospace is not alone in participating in University West's KOLS initiative; together with eleven industrial companies it is developing courses designed for personnel who want to combine studies with work.
Click on the headline to read more on PLM&ERP News.
Kombinationsprogram med arbete- och utbildning på Högskolan Väst stöder omdaningen av industriell produktframtagning
TEKNIKOMVANDLINGEN ställer nya krav på INDUSTRIELLT LEDARSKAP och kompetens. Produktframtagningen förändras idag radikalt och ingen behöver tvivla över att nya kunskaper och metodiker är nödvändiga för att möta utvecklingen. Teknologibitarna är en sida av detta, men effekterna gör sig också påminda på affärsutvecklingssidan och hur företagen leds. Hur man möter detta innehåller många aspekter, varav utbildningsområdet är en av de viktigare. Här har Högskolan Väst, med sin närhet till det västsvenska industriklustret, påfallande ofta varit på hugget och man har utvecklat ett nära samarbete kring forskning och utveckling med många av företagen i klustret.
2023 startade Högskolan Väst t ex ett nytt utbildningsprojekt, KOLS, Kompetensutveckling för Organisering och Ledning av ett digitaliserat och hållbart Samhälle. I detta är kompetensutveckling för industrins ledare och medarbetare i fokus. Syftet är att lokala och regionala företag ska kunna vara konkurrenskraftiga på en global arbetsmarknad även i framtiden. Ett av företagen som deltagit i utvecklingen av de nya kurserna är GKN Aerospace i Trollhättan.
– Vår verksamhet är ständigt under utveckling, förändring och förbättring. Vi genomför just nu en stor tekniksatsning på GKN Aerospace som innebär att vi ska producera flygmotorkomponenter på ett nytt sätt. Det är en naturlig del att vi ser över, anpassar och fortsätter att utveckla arbetet med alla delar i verksamheten, även de ”mjuka delarna”, som exempelvis hur vi leder och organiserar arbetet med utveckling, säger Christopher Sörensen, Manager Learning & Development, på GKN Aerospace.
Sörensens uttalande är mycket intressant, inte minst för att detta globala bolag nyligen berättade att man satsar nära 600 miljoner kronor på att med toppmodern teknik ta en ledande position inom hållbar produktion. Detta genom att satsningar på att industrialisera additiv tillverkning. Målsättningen är att uppnå betydande vinster genom minskad användning av råmaterial med upp till 80 procent. Den nya tillverkningsmetoden möjliggör ny effektivare design för framtidens motorer och kommer etableras i Sverige på GKN Aerospace fabrik i Trollhättan, med start nu under 2024. Att istället för att subtrahera, ta bort material, bygga upp dessa komponenter med 3D-printingteknologi kräver industrialisering av additiv, 3D-printteknik. Nya kunskaper behövs och anpassade utbildningsprogram kan betyda mycket när ledare och medarbetare ska sjösätta det nya.
Detta exempel illustrerar hur ny hållbar teknologi snabbt kommer att ta plats och för med sig en transformation som ställer nya krav på teknologikompetens, organisation och ledning. Hur tar man sig framåt i detta?
GKN Aerospace är inte ensamma om att delta i Högskolan Västs satsning, tillsammans med elva industriföretag utvecklar man kurser designade för personal som vill kombinera studier med arbete.
Klicka på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News.
2023 startade Högskolan Väst t ex ett nytt utbildningsprojekt, KOLS, Kompetensutveckling för Organisering och Ledning av ett digitaliserat och hållbart Samhälle. I detta är kompetensutveckling för industrins ledare och medarbetare i fokus. Syftet är att lokala och regionala företag ska kunna vara konkurrenskraftiga på en global arbetsmarknad även i framtiden. Ett av företagen som deltagit i utvecklingen av de nya kurserna är GKN Aerospace i Trollhättan.
– Vår verksamhet är ständigt under utveckling, förändring och förbättring. Vi genomför just nu en stor tekniksatsning på GKN Aerospace som innebär att vi ska producera flygmotorkomponenter på ett nytt sätt. Det är en naturlig del att vi ser över, anpassar och fortsätter att utveckla arbetet med alla delar i verksamheten, även de ”mjuka delarna”, som exempelvis hur vi leder och organiserar arbetet med utveckling, säger Christopher Sörensen, Manager Learning & Development, på GKN Aerospace.
