PLM/CAx

MEMS-AVKÄNNANDE ASIC (Application Specific Integrated Circuit). I AI-tidsåldern spelar sensorer en alltmer framträdande roll inom alla industrigrenar, inte minst när det gäller modern fordonsutveckling. Per dags dato kan ett modernt fordon innehålla uppåt 100 sensorer, kopplade till enheter som kan mäta allt ifrån tryck, acceleration och lutning till temperatur, hastighet, elektricitet, vätska eller magnetiska fält. Det finns mer, men en huvudpoäng är att sensorerna matar tillbaka relaterade data till fordonets olika styrenheter, där de i en häpnadsväckande mängd konfigurationer har säkerhetskritiska roller. Detta gör dem till oumbärliga komponenter i ett intelligent fordonssystem.
Det är knappast någon raketvetenskap att räkna ut att området spås en lysande både teknologisk och kommersiell framtid. I det senare fallet finns det analytiker som talar om en tillväxtnivå på nära 12 procent årligen och ett totalt marknadsvärde kring 70 miljarder dollar år 2030 bara för den globala sensormarknaden för fordon.
Då industrisegmentet också är i en konstant utvecklingsfas vad avser själva sensorteknologin, är detta helt klart en mycket konkurrenskraftig och dynamisk industri där de PLM-relaterade EDA-verktygen (Electronic Design Automation) är av framgångskritisk betydelse; något som också syns hos de stora PLM-mjukvarutvecklarna, där framför allt Siemens Digital Industries Software gjort synnerligen stora satsningar på lösningar som kopplar till EDA och fordonsindustrins behov. Men det finns fler aktörer som håller ett högt utvecklingstempo: Cadence, ett klassiskt namn i elektronikdesign-branschen, är en av dem.
Vi ska i dagens artikel titta lite närmare på hur Cadence Managed Cloud Service säkerställer att finska Murata – en av världens ledande tillverkare och leverantör av tröghetssensorer för fordonsindustrin - behåller sin starka marknadsposition på fordonssensor-sidan genom att med Cadence-plattformens digitala molnverktyg säkra en bärande och bred kollaborativ designmiljö.
Murata designar, utvecklar och tillverkar sensorer baserade på patenterad 3D MEMS-teknik i Finland. MEMS, en förkortning av MikroElektroMekaniska System, möjliggör tillverkning av miniatyriserade mekaniska och elektromekaniska element batchvis. I Murata-fallet handlar detta om sensorer som omvandlar tryck eller fysisk rörelse till elektriska signaler. MEMS-gränssnitts-ASICs styr MEMS-elementens beteende och mäter de små signalerna som tas emot från elementet, utför signalbehandling och genererar sedan den digitala utsignalen.
- Cadence-plattformen gjorde det möjligt för oss att snabbt skala upp när ytterligare kapacitet behövdes eller när nya ingenjörer lades till projektet, säger Ville-Pekka Rytkönen, general manager för produktutveckling på Murata Finland, i en kommentar.

2023 var året då AI var på allas läppar – från konsumenter och kreatörer till företagsledare och politiker. Ciscos experter ger i dagens artikel sin bild av nästa steg i utvecklingen.
Enligt rapporten Cisco AI Readiness Index, som släpptes i november 2023, är det svenska näringslivet i en stark utgångsposition när den globala AI-kapplöpningen nu går in i en ny fas. I undersökningen, som bygger på svar från beslutsfattare på över 8 000 företag i 30 länder, placerar sig Sverige bäst av de europeiska länderna när det gäller förutsättningar för att dra nytta av den fortsatta AI-utvecklingen, och placerar sig också långt framme i en global jämförelse. 20 procent av de svenska företagen placerar sig också som ledare i undersökningen, som delar in företag i fyra grupper beroende på nivån av AI-mognad.
Framför allt visar de svenska företagen styrka när det gäller att ha en tydlig och väldefinierad AI-strategi. 66 procent uppger att de har en väldefinierad AI-strategi i bruk, vilket är betydligt högre än genomsnittet. Men rapporten visar också på stora utmaningar och behov av investeringar – både inom hårdvara och nätverk, och inom kompetensutveckling och kultur.
Ingen har kunnat missa hur mycket plats olika former of AI-tillämpningar tagit i det allmänna medvetandet och offentliga samtalet, och enligt Thomas Brännström, CTO på Cisco Sverige, kommer stora steg för tekniken att tas 2024 – även om vi kanske inte kommer att prata lika mycket om dem:
- Mycket av AI-konversationen under 2023 har handlat om slutanvändare och konsumenter, vilket är naturligt eftersom så stora delar handlat om generativa AI-modeller för att skapa exempelvis text och bilder. Men den stora förändingen, där värde och affärsnytta skapas, är i de delar i kedjan där verksamheter skapar produkter och tjänster utifrån tekniken, och hur andra verksamheter sedan tillämpar dem för att nå framgång, säger Ciscos CTO.

