Tillverkning

Dassault Systèmes Norden-bas, Thomas Lindström, har en obändig tro på framtiden och vad han beskriver som, "ett pågående paradigmskifte från rena PLM-system till affärs- och innovationssystem med avgörande betydelse för framgångsrik produktframtagning och digital transformation." Självklart menar han att Dassaults plattform, 3DEXPERIENCE, dess appar - med CATIA (CAD), ENOVIA (cPDm), SIMULIA (Simulering & Analys), DELMIA (Digital Manufacturing) och mycket mer, tjänster inkluderade - är den mest lämpade miljön för detta. Det ligger i sakens natur. Men lite mer exakt – vad bygger han denna övertygelse på? Varför är 3DEXPERIENCE den lämpligaste miljön? Och hur ser teknologitrenderna ut som leder till plattformen?
- Det finns förstås många trender beroende på vilka områden vi adresserar, men i ett övergripande perspektiv är molnutvecklingen den kanske viktigaste just nu. Övergången till molnet är tydlig och man vill i detta främst ha ”out-of-the-box-lösningar” (OOTB) för att undvika kostnader kring mjukvaru-uppgraderingar, underhåll och även för att få bekvämligheten med en hostad IT-infrastruktur, säger Lindström. Idag har de flesta vant sig vid värdena som följer med SaaS som affärsmodell (Software-as-a-Service) med mjukvaror, modeller och data tillgängliga när som helst och var som helst. Detta är en av de stora nyckeltrenderna som öppnar dörren till andra. Här har Dassault också utvecklats mycket snabbt och vi har idag t ex betydligt fler roll-möjligheter i molnet än i lokalt installerade system.
Tanken med de dörrar som öppnas mot andra kapabiliteter är intressant. Med sådant som alltmer djupgående mjukvaru-integration, plattformisering, generativ AI, digital tvilling- och trådteknologi, simuleringens expansiva betydelse, modellbaserade systemlösningar och annat har molnet som teknisk plattform alla möjligheter att erbjuda den holistiska helhet och det programutbud som krävs. SaaS-modellen har i detta en rad fördelar. Men hur ser Dassault allmänt på PLM-utvecklingen?
I dagens artikel har vi diskuterat runt vilken roll denna helhet har som stöd i de viktigaste trenderna kring innovativ produktframtagning med Thomas Lindström.
Klicka på rubriken för att läsa hela intervjun med Thomas Lindström.

Hur långt på vägen mot en välfungerande smart fabrik kan man i dagsläget komma med existerande teknologi inom redan tillgängliga 5G-, artificiell intelligens (AI)- och automationslösningar? Det finns förstås flera svar på denna fråga beroende på vem man frågar, men det kanske färskaste exemplet på en lösning kommer idag från Ericsson, Amazon Web Services (AWS) och Hitachi Americas R&D-avdelning. De här tre spelarna har gått samman med målsättningen att lyfta fram förmågan att omvandla tillverkning och förbättra produktivitet, effektivitet, miljöpåverkan och säkerhet, samtidigt som kostnaderna sänks, med hjälp av tillgängliga lösningar. Samarbetet fokuserar på digital video i realtid, artificiell intelligens (AI) och "edge-to-cloud-teknik" över ett privat 5G trådlöst nätverk.
Satsningen har gjorts med privat 5G-infrastruktur vid Hitachi Astemo Americas fabrik för elmotorfordon i Berea, Kentucky, USA. Man hävdar här att resultaten av implementeringen tyder på breda operativa och affärsmässiga effekter, från att förbättra produktkvaliteten till att sänka kostnaderna till att optimera hela ekosystemet i försörjningskedjan.
- De bästa nyheterna med det här samarbetet är att det inte handlar om funktioner som kommer att vara tillgängliga vid någon avlägsen tidpunkt i framtiden, säger Thomas Noren, chef för PCN Commercial and Operations, Ericsson, och fortsätter: "Dessa lösningar kan användas idag inom tillverkningen och företagsmiljöer för att leverera en rad konkurrensfördelar för tidiga användare. Som globala teknikledare har Ericsson AWS och Hitachi America R&D visat hur samarbete kan driva innovation."
Klicka på rubriken för att läsa mer.

