Övrigt

Konsulten Cognizant meddelar idag att man har förnyat sitt avtal med Volvo Cars kring tjänster inom finans, redovisning och inköp. Avtalet innefattar Volvo Cars globala lösningar för hantering av leverantörsskulder, kundfordringar, samt direkta och indirekta inköps- och logistiktjänster.
Enligt det nya treåriga avtalet ska Cognizant hjälpa Volvo Cars att samordna sina finans-, redovisnings- och upphandlingsprocesser, samt att implementera intelligent processautomation för att öka effektiviteten och stödja den pågående digitala transformationsresan. Genom att använda sig av automatiserad och kontaktlös fakturahantering och lösningar för snabb hantering av leverantörs- och kundfrågor genom biljettverktyg, kommer Volvo Cars också att kunna minska sina kostnader för affärsprocesstjänster och förbättra sitt övergripande verksamhetsresultat.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Kan industriella IoT-lösningar spela någon viktigare roll för att nå hållbarhetsmålen?
Frågan är förstås hyperaktuell och svensk-schweiziska verkstadskoncernen, ABB, har tittat närmare på saken i en undersökning. "Miljarder bättre beslut" heter den och målet är att belysa rollen för industriella IoT-lösningar för att nå hållbarhetsmål samtidigt som den stärker den industriella arbetskraften.
Ett intressant faktum från studien är att 72 procent av företagen uppger att de ökar investeringarna i industriell IoT specifikt för att möta hållbarhetsmålen. Samtidigt visar det sig att av de 765 internationella beslutsfattarna som intervjuats har bara 35 procent implementerat industriella IoT-lösningar (IIoT) i stor skala, även om 96 procent anser att digitalisering är "viktigt för hållbarhet". Ett intressant gap som måste fyllas, menar chefen för ABBs affärsområde Process Automation, Peter Terwiesch.
- Hållbarhetsmål är mer och mer en avgörande drivkraft för affärsvärde och företagsrykte. Industriella IoT-lösningar spelar en allt viktigare roll för att hjälpa företag att uppnå säkra, smarta och hållbara verksamheter. Att låsa upp insikter gömda i operativ data har nyckeln till att möjliggöra bokstavligen miljarder bättre beslut inom industrin och att agera på dem, med betydande produktivitetsvinster, minskad energiförbrukning och lägre miljöpåverkan, tillägger han.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Addnode-koncernen, med bl a dotterbolagen TECHNIA inom PLM och Symetri inom Design Management, avslutade helåret 2021 med ett strålande fjärdekvartal. Nettoförsäljningen gick upp med 21 procent och landade på drygt 1,1 miljard. Medan vinsten för samma period ökade från 55 till 80 miljoner.
För helåret ser det också bra ut: Addnode passerade när det gäller intäktssidan milstenen 4 miljarder - knappt ca 4,1 miljarder blev det, vilket också det var en ökning jämfört med tuffa pandemiårssiffrorna för 2020, som var 3,8 miljarder. Totalt en ökning med 7 procent.
För PLM-konsulten och dotterbolaget TECHNIA innebar helåret 2021 en liten ökning av intäkterna från 2020 års 1,1 miljard till drygt 1,2; medan Design management-benet, med Symetri i spetsen, nådde nära nog jämnt skägg, med en marginell intäktsminskning från 1,86 miljard till 1,85. Den stora ökningen för året kom istället inom Process management-området där intäkterna gick upp från 827 miljoner till strax över 1 miljard.
- Under 2021 levererade Addnode Group det bästa resultatet någonsin. Vi har blivit än starkare inom våra fokusområden; digitala lösningar för design- och ingenjörsverksamheter, bygg och fastighetsförvaltning och offentlig förvaltning. Viktiga delar som gjort detta möjligt är expansion av produkt- och tjänsteerbjudanden, kompletterande förvärv och expansion till nya geografiska marknader, säger koncernchefen Johan Andersson i en kommentar.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Enligt SCB har antalet systemutvecklare i Sverige ökat med 34 procent under de senaste sex åren och är numera ett av landets vanligaste yrken. Det är bland annat resultatet av medvetna satsningar från branschorganisationer och många nya utbildningar inom området. Men det räcker inte, menar Daniel Wand på OutSystems.