ÅRETS PLM-EVENT. Så här i slutet på PLM-året 2023 ska konstateras att ett av de mest intressanta evenemangen var det nyligen avhållna PLM Road Map & PDT Europe 2023 i Paris. Arrangörer är analytikern CIMdata och svenska standards-baserade PLM-utvecklaren Eurostep, nyligen köpt av brittiska försvarsjätten BAE Systems. Konferensens huvudämne var den digitala tråden. Att detta var intresseväckande behöver ingen tvivla över, vilket inte minst manifesterades i form av ett utsålt hus. Konferensens huvudrubrik var: “The Digital Thread in a Heterogeneous, Extended Enterprise Reality.” Varför var intresset så stort?
Skälen är många, men på en grundläggande nivå är detta med den digitala tråden ännu inte mainstream. Frågorna är många, medan erfarenheterna är begränsade, även om arbetet kommit igång på flera ställen. Men vad går egentligen den digitala tråden ut på? CIMdata-chefen Peter Bilello hade i Paris en bra beskrivning av helhetsbilden:
- I huvudsak är den digitala tråden en karta över beslutsnoder, som ser ut som ett slags spindelnät, sa han. För vissa är ett sådant nät egentligen en mer realistisk representation av hur data och processer är sammankopplade i företag under deras produkters livscykler. Dessa ”webbar” behöver i konceptet koppla samman hundratals, tusentals och kanske miljontals informationsnoder och datalager, och det är där värdet förväntas finnas.
Utmanande? Absolut, konstaterade arrangörsstabens Håkan Kårdén:
- De stora trenderna är tydliga och konferensen visade att många tagit sikte på och även börjat genomföra transformationen mot att bli datadrivna ”enterprises”. Det är inte lätt, men nödvändigt för att etablera sånt som den digitala tråden. Samtidigt är det många som hellre talar om ”business transformation” än om digital transformation. Bilden är komplex när många klassiska ”PLM-sanningar” ställs mot den nya tidens möjligheter. Här styr nu inte bara löftena från de nya teknologierna, utan lika mycket blir det en fråga om affärsutveckling. Detta sagt förväntas det nya påverka inte bara den digitala tråden utan i stort sett allt annat också. Idag är det t ex högst tveksamt hur AI skulle klara av nyckelområden som systemkonfiguration inom flygplansdesign, som kräver förståelse på djupet.
De här frågorna blir särskilt intressanta i skenet av den imponerande talarlistan på konferensen: Bland annat en rad av världens stora företag, framför allt på flyg- och försvarssidan, fanns Boeing, Airbus, BAE Systems och svenska Saab Aeronautics Eric Herzog. Andra intressanta framträdanden, särskilt när det gäller den digitala tråden, gjordes av analytikerna från CIMdata, med Peter Bilello och James Roche, liksom Eurostep-chefen Mattias Johansson och PLM-bloggaren Jos Voskuil.