JOBBAR MED PLM- och EAM-VERKTYG från DASSAULT SYSTEMES och HEXAGON. Skandinavisk industri kan dra stor nytta av den internationella forskningsanläggningen European Spallation Source (ESS), som PLM&ERP News rapporterat om i flera artiklar. Anläggningen väntas stå klar i Lund 2027. Hitachi Energy är värd för ett möte i Ludvika idag, den fjärde upplagan av Innavation Day, där forskningschefer diskuterar hur industrin konkret kan använda de nya möjligheter som ESS ger för att stärka sin konkurrenskraft.
Sammanfattningsvis ska konstateras att det knappast kan bli mer tekniskt avancerat, komplext och unikt än uppbyggnaden av European Spallation Source, ESS, i Lund. Detta EU-projekt som drivs av 13 länder däribland värdnationerna Sverige och Danmark, är ett av de mest avancerade forsknings- och teknikprojekten för närvarande under konstruktion i Europa.
När forskningsanläggningen står färdig kommer här att finnas en anläggning där partiklar (protoner och neutroner) skjuts från en accelerator i en 650 meter lång tunnel mot ett fyra ton tungt målhjul i volfram som kyls ned med helium. Här frigörs neutroner som leds vidare till flera olika neutroninstrument där experiment och studier på många olika typer av objekt utförs. Upp till 3 000 forskare per år från de medverkande länderna kommer i framtiden att driva projekt inom allt från fysik och biovetenskap till energi och miljöteknologi.
I ett industriellt perspektiv finns en rad spännande möjligheter relaterat till projektet:
- ESS kommer att tillhandahålla unika verktyg med oöverträffad prestanda för att ge nya insikter i materialegenskaper och materialbearbetning, säger Lars Börjesson, professor på Chalmers och ordförande i ESS Executive Advisory Board, ocvh han tillägger: ”Vi behöver se till att dessa verktyg kommer till optimal användning för att lösa vår tids stora utmaningar, så att samhället fullt ut kan dra nytta av denna forskningsanläggning i världsklass. Därför är det viktigt för ESS att träffa företrädare för industrin och diskutera hur anläggningen kan möta deras behov”.
I PLM- och EAM-perspektiven jobbar man i ESS-miljön med digitala verktyg från Dassault Systemes (3DEXPERIENCE och CATIA exempelvis), medan man gällande EAM (Enterprise Asset Management, ”drift- och underhållshantering) satsat på digitala lösningar från svenska Hexagon.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

MÖT Siemens SIMCENTER portföljansvarige, OLA DAHLIN.
Ett av de mer intressanta släppen av nya programversioner inom simulering och analys (S&A) under de senaste veckorna är 2023 års upplaga av Siemens Digital Industries Softwares STAR-CCM+. Denna mjukvara - som också ligger på Simcenter-plattformen och är en del av bolagets integrerade PLM-portfölj, Xcelerator – är framför allt känd som ett av marknadens vassare och mest använda flödesdynamiska simuleringsverktyg (CFD). Mjukvaran har en rad prominenta logotyper på kundlistan, för att ta automotive som ett exempel finns t ex Volvo Group, Volkswagen-ägda SCANIA, Volvo Cars, Polestar, och på den internationella arenan är Daimler Trucks och Jaguar Land Rover goda exempel.
Detta kommer nu inte utan synnerligen goda skäl. STAR-CCM+ har utvecklats snabbt de senaste åren och kan betraktas som en ”best-in-class-lösning”.
Vi har diskuterat kring de förbättringar som kommer med den nya STAR-CCM+-versionen, men också om hur simulering och analys växer i betydelse i alla delar av produktframtagningen, med Ola Dahlin, som är Portfolio Development Executive på Siemens för Simcenterplattformen. Han konstaterar bl a att STAR-CCM+ inte bara ska ses som en CFD-lösning i största allmänhet.
- Precis, STAR-CCM+ är inte bara ett fluiddynamiskt simuleringsverktyg, vi ser lösningen som ett best-in-class simuleringsverktyg, som erbjuder den mest fullständiga uppsättningen av fysiska modeller av alla modelleringslösningar inom CAE. Vi har fokuset på att skapa en verklig multifysikmiljö i Simcenter STAR-CCM+ för att kunna hantera de mest komplexa problemen och effektivisera vägen bra till värdefulla ingejörsmässiga slutsatser.
Den nya 2023-versionen bär också syn för sägen. Här finns en rad förbättringar som lyfter mjukvaran på flera nivåer. Vilka då?
Klicka på rubriken för att läsa mer vilka de viktigaste förbättringarna är.

