Tony Bergström pekar på att systemet – som framför allt riktar sig mot automotive, elektronik, konsumentgods och maskinindustri – är mycket omfattande. TC Cost Management innehåller exempelvis mer än 6 000 fördefinierade produktionsprocesser eller så kan man bygga sina helt unika processer själv. Det är väldigt enkelt att dra din 3D-modell in i systemet och på sekunder få besked om exakt vad komponenten borde kosta. Sedan gäller det bara att säkra att man också får de här priserna hos sina underleverantörer.
Klassisk konstnadsberäknings-ingenjör – ett bristyrke
På många vis, menar Tony Bergström, att den klassiska kostnadsberäknings-ingenjören inom svensk industri idag är ett bristyrke. Så borde det inte vara, med tanke på den avgörande roll en korrekt kostnadsberäkning har för varje industriprojekts konkurrenskraft och överlevnad, säger han:
– Inom fordonsindustrin har man tittat på detta med kostnader på alla nivåer under lång tid, för att lyfta fram ett bra exempel. Marginalerna har varit små och behovet av att kunna säkerställa att man får rätt pris på komponenter och system är av största vikt för att skapa lönsamhet och veta vad som driver kostnader. För detta kan man använda Teamcenter Cost Management-lösningen.
Programmet är en ”stand-alone-applikation”, så det är inte av någon betydelse om den installeras i en utpräglad Siemensmiljö eller i någon annans, som t ex PTC eller Dassault.
– Traditionellt gäller ju här också att vi kopplar upp oss mot affärssystemen där man har all fabriks-, inköps-, material-, valuta- och annan mer administrativt kopplad information.
”Miljontals kronor att spara”
Tony Bergström noterar vidare att ett stort värde är att lösningen är lätt att implementera och att lära sig. Installationen tar en till två dagar och utbildningen tre dagar, sedan tillkommer en del konfiguration av systemet, så säg att man kan vara i full produktion i verktyget på tre till fyra veckor.
Vad kan man spara på att använda detta verktyg?
Bergström berättar om ett företag, vilket är en affärshemlighet, men detta bolag har hittat besparingspotentialer på 120 miljoner kronor inom ramen av ett år bara för en av sina produktfamiljer. Det är förstås siffror som talar ett attraktivt språk för vem som helst inom industriell produktion, som vill stärka konkurrenskraften.
En besparingspotential på 120 miljonerna är förstås intressant. Vad gör man för att hitta såna fantastiska siffror?
– Ja, vi har med lösningen kunnat analysera underleverantörssidan och deras offerter på djupet. Med svart på vitt, som programmet kan visa, är det lättare att komma till sin leverantör och säga: ”Ni tar för mycket betalt. Hur då? Så här ser det ut…”
Hur leder detta vidare? Genom att använda en faktabaserad dialog, säger Bergström:
– Det handlar om sånt som att man hävdar att det går år mer material än det verkligen gör. Eller att kostnaden för arbetstiden är för drygt tilltagen, materialkostnaderna är fel prissatta, processmissar o s v. Det är klart att man kanske inte får hem allt som programmet kommit fram till, men att man efter en förhandling om saken, med dessa fakta på bordet, kanske kan få ner kostnaden med säg 30–40 procent av det man kommit fram till. Det gäller ju mer att vässa sina leverantörer och ha kvar dem, men under större effektivitet gällande de kostnader som kommer vidare till dig som beställare.
Komplex produktframtagning
– Produktframtagningen när det gäller t ex dagens fordon är oerhört komplex och det går egentligen inte att i detalj förstå och hantera alla processer kring detta på ett rimligt omfattande vis. Med vår lösning genererar man en ”offertmall” som ser likadan ut för alla underleverantörer så att de får samma underlag för sina beräkningar. Men i detta inkluderas också att man får svar på det sätt man vill. Alla leverantörer behöver då fylla i de fält man vill ha med i sin offertförfrågan, importerar sedan tillbaks allt till TC Cost Management och får i detta en klar bild över vad som skiljer de svar man fått.
Det kan ju handla om upp till 100-talet olika ”items” som man fyllt i. Vi talar här om allt ifrån maskinkostnader, löner, produktionstider och annat. Siemens har plöjt ner stora belopp för att göra applikationen bättre och bättre och man har lyckats mycket bra.