Sörensens uttalande är mycket intressant, inte minst för att detta globala bolag nyligen berättade att man satsar nära 600 miljoner kronor på att med toppmodern teknik ta en ledande position inom hållbar produktion. Detta genom att satsningar på att industrialisera additiv tillverkning. Målsättningen är att uppnå betydande vinster genom minskad användning av råmaterial med upp till 80 procent. Den nya tillverkningsmetoden möjliggör ny effektivare design för framtidens motorer och kommer etableras i Sverige på GKN Aerospace fabrik i Trollhättan, med start nu under 2024. Att istället för att subtrahera, ta bort material, bygga upp dessa komponenter med 3D-printingteknologi kräver industrialisering av additiv, 3D-printteknik. Nya kunskaper behövs och anpassade utbildningsprogram kan betyda mycket när ledare och medarbetare ska sjösätta det nya.
Detta exempel illustrerar hur ny hållbar teknologi snabbt kommer att ta plats och för med sig en transformation som ställer nya krav på teknologikompetens, organisation och ledning. Hur tar man sig framåt i detta?
GKN Aerospace är inte ensamma om att delta i Högskolan Västs satsning, tillsammans med elva industriföretag utvecklar man kurser designade för personal som vill kombinera studier med arbete.
Klicka på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News.
Scania finansierar hennes professur på Mälardalens Universitet
HÅLLBAR PRODUKTIONSUTVECKLING INOM AUTOMOTIVE. Det finns många aspekter på hållbar produktframtagning in om automotive-området, men klart är att tillverknings-sidan är en av de viktigare. I detta är kopplingarna mellan praktik och forskning på akademinivå mycket värdefull när stegen mot en värld där netto-noll är em strävan alla vill nå. Därför är det intressant och lovande att Scania återigen visar prov på en bred syn gällande hur hållbarhet ska utvecklas inom transport- och lastbilssektorn: Idag annonserar bolaget och Mälardalens Universitet (MDU) att Scania finansierar Monica Bellgrans professur i produktionsutveckling.
Tanken bakom finansieringen är viktig för ett bolag som fortsatt vill befinna sig i teknologisk spets på transportsidan, då inte bara utifrån elektrifieringsperspektivet av fordonen, utan också med produktionen av lastbilarna.
Monica Bellgran har i detta en perfekt bakgrund. Hon kommer närmast från KTH. Hon har jobbat till och från på MDU sedan 2006 då hon började på Volvo CEs fabrik i Eskilstuna och blev samtidigt adjungerad professor i produktionsutveckling. 1 februari blev Monica Bellgran också utsedd till vicerektor för innovation och en del av universitetsledningen på MDU.
– Hållbar produktion är ett avgörande kompetensområde för svensk tillverkande industri. Den största delen av Scanias industriella verksamhet återfinns i Sverige, främst i Södertälje. Tillgång till duktiga ingenjörer och den senaste kunskapen inom hållbar produktion är avgörande. Professor Monica Bellgran har under lång tid spelat en avgörande roll för utvecklingen inom området och vi ser fram emot ett fortsatt nära samarbete med henne nu som professor på MDU, säger Lars-Henrik Jörnving, VP på Scania, i en kommentar.
Klicka på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News.
Tanken bakom finansieringen är viktig för ett bolag som fortsatt vill befinna sig i teknologisk spets på transportsidan, då inte bara utifrån elektrifieringsperspektivet av fordonen, utan också med produktionen av lastbilarna.
Monica Bellgran har i detta en perfekt bakgrund. Hon kommer närmast från KTH. Hon har jobbat till och från på MDU sedan 2006 då hon började på Volvo CEs fabrik i Eskilstuna och blev samtidigt adjungerad professor i produktionsutveckling. 1 februari blev Monica Bellgran också utsedd till vicerektor för innovation och en del av universitetsledningen på MDU.
