Akademiskt

Kartläggning från CHALMERS: ”Brist på metaller riskerar bromsa elektrifierings-boomen”

HAR TAGIT FRAM NY DATABAS. I takt med att allt fler elbilar rullar på Europas vägar ökar också användningen av de kritiska metaller som krävs för till exempel elmotorer och elektronik. Allmänt ska sägas att man till dessa ofta kallade energikritiska metaller kan räkna bl a litium, kobolt, nickel, indium och sällsynta jordartsmetaller. Men i en kartläggning, som Chalmers har gjort på uppdrag av EU-kommissionen, pekar man framför allt ut eftertraktade bristmetaller, som exempelvis dysprosium, neodym, mangan och niob, vilka har stor ekonomisk betydelse för EU. Detta samtidigt som tillgången på dem är begränsad och det tar tid att skala upp råvaruproduktionen. Att beroendet av metallerna ökar är därför en utmaning på flera sätt. Med dagens råvaruproduktion kommer metallerna inte räcka till framöver – inte ens om återvinningen ökar visar den stora kartläggningen som letts av Chalmers.
– EU har ett starkt importberoende av dessa metaller eftersom utvinningen är koncentrerad till ett fåtal länder som Kina, Sydafrika och Brasilien. Den bristande tillgängligheten är både ett ekonomiskt och miljömässigt problem för EU, och riskerar att fördröja omställningen till elbilar och miljömässigt hållbara tekniker. Eftersom många av metallerna också är ovanliga riskerar vi dessutom, om vi inte lyckas ta vara på det som redan finns i omlopp, att försvåra tillgången för framtida generationer, säger Maria Ljunggren, docent i hållbara materialsystem vid Chalmers tekniska högskola.
Till saken hör dessutom att det bara är en liten andel av metallerna som idag återvinns från uttjänta fordon, även om flera initiativ för att återvinna mer av metallerna i större utsträckning förekommer, bl a från svenska. Northvolt.
Annat hoppfullt för svensk del är att statliga gruvbolaget LKAB i början av året annonserade en stor fyndighet med sällsynta jordartsmetaller i Kiruna, bl a då neodym.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

IoT, AI och MOLNET centrala bitar i nytt forskningsprojekt som kan förlänga livslängden för...

INDUSTRIFÖRETAG SOM VOLVO CE, EPIROCK OCH NORTHVOLT i samarbete med Mälardalens Universitet: Hur mycket kan man förlänga livstiden för elfordonsbatterier? Frågan är central, inte minst i perspektivet av att ökad cirkularitet av elfordonsbatterier både kan främja tillverkningsindustrin och bidra till ett mer hållbart samhälle med till exempel klimatneutrala transporter.
De här bitarna har man tittat på i ett nytt forskningsprojekt vid Mälardalens universitet (MDU), där man undersöker möjligheterna kring detta, i nära samarbete med svensk industri med bl a Volvo CE, Epiroc Rock Drills, Northvolt Revolt, ABB E-mobility och IBM Svenska.
Bakgrunden är att det finns en potential i det faktum att bara en femtedel av batteriets fulla kapacitet används. Vad forskarna på MDU gjort är att undersöka hur resterande kapacitet skulle kunna nyttjas av företag för att förlänga batteriets livslängd och på så vis minska miljöpåverkan.
– Projektet Circul8 (Smart cirkulärt batterisystem) adresserar aspekter som elektrifiering, cirkulär ekonomi och digitalisering; tre av de största utmaningarna som industriella tillverkningsföretag och samhället står inför, säger Koteshwar Chirumalla, projektledare och docent inom produkt- och processutveckling på MDU. ”Att behålla det faktiska värdet från dessa uttjänta elfordonsbatterier genom återtillverkning, återvinning och användning inom nya områden är hörnstenen för att uppnå målen om fordon med nollutsläpp till 2030 och på lång sikt för att möjliggöra klimatneutrala transporter till 2050," säger han.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Han har drömuppdraget på en av världens största konferenser om superlegeringar