Storkonsulten BOSTON CONSULTING GOUP (BCG) ställer frågan i rubriken i sitt senaste nyhetsbrev apropå Googles lansering av Gemini. Denna, menar man, kan ses som det senaste framsteget inom generativ AI, och lyfter i hög grad fram en förändring mot multimodalitet.
Men först, vad innebär begreppet ”multimodalitet”? Det kan förklaras på följande sätt: Multimodal AI är ett nytt AI-paradigm, där olika datatyper, t ex bild, text, tal, eller numerisk data, kombineras med flera algoritmer för intelligensbearbetning; allt i akt och mening att på sista raden uppnå högre prestanda. Multimodala generativa AI-system förlitar sig vanligtvis på modeller som kombinerar ovan nämnda typer av indata. AI-lösningen konverterar sedan dem till utdata, som också kan innehålla textbaserade svar, bilder, videor och/eller ljud. Sett till denna definition är sålunda ChatGPTs uppgradering är ett anmärkningsvärt exempel på ett multimodalt AI-system.
”Istället för att använda en enda AI-modell utformad för att fungera med en enda form av input, som en stor språkmodell (LLM) eller tal-till-röst-modell, arbetar flera modeller tillsammans för att skapa ett mer sammanhängande AI-verktyg,” skriver BGC. Till bakgrunden hör att vid lanseringen revolutionerade ChatGPT (GPT3.5) innehållsproduktionen, och efterföljande stora multimodala modeller (LMM), som GPT4 och Gemini, har båda potential att revolutionera sektorer som tillverkning, e-handel och jordbruk, varav tillverkningssidan är särskilt intressant för PLM&ERP News läsare. Hur då? Genom att snarare vara tränade på bara text är de nya LMMerna tränade på bilder, kod och text. Med Gemini får man dessutom ljud och video i tillägg. Plötsligt får Ain därmed kapacitet att direkt uppfatta den fysiska världen. Med ytterligare tillägg av nya modaliteter och i open source-miljöer, kan LMMs industriella industriella tillämpningar vässas ytterligare.
- Sådan multimodal förmåga kommer att förändra industrin, säger dr Leonid Zhukov, chef för BCG Global AI Institute, och tillägger: ”Traditionell AI är begränsad av förinställda regler – användare bestämmer vad de vill att AI ska göra och tränar den för den uppgiften. Medan GenAI-modeller frigörs från denna begränsning, går LMMer ännu längre. De kan ta in så många former av data att de skulle kunna reagera på till synes obegränsade situationer i den fysiska världen, inklusive de som användare inte kan förutse.”
Några sådana industriella tillämpningar skulle kunna vara handla om prediktivt, förutsägande underhåll, och optimering av produktionsanläggningar. Men mer då?
Klicka på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News.

SAMARBETAR BL A MED ERICSSON OCH SKF. Kvalitetsfrågorna är viktigare än någonsin. Det hävdar inte utan goda skäl Roy Andersson, professor i kvalitetsteknik som forskar om hur företag blir resilienta. Han konstaterar att företagen generellt sett blivit mer riskmedvetna på grund av covid-pandemin och kriget som pågår i Ukraina.
– De företag som har de bästa försörjningskedjorna kommer att vara bäst rustade i framtiden, säger Andersson.
Vad handlar hans forskning om?
– Jag undersöker faktorer som gör företag mer motståndskraftiga, främjar en riskmedveten kultur inom företag och deras försörjningskedjor. Några av faktorerna är att företag idag måste förstå vikten av att vara innovations- och designledda och samtidigt vara flexibla och robusta – både inom företaget och i deras försörjningskedjor. De företag som har de bästa försörjningskedjorna kommer vara bäst rustade i framtiden.
SKF och telekomgiganten Ericsson är några av de företag Roy Andersson samarbetar med i sin forskning. Möt honom i dagens kortintervju kring varför kvalitetsfrågorna växer i betydelse.
Klicka på rubriken för att läsa hela intervjun med Roy Andersson på PLM&ERP News.