Allt fler verksamheter digitaliseras och nästan alla företag, oavsett bransch, behöver hantera olika typer av programvaror och applikationer. Det fortfarande för få utvecklare för att svenska företag och organisationer ska klara av alla digitaliserings- och moderniseringsprojekt. Siffror från branschorganisationen Techsverige visar att det under kommande år, 2022, saknas 70 000 IT-proffs i Sverige och det man mest skriker efter är programmerare.
Vi har helt enkelt kommit till en punkt där det inte räcker att försöka starta fler utbildningar, vi måste försöka göra mer med det vi har, menar Wand.
Klicka på rubriken för att läsa hela gästkrönikan.

Lagerlogistik är en av de tyngsta områdena inom retail-företag av Julas storlek. Hur kan verksamheten effektiviseras, är en fråga som alltid är aktuell. Idag kommer ett svar när bolaget annonserar att man tar ett nytt steg och satsar på autonoma truckar till centrallagret i Skara. Satsningen, som har utvecklats tillsammans med Toyota, ska effektivisera arbetet med Julas logistik.
– Vi investerar för framtiden. Denna satsning stärker Julas konkurrenskraft och affärsidé att vara lågpris och ta ansvar för låga kostnader, och skapar förutsättningar för en fortsatt lönsam och hållbar tillväxt. Jula är ett familjeföretag som är långsiktiga och vill vara i framkant med att utveckla framtidens logistik, säger Christian Blank, logistikdirektör på Jula.
I avtalet med Toyota Material Handling gällande s k AGVs (Automatically Guided Vehicles) framgår att de förarlösa truckarna ska utföra transportuppdrag i den delen av Julas centrallager, som består av mobila pallställ och som totalt innehåller 190 000 pallplatser.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Digitaliserad produktionsmetodik sprider sig idag explosivt. Men ny teknologi som slår igenom har en tendens att förändra en rad processer och aktörerna på dagens industriella arenor måste ta djupa grepp för att hänga med i utvecklingen. Lastbilstillverkaren Scania är ett bra exempel på hur förändringens vindar slår igenom.
På Scanias produktionsanläggning i Oskarshamn tillverkas lastbilshytter och här arbetar cirka 2 800 anställda med hela kedjan från plåtpressning till komplett kundanpassad hytt. Många av medarbetarna har börjat direkt efter gymnasiet eller högstadiet och har lärt sig yrket på företaget. De ska nu med på tåget in i den digitala produktionsvärld som utvecklas på företaget.
Här förbereder sig nu Scania, med kompetensutvecklaren Roger Karlsson och hans kollegor på HR-avdelningen, för en av de hittills största insatserna någonsin för att utveckla den kunskap som behövs. Bland annat med skräddarsydda kurser på Högskolan Väst.
– Vi är precis i starten på ett stort teknikskifte och kartlägger vilka nya roller och vilken kompetens som behövs framöver. Inom tio år kommer vår tillverkning att präglas av digitaliserade produktionssystem där exempelvis kollaborativa robotar sköter tunga och monotona arbetsmoment som idag görs manuellt, säger Roger Karlsson.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Inte så oväntat hamnade till slut Volvo Cars och Northvolts planerade batterifabrik i Göteborg. När Göteborgs Stad idag avslöjar att man tecknat en avsiktsförklaring med Volvo Cars och Northvolt om etablering av en ny fabrik för produktion av litiumjonbatterier så lokaliseras den i direkt anslutning till Volvos befintliga Torslanda-fabrik.
Batterifabriken ska börja driftsättas under 2025 och fullt utbyggd leverera batterier till närmare en halv miljon bilar årligen. Fabriken kommer att sysselsätta uppåt 3000 personer inom produktion, stöd och ledning och bli den första produktionsanläggningen inom ramen för ett nytt samägt bolag. Volvo Cars och Northvolt investerar 30 miljarder kronor i sitt joint venture.
– Att etablera denna gigafabrik i Göteborg är ett avgörande steg, både för att fortsätta att transformera en av de mest dynamiska fordonsregionerna i världen, och för att bli den ledande globala leverantören av hållbara batterier, säger Peter Carlsson, medgrundare och VD för Northvolt.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

E-MOBILITY. Candelas elbåtar med bärplan börjar synas och fånga in fler delar av världen. Idag meddelar bolaget att man tar sig in på den Nya Zeeländska marknaden genom ett samarbete med det lokala aktören, Next Generation Boats. På önskelistan stod Candelas C-7 modell, vilken beräknas komma dit i början på april, följt av den större C-8:an i slutet av året.