Högskolan Väst rapporterar idag om superlegeringen 718 och den kommande internationella konferensen ”Superalloys 718 & Derivatives”, som man menar är ett måste. I år har Joel Andersson, professor i materialvetenskap vid Högskolan Väst, rollen som konferensens ordförande. – Det känns fantastiskt roligt och hedersamt att tillsammans med forskare som är ledande inom ämnet få leda arbetet med att se till att konferensen blir så lyckad som möjligt, säger Joel.
Totalt förväntar man sig ett hundratal deltagare på årets konferens om superlegeringar den 14-17 maj i Pittsburgh, Pennsylvania. Det är den tionde konferensen som arrangeras inom forskningsområdet sedan den första hölls 1991 i Pittsburgh. I år kommer en handfull personer från Högskolan Väst och GKN Aerospace att delta.
Varför är intresset så stort för superlegering 718?
– Den här superlegeringen används i stor utsträckning för olika komponenter inom flyg- och rymdindustrin, men också inom kemisk industri, offshore och energisektorn. Legeringen tål höga temperaturer, höga laster och aggressiva miljöer och är dessutom förhållandevis svets- och gjutbar, vilket gör att den passar utmärkt för komponenter i bland annat flygmotorer. Eftersom legeringen används i så stor utsträckning finns ett brett och stort behov av att öka kunskapen om materialet, säger Joel Andersson.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

AKADEMISKT: Innovativ tågmotor gav KTH-student segern i ABBs designtävling kring hållbarhet

KTH-studenten Roberto Messina blev årets vinnare i ABB Motions Student Competition 2023. Temat för tävlingen var ett ämne som i högsta grad ligger i tiden: ”Ta fram den mest hållbara lösningen för en bättre värld.” Tävlingen, som är öppen för studenter på högskolor och universitet i Sverige, hade inte överraskande siktet inställt på att deltagarna skulle skapa den eftersträvade hållbarheten med hjälp av energi- och resurseffektiva motorer, generatorer och drivsystem och i finalen i Västerås i april fick de sju kvalificerade finalisterna presentera sina tävlingsbidrag för ABBs expertjury.
Vinnare blev som sagt Roberto Messina från KTH. Hans förslag ”Creating a new type of motor for railway vehicles” handlar om använda energieffektiva synkronmotorer inom järnvägsindustrin. Tävlingens andraplats delades mellan ”Green HRM” av Laura Otten och Alexandra Berggren från MDU och ”Closing the loop - recycling centers” av Jithin Jomy och Siddharta Pandit från KTH.
– Under finalen fick vi se och höra flera bra idéer. Roberto Messinas förslag var konkret och pedagogiskt presenterat. Det visade på insikt och reflektion och hans teknologi för tågmotorer ligger helt i linje med elektrifieringen, säger jurymedlemmen Maria Malmport, Local Division Manager, ABB Traction.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Chalmersprofessor spindeln i nätet i stort nystartsprojekt för svensk halvledardesign

Sverige har ingen större halvledarindustri, men en mycket stark halvledarbaserad systemindustri. Halvledarsystem-design är därför en viktig teknik för Sverige, där kompetensen behöver förstärkas. EUs Chips Act har dessutom precis beslutat att satsa nära 500 miljarder kronor för europeisk chipptillverkning, där designstadiet är en viktig del och där Sverige har en stor potential.
Detta följs nu upp med att SSF, Stiftelsen för Strategisk Forskning, beviljar 60 miljoner kronor till forskningsprojektet ”Chalmers-Lund Centrum för Avancerad Halvledarsystemdesign, ClassIC”. Målen är att Sverige ska bli ett av de främsta länderna inom halvledardesign, att bygga svensk kompetens inom området och att öka Sveriges medverkan i EU:s storsatsning Chips Act.
Projektledare är Christian Fager från Chalmers tekniska högskola. Totalt nio samarbetspartners medverkar, varav två är universitet och sju är företag, nämligen: Chalmers tekniska högskola, Lunds universitet, Axis Communications AB, Ericsson AB, Qamcom Group AB, SAAB AB, Codasip s.r.o., GlobalFoundries och STMicroelectronics SA. Centrumets deltagare omfattar därmed en stor del av värdekedjan för halvledare – från kravställare via designers, chiptillverkare och underleverantörer, till tillverkare av komplexa systemprodukter.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