Battery development, sharpened and sustainable related manufacturing technologies are crucial to continued high growth for the transition to electric cars in the automotive market. But there are a number of challanges that require action, not least because the battery solutions generally are still relatively expensive and one of the dominant cost items for electric cars. After more than a decade of declines, the average prices for lithium-ion battery packs in fact increased to $151/kWh in 2022, a 7% rise compared to 2021 (according to BlombergNEF's annual survey). Since batteries are one of the crucial parts of the total cost for EVs this raises the question of how to bring down the price levels of the battery pieces in order to contribute to further increasing the speed of the transition to the significantly more environmentally friendly electric car solutions. In this, both battery product development and manufacturing are keys, as well as, of course, the price development of the constituent metals. In today's article on ENGINEERING.com, I have discussed what can be done in the product development and manufacturing areas to help increase product realization efficiency, sharpen quality and performance, while shortening development times and reducing prices. An impossible equation? "No, but there are of course some major challenges to get there," says Siemens Digital Industries senior battery director, dr Puneet Sinha, in today's interview on ENGINEERING.com, and continues: “It can take five to seven years or more for companies to go from announcing a gigafactory to stable production at scale,” he claims. “This long scale-up time is a major challenge in this rapidly changing market. With virtual development, digital twins and manufacturing, the conditions change dramatically in everything from speeding up design and construction to creating the layout of the facility with connected, multidisciplinary engineering, where above all the simulation pieces have a key role.”
Click on the headline to be directed to Verdi Ogewell's full article on ENGINEERING.com.

ABB investerar i ett strategiskt partnerskap med Pratexo, ett plattformsföretag för ”edge-to-cloud-acceleration”. Själva begreppet ”edge to cloud” bygger på de alternativa lösningar som blir aktuella när företagsdata inte längre är begränsade till datacentret. Istället genereras data ”vid kanten” i ständigt växande mängder för att bearbetas och lagras i molnet.
Dagens besked om partnerskapet innebär att ABB gör en minoritetsinvestering i Pratexo genom sin riskkapitalenhet, ABB Technology Ventures (ATV). Finansiella detaljer om investeringen avslöjades inte.
Pratexos teknologiplattform stöder IoT- och artificiell intelligens-initiativ som kräver datorkraft vid kanten. Bolagets teknologi möjliggör snabb uppsättning av system som kan behandla enorma mängder data, som genereras av IoT-sensorer. Dessa kan sedan köras i avancerad analys i realtid nära enhetens plats, snarare än i molnet.
Vad ABB tänker sig relaterat till detta är att deras elektrifieringstjänst ska utnyttja Pratexos branschledande utvecklingsplattform (vilken är utan kod), Pratexo Studio, för att accelerera och revolutionera hur digitala ”edge-to-cloud-lösningar” är designade för kunder. Därmed ska kunder kunna fatta bättre beslut för framtida verksamhet.
- Vi har en unik position att stödja kunder i deras digitala transformation oavsett i vilket stadium de befinner sig. Att investera i och samarbeta med innovativa startups som Pratexo främjar våra tekniska tjänster för att ge förbättrade industri 4.0 affärsresultat till våra kunder”, säger Stuart Thompson, VD för ABBs division Electrification Service. "Med den öppna teknikstacken från Pratexo kan vi distribuera och skala övergången sömlöst, säkert och på ett skräddarsytt sätt."
Klicka på rubriken för att läsa mer.