– Hållbar produktion är ett avgörande kompetensområde för svensk tillverkande industri. Den största delen av Scanias industriella verksamhet återfinns i Sverige, främst i Södertälje. Tillgång till duktiga ingenjörer och den senaste kunskapen inom hållbar produktion är avgörande. Professor Monica Bellgran har under lång tid spelat en avgörande roll för utvecklingen inom området och vi ser fram emot ett fortsatt nära samarbete med henne nu som professor på MDU, säger Lars-Henrik Jörnving, VP på Scania, i en kommentar.
Klicka på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News.
Volvo Cars, ABB, Atlas Copco och Högskolan Väst utvecklar hållbar metod för storskalig tillverkning...
”FRAMTIDENS ELBILS-BATTERIER ÄR CIRKULÄRA." De senaste årens eskalerande efterfrågan på elbilar har lett till en enorm skjuts för produktionen av bilbatterier – en trend som förväntas hålla i och växa exponentiellt de kommande decennierna. Detta parallellt med att priserna på batterier till fordonsmarknaden trendmässigt gått ner, under det senaste decenniet från 780 dollar per kWh till 139 dollar, enligt Bloomberg New Energy Foundation. Detta är förstås bra och borde med tiden också bättre kunna speglas in i fordonens pris, som inte alls på samma sätt minskat i pris.
Andra viktiga bitar, där utvecklingen också pekar åt rätt håll, eller åtminstone har potential att göra det handlar om miljöproblematiken. En grundläggande fråga är: hur lyckas man säkerställa cirkulariteten i en tillverkningsprocess, som hittills fokuserat mer på att producera nya högpresterande produkter än att optimera deras livscykler?
Högskolan Västs Vivek Patel, docent vid avdelningen för svetsteknologi, koordinerar ett treårigt RISE-projekt där en mer hållbar metod för storskalig tillverkning av batteripack utvecklas tillsammans med industrigiganter som Volvo Cars, ABB och Atlas Copco.
Han menar att det enda sättet att uppnå verklig cirkularitet inom bilbatteriindustrin är att skifta fokus till design som håller för framtida generationer. Särskilt intressant här är fogarna (limmade, mekaniska och termiska) som används för att montera batteripacken. Hittills har de främst utvärderats utifrån egenskaper som prestanda, tillverkningsbarhet och kostnader. Framöver är det avgörande att också ta hänsyn till hur väl de lämpar sig för demontering, återmontering och automatisering.
- En av de största utmaningarna handlar om just fogarna, säger Vivek. Det finns många fogar i ett batteripack. Det är inte lätt att hitta ett sätt att demontera dem utan att äventyra fogen och samtidigt möjliggöra återvinning genom att separera materialen på ett bra sätt.
Klicka på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News.
Andra viktiga bitar, där utvecklingen också pekar åt rätt håll, eller åtminstone har potential att göra det handlar om miljöproblematiken. En grundläggande fråga är: hur lyckas man säkerställa cirkulariteten i en tillverkningsprocess, som hittills fokuserat mer på att producera nya högpresterande produkter än att optimera deras livscykler?
Högskolan Västs Vivek Patel, docent vid avdelningen för svetsteknologi, koordinerar ett treårigt RISE-projekt där en mer hållbar metod för storskalig tillverkning av batteripack utvecklas tillsammans med industrigiganter som Volvo Cars, ABB och Atlas Copco.
Han menar att det enda sättet att uppnå verklig cirkularitet inom bilbatteriindustrin är att skifta fokus till design som håller för framtida generationer. Särskilt intressant här är fogarna (limmade, mekaniska och termiska) som används för att montera batteripacken. Hittills har de främst utvärderats utifrån egenskaper som prestanda, tillverkningsbarhet och kostnader. Framöver är det avgörande att också ta hänsyn till hur väl de lämpar sig för demontering, återmontering och automatisering.
- En av de största utmaningarna handlar om just fogarna, säger Vivek. Det finns många fogar i ett batteripack. Det är inte lätt att hitta ett sätt att demontera dem utan att äventyra fogen och samtidigt möjliggöra återvinning genom att separera materialen på ett bra sätt.
Klicka på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News.