Det är heller ingen dålig marknad man tar sig in på. Nya Zeeland har en av de högsta nivåerna av fritidsbåtsaktivitet per capita i världen. Miljömässigt är detta en fullträff för de lokala marina förhållandena. Landets orörda marina miljöer har inte mått bra av ökande negativa effekter från utsläpp och buller från konventionella motorbåtar.
Till bakgrunden med Candela hör också att bolaget är inne i en mycket expansiv period på flera sätt: Så sent som i december 2021 tog Candela i en ny investeringsrunda ledd av Wallenbergs EQT och med stöd av TED talks Chris Andersson in 24 miljoner euro, runt en kvarts miljard kronor. ledd av EQT Ventures med stöd av TED talks Chris Anderson. Pengarna används för att skala upp utvecklingen av elektriska färjor samt bygga en robotiserad fabrik.
– Vi har visat att vår bärplansteknik är nyckeln till att göra elektriska båtar kommersiellt gångbara. Vi ser ett nästan obegränsat intresse för vår nya Candela C-8 och även för de kommersiella färjor vi utvecklar, säger Gustav Hasselskog, grundare och VD för Candela.

PREVAS GRADERAR UPP McNeils MES. Industrikonsulten Prevas berättar idag case-storyn om när läkemedelsföretaget McNeil i Helsingborg skulle uppgradera sitt PAS-X, det övergripande MES-system som styr och övervakar stora delar av produktionen. För detta anlitades Prevas för att utveckla ett middleware som minimerar risken för felaktiga manuella inmatningar.
– Målet var att knyta ihop automationslagret med MES-lagret, säger Mårten Åkesson, chef för automationsgruppen på McNeil. Tidigare var det operatörerna som utgjorde kopplingen mellan de två systemen, vilket innebar en risk för felinmatningar och kvalitetsavvikelser, utöver att det var onödigt arbete. Under våra interna diskussioner kom vi fram till att vi ville bygga systemet på en konfigurerbar standardplattform som kan användas även för andra applikationer utöver PAS-X framöver.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Hur ser ett optimalt PLM-system ut? Frågan är förstås inte ny utan har alltid ansatt de som har till uppgift att skapa ordning och reda i ständigt ökande och alltmer komplexa datavolymer och dess hantering. Men problematiken och kraven stannar inte där, läget har komplicerats än mer av den explosiva teknologiutvecklingen, ofta sammankopplad med förändrade affärsmodeller och -förhållanden. Hur får man ihop det gamla, inte bara med det existerande, utan också med det som ligger inom den framtida synbara horisonten och förändrade affärstrukturer?
För den som utvecklar flygplan är detta en grannlaga uppgift. Fråga Erik Herzog, technical fellow på systems engineering-området eller Johan Tingström, enterprise architect, båda i Saab ABs affärsområde Saab Aeronautics, framför allt känt för utveckling och tillverkning av stridsflygplanet JAS Gripen. De vet var utmaningarna ligger när det gäller dataintegritet, -interaktivitet, -spårbarhet och -kopplingar till nya och utökade affärsmodeller.
- Här finns en rad aspekter. Utvecklingen inom PLM området går fort och äldre teknik och system lever inte för evigt. Givet att vi som företag har produkter som lever extremt länge som 30, 40 kanske t o m 50 år så är det inte rimligt att alla produkter ska, eller ens kan, finnas i samma PLM-miljö. Vi måste för varje ny produkt kunna göra ett nytt val, säger Herzog till PLM&ERP News när vi träffas för en diskussion kring krav, utmaningar och möjligheter att flytta fram positionerna och för detta bolag, som har ambitioner att skapa vad som kan bli ett ultimat PLM-upplägg. Han tillägger att, ”vi som företag hamnar i samverkanssituationer med varierande partners. Ibland är vi ”large system integrator”, LSI, ibland inte. Det gör att vi måste ha förmågan att anpassa oss till omgivningen – snabbt och till en låg kostnad.”
För att komma dit har man dels gjort en utvärdering av de lösningar man redan idag har på plats och hur en ny arkitektur egenskapsmässigt skulle kunna se ut, som fått namnet Genesis, och dels börjat jobba på ett lösningsförslag inom ramen för Heliple-projektet. Fokus i sammanhanget ligger på OSLC, vilket står för ”Open Services for Lifecycle Collaboration”.
Klicka på rubriken för att läsa mer.