DESIGN I DASSAULT'S CATIA - PLM/PDM I SIEMENS TEAMCENTER. Geelys och Volvo Cars prestandamärke på elbilssidan, Polestar, ska samarbeta med Mobileye om att göra Polestar 4-modellen till den första produktionsbilen med de senares Chauffeur-teknologi för autonom körning. Denna ska integreras av ECARX och med potentiell tillämpning i framtida Polestar-fordon. Om Mobileye ska sägas att deproducerar ledande avancerad förarassistansteknik (ADAS) som redan är monterad på över 150 miljoner bilar världen över.
Polestar 4, som börjar säljas i Kina idag och globalt 2024, lägger grunden för denna teknik genom att från början ha en Mobileye SuperVision-baserad ADAS. De första leveranserna i Kina väntas före slutet av 2023.
- Jag är verkligen nöjd med hur Polestar 4:s produktionsberedskap går framåt. Ett samarbete med Mobileye kan avsevärt driva på innovation i vår Polestar 4 elektriska prestanda SUV-coupé. Vi vet att det inte alltid är roligt och spännande att köra själv – den här tekniken innebär att våra kunder kan möjliggöra autonom körning när de vill, vilket gör alla framtida resor njutbara, säger Thomas Ingenlath, Polestars CEO, i en kommenterar.
När det gäller design-verktygen jobbar Polestar huvudsakligen med Dassault’s CATIA på CAD-området, medan PLM/PDM-bitarna sköts via Siemens Digital Industries Softwares TEAMCENTER. Denna kombination inom den globala automotive-industrin är inte ovanlig. Samtidigt ska dock noteras att Siemens CAD-flaggskepp, NX, har flyttat fram sina positioner inom detta industrisegment de senaste åren och blivit allt vanligare.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

IIoT-lösningarna inom industrin, Industrial Internet of Things, växer snabbt i användning och betydelse bland världens företag. Bara den globala marknaden för IIoT-nätverk, sensorer och med molnet som teknisk plattform förväntas enligt Statista sexdubblas till cirka 3,3 biljoner dollar år 2030, alltså 3 300 miljarder dollar motsvarande drygt 10 gånger så mycket i svenska kronor.
Med dessa svindlande siffror som bakgrund är det högst begripligt att företag letar efter lösningar som kan hantera och tolka de enorma volymer av genererad data som dessa installationer skapar.
Normalt tittar man troligen först, när det gäller industriell hantering av de här bitarna, framför allt efter de lösningar som erbjuds av de tre stora PLM-utvecklarna Siemens Digital Industries, PTC eller Dassault Systemes. Men det finns alternativ, exempelvis då Aras PLM och tyska CONTACTs Elements for IoT.
Analytikern CIMdata har tittat närmare på den senare lösningen och menar i en färsk utvärdering att, ”CONTACTs öppna och modulära IoT-plattform, baserad på industristandarder, är en lösning med potential när det gäller att fullt ut kunna utnyttja digitalisering av de här bitarna.”
Klicka på rubriken för att läsa mer.