FoU: WASP satsar 200 miljoner på SVENSK FORSKNING inom bl a industriell cybersäkerhet

WASP, eller ”Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program” berättar idag att man satar stora pengar för att adressera de högaktuella utmaningar som samhälle och industri står inför inom cybersäkerhet. Totalt kan man nu, med stöd från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, satsa 200 miljoner kronor på multidisciplinära forskningsprojekt och rekryteringar relaterat till området. Bland annat finns planer på rekrytering av flera framstående internationella forskare.
- Avståndet mellan grundforskning och tillämpning inom näringsliv och offentlig sektor är otroligt kort inom cybersäkert och behovet av att ligga i framkant är enormt. Genom att satsa på de bästa forskarna inom WASPs områden kommer vi att kunna attackera några av de akuta och svåra frågorna inom området, säger Anders Ynnerman, programdirektör för WASP, i en kommentar.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

NY SVETSKOMPETENS: Då vågade Fredrikssons Verkstad investera i ny fabrik

Att konstruera och tillverka stora komplexa produkter i rostfria material är något som det drygt hundraåriga industriföretaget Fredriksons i Vadstena har gedigen erfarenhet av. Produktion av stora tankar för bland annat livsmedelsindustrin är ett av deras specialområden. Men när helt nya utmaningar och möjligheter dök - en uppdragsgivare ville ha företagets hjälp med att tillverka en ny typ av produkt – innebar det en utmaning som krävde mycket.
– Det handlar om en stor tank som används för långsiktig lagring av energi från exempelvis vindkraftverk och solpaneler. Tanken fungerar som en avancerad värmeväxlare och har konstruerats av ett innovativt bolag, berättar Linus Elf, Production technical manager på Fredriksons.
Utmaningarna handlade om flera saker, inte minst om höga svetstekniska krav, som krävde en ny teknik för vissa svetsfogar. Problemen löstes bland annat efter ett samarbete med Högskolan Väst.
– Ett gott samarbete med Högskolan Väst och leverantörer ledde till att vi kunde satsa på rätt svetsteknik och vågade investera i ny utrustning och ny fabrik, säger Elf.
Men det krävdes mer: För att tillverka den nya energilagringstanken behövdes både ny svetsutrusning och en investering i en ny modern produktionsenhet. Företaget beslutade därför att bygga en fabrik på 700 kvadratmeter i Vadstena.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Simulering & Analys: Nytt MATLAB-test ger användare möjlighet att utveckla, mäta och hantera dynamiska...