– Här finns t ex en modul där man kan räkna på verktygskostnaderna som gör det ännu bättre för underleverantörer att träffa rätt när det gäller offertunderlaget, berättar ET Advisory grundaren. Det är ju inte ovanligt att man räknar bort sig på verktyg, som är svår greppat i alla detaljer. Du kan ju få en designändring av din kund, när det gäller just denna designändring behöver ju inte kostnaden på artikeln bli särskilt stor. Men hur slår det på maskin- eller verktygssidan? Ett skärande eller pressande verktyg kan kosta en halv miljon kronor extra, sånt kan betyda skillnaden mellan vinst och förlust.
Finanscheferna har börjat intressera sig
Bergström konstaterar också att man idag trendmässigt ser att också finansavdelningarna börjat intressera sig för de här frågeställningarna. De är oerhört angelägna om att få validerat att deras marginaler håller.
Han pekar också ut ett annat vanligt förhållande när det gäller kalkylsidan. Många lever kvar i Excelvärlden och skapar sina egna verktyg. Detta kan vara bra, men innehåller också sånt som kan utvecklas till stora osäkerheter när det gäller exakthet och förmåga att få med alla detaljer i sin uppställning och möjligheten att integrera med olika system för data-insamling är mycket begränsat.
– Precis, många kör Excel och säger, ”det duger gott”. ”Okay,” svarar vi. ”Men bara för sakens skulle kan vi räkna på en artikel som ni har offererat, så jämför vi vad ni kommit framtill med vad vår lösning kommer fram till och vilken detaljnivå vi jobbar på. Det är fair and square.” Det intressanta här är att vi alltid kommer till ett lägre pris.
– I Tyskland och inom landets industri är noggrannhet i detta A och O. Man räknar på allt och den som inte gör det skulle inte ligga bra till vid utvärderingar innan man lägger ut en order eller en beställning. Inom tier 1 använder man lösningen för att få säkra svar på sina offertförfrågningar. Man måste ju för den egna säkerhetens skull också veta om man exempelvis kan få en lönsamhet för det man offererar över en treårscykel. Man vet ju att OEM:erna kommer tillbaka varje år efter egna interna utvärderingar: ”Nu har vi lärt oss så mycket om den här produkten eller komponenten att vi vet att ni måste sänka priset med 2,3 procent för att vara konkurrenskraftiga.” Detta sker kort sagt kontinuerligt.
Hur ser lönsamheten ut över en treårscykel?
Men som sagt, för en tier 1-leverantör gäller det ju att kunna se om man får en lönsamhet över de här tre åren som vi talar om i exemplet, säger Bergström. Det hela är mycket komplext; man måste kanske investera i verktyg som kostar stora belopp, maskiner ska underhållas, e t c. Detta blir ett sätt att säkerställa att man finns kvar efter tre år.
Här märker vi nu att man i Tyskland och de andra stora industriländerna använder den här applikationen som en de facto-standard.
– Tittar vi i Sverige så har vi ju våra stora OEM:er som använder det här systemet. Men på Tier 1 sidan så gör man det inte i samma utsträckning, vilket tyvärr kan ge effekten att man kontinuerlig s a s ”offererar bort sig”. Skillnaden här mellan tysk tier 1 och svensk är stor. Vi har alldeles för få ”cost-ingenjörer” i Sverige som profession, medan man i Tyskland inom tier 1 minst har mellan fem och tio stycken och det finns kurser på universiteten och flera av de stora företagen har speciella traineeprogram för att skola fram morgondagens kostingenjörer.
När ni jobbar i Sverige med att sälja in den här lösningen, är det Automotive ni siktar in er mot?
– De finns där förstås, men vi jobbar också mot en rad andra industrier som t ex maskinsidan eller konsumentgodsindustrin. Vi har t ex Husqvarna, Assa Abloy och Electrolux som bra exempel på detta när det gäller kundsidan.
På sista raden kan investeringen i ET Advisory verktyget, TC Product Cost Management, bli en lönsam affär.
– Man ska vara medveten om att ett pris som är en krona fel i en större serie komponenter kan leda till tunga minusaffärer och den tid man sparar i offertarbetet skall inte underskattas, avslutar Tony Bergström