NY UNDERSÖKNING FRÅN CAPGEMINI. Majoriteten av företagsledare är positiva till generativ AI och hela tre av fyra anser att fördelarna med generativ AI väger upp nackdelarna.
Det framgår av den nya rapporten ”Harnessing the value of generative AI” från Capgeminis forskningsinstitut. Nästan hundra procent av de intervjuade håller också med om att generativ AI har blivit en fråga för företagens styrelser. Företagen har höga förväntningar på den tekniska utvecklingen och räknar med minskade kostnader på 7 procent redan inom tre år efter en implementering av den nya tekniken och försäljningsökningar med i snitt 8 procent.
Rapporten bygger på ett ovanligt omfattande underlag. Bland annat med 1 000 företag som är intresserade av att utforska generativ AI i 13 länder, bl a USA, Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Sverige. Dessutom genomfördes djupintervjuer med tio branschledare. Den stora majoriteten (99%) av de undersökta organisationerna hade årliga intäkter på över 1 miljard dollar och över hälften (55%) hade intäkter över 5 miljarder dollar.
– Generativ AI är ett kraftfullt verktyg som snabbt kommer att skapa nya värden hos företagen. Därför är det ingen överraskning att det redan står högst upp på agendan i praktiskt taget alla stora företag, säger Thomas Svahn, Chef för Insights & Data på Capgemini Sverige, och fortsätter: ”Fördelarna med generativ AI för både företagen och de anställda är många, men för att kunna skala upp tekniken krävs en strategi som utgår från människan och skapar förtroende och engagemang.”
Klicka på rubriken för att läsa mer.

MÖT SIEMENS DIGITAL INDUSTRIES PUNEET SINHA. PLM och automationslösningar spelar en avgörande roll inom ett av världens hetaste områden just nu: Batteriutveckling och tillverkning. Branschen befinner sig i ett momentum som inte heller förväntas avta under detta decennium. Ett genomsnitt av de viktigaste prognoserna från analytiker visar att området förväntas växa åtta till tio gånger i slutet av decenniet, 2030, från en nuvarande befintlig eller i en nära framtid planerad global kapacitet på cirka 1100 GWh upp till mellan 8000 och 10 000 GWh plus. Av detta beräknar tyska Frauenhofer-institutet att anläggningar i Europa år 2030 kommer att stå för över 1700 GWh.
Med tanke på att en så kallad gigafactory, som man ofta pratar om i batterisammanhang, kostar STORA pengar att bygga är den kommersiella potentialen enorm i de faktorer som krävs för att bygga dessa enheter. Inte minst när det gäller den nyförsäljning som gäller kring de PLM och automationsinvesteringar som behövs för rationell produktframtagning. Därför är det en kommersiellt särskilt attraktiv PLM- och automationsmarknad, där alla de tre stora, Siemens, Dassault Systemes och PTC, har utvecklat olika typer av utvecklingsstöd. Ett exempel: Bara Northvolt One-anläggningen i Skellefteå, med en produktionskapacitet på 40 GWh, kommer i färdigt skick 2024 att ha en prislapp på mer än 400 miljoner dollar, motsvarande nära 45 miljarder kronor.
Att Siemens Digital Industries, med en av marknadens mest långtgående sömlösa integrationer mellan PLM och automationslösningar, har satsat stora utvecklingspengar på området och dessutom nått en position som marknadsledare är inte förvånande. Men hur kom de dit? Vad krävs för att bygga och skala upp toppmodern batteriproduktion? Hur mycket betyder Siemens förmåga att erbjuda sömlösa systemkopplingar mellan PLM och automationsverktyg? Varför har simulering en avgörande roll?
I dagens artikel träffar vi Puneet Sinha, senior direktör med ansvar för batteri-industri på Siemens Digital Industries Software, för en diskussion om detta. - Det kan ta fem till sju år eller mer för företag att gå från att tillkännage en gigafabrik till stabil produktion i stor skala, säger Sinha. ”Den här långa uppskalningstiden är en stor utmaning på denna snabbt föränderliga marknad. Med virtuell utveckling, digitala tvillingar och tillverkning förändras förutsättningarna dramatiskt i allt från att påskynda design och konstruktion till att skapa layouten av anläggningen med uppkopplad, multidisciplinär ingenjörskonst, där framför allt simuleringsbitarna har en nyckelroll.”
Klicka på rubriken för att läsa mer.