En av Siemens Digital Industries Softwares starkaste distanser är lösningar som kopplar ihop produktutveckling och tillverkning. Det finns i detta en rad lösningar med siktet inställt på öppenhet för att riva barriärerna mellan dessa traditionellt silofierade domäner. Detta färgar väl in i en verklighet där de flesta företag landat i PLM- och automations-system med varierade uppsättningar av mjukvaror, vilket gör de industriella landskapen tämligen disparata. För att kunna utnyttja data optimalt krävs därmed att kopplingsbarheten är omfattande och inte för komplex. Visst blir det enklast att riva barriärerna i homogena miljöer, men poängen med att bottna sina lösningar i en disparat verklighet ger bolaget stora förtjänster.
I Siemens mjukvarumiljö tar sig i detta uttryck främst i bolagets Xcelerator-portfölj och en del i denna portfölj är Opcenter-familjen, som är ett tydligt uttryck för viljan att skapa smidiga flöden i hela produktframtagnings-processen. Mer specifikt för tillverkningsbitarna finns dels Opcenter APS för produktionsplanerings- och schemaläggning av produktion, som synkroniserar tillverkningsprocesserna. Utöver detta finns sedan Opcenter Execution Discrete- och Process-plattformarna, som är dedikerade för tillverkningens exekvering (MES).
Dagens aktualitet i detta är en uppdatering och vässning av Opcenter APS-mjukvaran. Denna plattform kan användas för långsiktig strategisk planering som omfattar månader och år, taktisk planering på medellång sikt med några veckors planeringshorisont och för detaljerad sekvensering och schemaläggning. Vidare kan Opcenter APS installeras ”out-of-the-box” och anpassas och konfigureras efter behov. Den kan användas fristående för att hantera planering och schemaläggning, men är också designad för integration med annan programvara som ERP, MES, datainsamling, prognoser, efterfrågeplanering och OEE-applikationer. Det senare, OEE står för ”Overall Equipment Effectivenes” och handlar om nyckeltal för övervakning och förbättring av effektiviteten i tillverkningsprocesser avseende maskiner, celler, linjer eller fabriker.
Bland förbättringarna finns bl a ett nytt modernt användar-gränssnitt och integrationer på MOM-sidan (Manufacturing Operations Management). Men vilka är de andra förbättringarna?
Klicka på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News.

GÄSTKRÖNIKA av HEXAGON Asset Lifecycle Management Intelligences MARI Synnøve HELGELAND. Att avgöra om ditt företag är försäkrat mot cyberattacker är inte så enkelt som man kan tro. Cyberattackerna ökar vilket leder till att begränsningar i försäkringsvillkoren och ibland går det inte att få försäkring över huvudtaget.
Samtidigt är Sverige är ett av världens mest digitaliserade länder, men samtidigt halkar cybersäkerheten efter. Det konstaterar SFM, Svenska Försäkringsförmedlares förening och Truesec i en gemensam rapport om den svenska cyberförsäkringsbranschen. Av totalt 27 miljarder kronor i premieinbetalningar 2021 gick cirka 800 miljoner till cyberförsäkringar. ”Sedan dess har premierna gått upp rejält, samtidigt som det blivit svårare för företag att avgöra om de får det skydd de behöver. Vissa företag kan inte ens få cyberförsäkring, eftersom de enligt försäkringsbolagen saknar det mest grundläggande skyddet. Eftersom den svenska försäkringsbranschen för cyberattacker är nyare, vänder sig många företagsbolag i London som har längre erfarenhet av cyberförsäkringar,” skriver dagens gästkrönikör på PLM&ERP News, Mari Synnøve Helgeland, Hexagon Asset Lifecycle Intelligence, Norden.
Industriföretag har det extra svårt att få cyberförsäkringar. Försäkringsgivare räknar ut premiärnivåerna genom att företagen beskriva vilka åtgärder som har genomförts för att stärka cybersäkerheten i relation till IT-utrustning som bärbara datorer och servrar, men även vad gäller industriutrustning som kontroll- och SCADA-system. Dessa saknar ofta grundläggande säkerhetsskydd som kryptering av lösenord och tvåfaktors-autentisering, vilket försvårar processen.
En konklusion är att företag måste bli bättre på att minska sin egen utsatthet, hävdar Helgeland. Förra året ökade cyberattackerna mot Internet of Things (IoT)-enheter med 400% enligt cybersäkerhetsföretaget Zscaler. Så, hur kan man agera för att få ner premienivåerna och få dem att täcka större delar av verksamheten?
Klicka på rubriken för tt läsa mer på PLM&ERP News.

