Superdatorn Berzelius finns på Nationellt superdatorcentrum och har finansierats av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
Skriver programkod som ingen människa kan göra
NVIDIAs roll i kontexten har varit att bidra med teknik och expertis, dels i perspektivet av implementeringen och dels ifråga om metodik och kunskapsstöd som krävs för att använda superdatorn. Uppgraderingen består bland annat i att man gått från att ha använt 60 av NVIDIAs snabbaste AI-system till att addera ytterligare 34 system.
– Forskare inom AI, till exempel life sciences, behöver ha tillgång till just detta med att skriva programkod. Man behöver kort sagt ett modernt instrument som Berzelius för att skriva mjukvara på ett sätt som ingen människa klarar för att det helt enkelt är för komplext, sa Jensen Huang och tillade: ”Förr satte sig människor vid sina tangentbord och skrev programkod i t ex C++ eller Java vid mjukvaruutvecklingen. Det går inte idag, nu behövs hjälp från en superdator för att kunna processa de enorma mängder data som krävs i den digitaliserade världen. Med hjälp av lösningar som Berzelius har kan man sedan göra förutsägelser som ingen mjukvara tidigare kunnat.
Infrastruktur som krävs för internationell konkurrens
Förutom Jensen Huang medverkade alltså även Anders Ynnerman, professor vid Linköpings universitet och programdirektör på WASP, på presskonferensen. Han konstaterade bland annat att infrastruktur av Berzelius karaktär är en nyckel för AI-forskning och för att kunna konkurrera internationellt.
– Vi tittar på forskningen i Asien och USA, och noterar att dessa forskarna har tillgång till maskiner och databehandling i en skala som vi inte sett tidigare. Därför är det här så viktigt, sa Ynnerman och pekade på områden som språkmodellen GPT-SW3, men även maskininlärnings-projekt för life sciences, förståelse av innehåll och bilder är områden där Sverige ligger i framkant.
Europa står sig väl när det gäller AI och innovativa startups
Ett annat område som kom upp på pressträffen med Ynnerman och NVIDIA-chefen berörde frågor kring hur väl Europa står sig i konkurrensen när det gäller utvecklingen av AI. Laggar Europa efter USA i utvecklingen och är sämre på att få fram vassa startups, som det ibland brukar hävdas i debatten?
– Nej, säger Jensen Huang, titta på eventet vi nu är på här i Stockholm. Det är 500–600 forskare och utvecklare närvarande och som vi arbetar med bara i Sverige. Här finna faktiskt allt från etablerade storföretag till startups. De första vi för övrigt samarbetade med där vi använde AI för att generera nya högpotenta mediciner var Astrazeneca. Likaså har vi jobbat ihop med Volvo för autonoma system och med startups som Einride. Dessutom Spotify, som var en av de tidigare användarna i världen av AI.
Även professor Anders Ynnerman hade synpunkter på ämnet och menade att det både finns mycket kompetens och många innovativa europeiska företag:
– Möjligen, tillade Ynnerman, har Europa från forskningssynpunkt kanske inte alltid varit så bra på att kapitalisera på den innovation och forskning som finns. Men det finns ett väldigt stort intresse. Exempelvis har vi 80 företag med i WASP-programmet.
WASP är en Wallenbergfinansierad forskningssatsning inom AI i Sverige.