Bland CAE-utvecklarna på sub-PLM-området simulering och analys är MathWorks med sina lösningar MATLAB och Simulink den näst mest framgångsrika marknadsaktören efter ledande ANSYS. MathWorks kunder investerar nära 1,2 miljarder dollar, motsvarande 12,6 milarder kronor, i bolagets produkter och man har därmed 14,4 procent av CAE-segmentets marknadstotal.
Båda lösningarna är synnerligen ofta använda både i industriella verksamheter och på akademisk forsknings- och utbildningsnivå. Det är framför allt inom fordons-, flyg-, kommunikations-, elektronik-, industriell automation och andra industrier som dessa mjukvaror används. I detta är MATLAB en programmeringsmiljö för algoritmutveckling, dataanalys, visualisering och numerisk beräkning. Detta emedan Simulink är en blockschemamiljö för simulering och modellbaserad design av multidomän- och inbäddade ingenjörssystem.
När bolaget nu presenterar Release 2023a (R2023a) av produktfamiljerna MATLAB och Simulink är det därför ett släpp som är stort intresse på många håll. Sammanfattningsvis är det mest intressanta i nyhetsväg att R2023a introducerar två nya produkter och förbättrade funktioner som gör att ingenjörer och forskare kan hantera och dokumentera sina MATLAB-kodprojekt betydligt bättre. Med MATLAB Test blir det t ex möjligt för användare att utveckla, mäta och hantera dynamiska tester av MATLAB-kod i stor skala. Nyheterna inkluderar nya och uppdaterade blockset och verktygslådor som förenklar modellbaserad design för flyg-, fordons- och trådlös kommunikationsindustri.
- R2023ans nya produkter är designade för ingenjörer och forskare som måste bygga säkerhetskritiska system effektivt, säger MathWorks produktmarknadschef David Rich, och tillägger: "Våra kunder kommer att uppleva ökad kvalitet och automatisering inom sina DevOps-arbetsflöden med dessa nya produkter och förbättrade funktioner."
Klicka på rubriken för att läsa mer om de nya versionerna.

RISE driver tre förberedelseprojekt i Sveriges stora innovationsatsning – Impact Innovation

Impact Innovation är Sveriges stora innovationssatsning för 2030-talet och drivs av Energimyndigheten, Formas och Vinnova. Idag berättar man att RISE - det statliga forskningsinstitut som samverkar med akademi, näringsliv och samhälle - har fått klartecken för tre förberedelseprojekt som ska leda till nya aktörsdrivna och långsiktiga innovationsprogram för systemomställning; ”Att stärka den sociala väven”, ”En cirkulär batterivärdekedja för ett hållbart elektrifierat samhälle” och ”Industrins hållbara digitala värdesystem.”
– Breda utmaningsdrivna samverkansprogram är viktiga för att samla aktörer kring samhällets och näringslivets utmaningar och driva fram nya innovationer. Det är grunden för en hållbar utveckling i Sverige och en stark konkurrenskraftig industri. Vi på RISE är därför stolta att kunna bidra brett i denna satsning. Det kommer lägga grunden till fortsatt svensk konkurrenskraft under lång tid framöver, säger Monica Ringvik, CTO på RISE.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

AUTOMOTIVE/Intelligenta sensorer: KTH, Telenor och Volvo Cars testar ny digital infrastruktur för självkörande fordon

För första gången i Sverige ska självkörande fordon med stöd av smart infrastruktur testas i stadsmiljö och på motortrafikled. Med hjälp av datakraft i 5G-nätet och intelligenta sensorer kommer självkörande fordon att ha direktkontakt med omvärlden, till exempel med trafikljus. Projektet som ska planera och genomföra testerna har fått finansiering av Vinnova och uppstart sker under våren.
Med i projektteamet finns representanter från KTH, Telenor, Volvo Cars och XENSE Vision. Volvo Cars står för fordon medan Telenor står för 5G-lösningar och XENSE för sensorerna.
- Tester med självkörande fordon har pågått länge och tack vare 5G är vi nära att se dem verka skarpt i samhället. För att minska gapet mellan den självkörande bilen i forskningsmiljö och kommersiellt bruk adderar vi kommunikation med samarbetande vägtrafiksystem och edge computing. Under tiden bilen är i rörelse hämtar den information från omgivningen för att identifiera köer, hastigheter, trafikljus osv, helt utan fördröjning. I takt med att 5G blir mer utbyggt kan vi nu testa säkerhet och tillförlitlighet i riktig trafik, naturligtvis bevakat av en person som sitter i bilen, säger Malina Borg Sigg, 5G-expert på Telenor.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Success Stories

Industriellt

Success Stories

Intressant på PLM TV News

PLM TV News

PLM TV News

PLM TV News

PLM TV News

PLM TV News

Aktuell ANALYS

Aktuell Analys

Aktuell Analys

3D-printing

Block title