MEDICINTEKNIK. En intressant nyhet på robotområdet i veckan är ABB Robotics meddelande om att man har ingått ett strategiskt samarbete med XtalPi för att producera ett antal automatiserade labbarbetsstationer. De nya automatiserade laboratorierna kommer att vässa produktiviteten för FoU-processerna inom bioläkemedel, kemiteknik och kring nya energimaterial. En nyckelroll i detta spelas av ABBs cobotar som kan användas i tillämpningar som transport av prover, tester och kvalitetskontroll. Ordet cobot kommer från sammanslagningen av de engelska orden: "collaborative” och ”robot". Det som skiljer en cobot från en traditionell industrirobot är att coboten har förmåga att jobba nära sina mänskliga medarbetare på ett säkert sätt. På så sätt kan människa och cobot arbeta tillsammans med gemensamma uppgifter.
XtalPi arbetar med att driva på en intelligent och digital omställning inom biovetenskap och nya material i kemikalieindustrin. 2022 köpte detta AI-teknikföretag in över 100 GoFa-cobotar för att skapa automatiserade labbarbetsstationer vid testanläggningen i Shanghai, i Kina. GoFa är en av ABBs senaste tillskott i gruppen av kollaborativa robotar. GoFa har en klassledande räckvidd på 950mm och är snabbare än de andra kollaborativa robotarna i sin klass.
Till saken hör vidare att XtalPi i år lanserat det automationscentrerade varumärket XtalPi Intelligent Automation i syfte att bistå forskare med hjälp av automationsutrustning. Tillsammans med ABB Robotics använder sig XtalPi Intelligent Automation av GoFa-cobotar för att automatisera de syntes- och kristalliseringsprocesser som används vid framtagningen av nya läkemedel och material för deras kunder.
- Vårt samarbete med XtalPi är ännu en milstolpe för våra kollaborativa robotar inom biovetenskap, säger Jose-Manuel Collados, chef för Service Robotics Product Line på ABB Robotics. Hur då?
Klicka på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News.

Geopolitiska spänningar, osäkra leveranskedjor, ökande kostnader och tuffa hållbarhetsmål; utmaningarna för tillverkningsindustrin är många. Samtidigt dyker nya teknologier upp och det är i det här gränslandet innovation uppstår. I dagens gästkrönika har Stephan Garber, ansvarig för Protolabs i Norden och Baltikum, plockat ut fyra innovationstrender att hålla koll på det kommande året: Smarta fabriken, decentraliserade tillverkningsenheter, robotik och nya material och hållbarhet.
Inte minst det senare är ett givet fokus i skenet av klimat-, temperatur- och utsläppseffekter. ” Branscher som flyg- och rymdteknik samt fordons- och energibranschen har lagstiftade mål de måste nå, som nettonoll till 2050. Det innebär att en stor del av deras produktutveckling handlar om utfasning av fossila bränslen och införandet av ultraeffektiva tekniker, skriver Garber.
Klicka på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News.

Hur kan AI och simulering lösa komplexa problem inom tillverkningsindustrin? Hur ser framtidens automationslösningar ut? Och varför är mångfald och inkludering viktiga perspektiv inom produktionsteknik?
Det var några av de viktigaste frågeställningarna som avhandlades på det årliga eventet Automationsdagen. Eventet var som vanligt välbesökt och denna gång slogs besöksrekord. Med 120 företag, 24 utställare och nästan 300 deltagare som möttes på Produktionstekniskt centrum i Trollhättan för att ta del av det senaste inom automation och digitalisering för tillverkningsindustrin.
Under ett tiotal seminarier lyftes aktuella utmaningar och trender inom tillverkningsindustrin. Representanter från företag som Evoma, Wargön Innovation, Göteborg Tekniska College och NOVO Energy gav inspirerande föreläsningar om flera högaktuella frågor. Fokus under automationsdagen låg på AI, Artificiell Intelligens, men även hållbarhetsfrågorna och cirkulartitet diskuterades flitigt.
Klicka på rubriken för att läsa mer.