Det finns alltså en del som talar för vätgasbränsleceller i skenet av nollutsläppsvisioner för lastbilsflottor. Denna teknik kan bli ett vettigt alternativ, menar man från Bosch sida och förutspår att man kan få fram lastbilar som klarar 40 tonslaster och har ett arbetsområde på 620 mil mellan tankningarna.
Självklart är det frågan om konceptsystem som inte enbart berör driften av de individuella fordonen, utan också kräver ett ekologiskt uppbyggt systemkoncept för distribution av hållbar energi för att skapa bränslet och leverera det vid de servicepunkter där de behövs för de långväga transportflottorna.
– Fördelarna med bränslecellen spelar nu verkligen in i de områden där batterielektriska drivlinor har vissa tillkortakommanden. Det betyder att det inte finns någon konkurrens mellan bränsleceller och batterier. Istället kompletterar de varandra perfekt. Tiden för inträde i vätgasekonomin är nu, säger dr Uwe Gackstatter, i en kommentar.
SJU SKÄL TILL ATT VÄTE ÄR ETT VETTIGT BRÄNSLE
FÖR MORGONDAGENS TRANSPORTER
Bosch listar hur som helst i sammanhanget sju viktiga anledningar till att man nu stöder väte som bränsle morgondagens transporter. Så här sammanfattar ”informa/Automotives” Paul Myles saken:
Klimatneutralitet
I en bränslecell reagerar väte med syre från den omgivande luften och som ett resultat av detta skapas el för användning i drivlinan, vars enda utsläpp är värme och vatten. Att generera denna elektricitet från förnybara vätekällor gör bränslecellens drivsystem helt klimatneutralt. Bränsleceller har därmed ett bättre koldioxidavtryck än BEV-drivlinor, särskilt för stora, tunga fordon, om koldioxidutsläppen för produktion, drift och bortskaffande läggs samman.
Potentiella applikationer
Ifråga om energitäthet innehåller ett kg väte lika mycket energi som 3,3 liter diesel. För att resa 100 km behöver en personbil bara ett kg väte; medan en totalt 40 tons lastbil behöver drygt sju kg. Precis som med diesel eller bensin tar det med väte bara några minuter att fylla en tom tank och fortsätta resan. Förutom mobila applikationer, utvecklar Bosch bränslecellstackar för stationära applikationer med fast bränslecellsteknik (SOFC). Ett avsett användningsområde för dessa ”stackar” är i form av små, distribuerade kraftstationer i städer, i datacenters och vid laddpunkter för elfordon.
Effektivitet
Effektivitetsmässigt är bränslecell-fordonen beräknade att vara ungefär en fjärdedel högre än för fordon med förbränningsmotorer. Att använda återladdning vid inbromsning ökar effektiviteten ytterligare. Även om BEVer gör detta effektivt, förblir el från vind- och solceller ofta oanvänd eftersom nät ofta är överbelastade och regeringar till och med betalar producenter för att stänga av verksamheten eftersom energiproduktion och energibehov inte alltid sammanfaller i tid och läge, hävdar Bosch. Väte löser detta, menar man, genom att vara lätt att lagra, samtidigt som det går att upprätthålla konstant energiproduktion vars resultat är bra för användning omedelbart eller efter många år, utan nedbrytning och läckage, som orsakas av batterilagring.
Kostnaderna
Med konstant volymproduktion kommer kostnaden för ”grönt” väte att minska avsevärt när produktionskapaciteten utökas och elpriset från förnybar energi sjunker. Hydrogen Council, en sammanslutning av över 90 internationella företag, förväntar sig att kostnaderna för många väteapplikationer kommer att minska med hälften under de närmaste tio åren – vilket gör dem konkurrenskraftiga med andra tekniker.
Infrastruktur
Ungefär 180 vätgaspåfyllningsstationer i Europa räcker redan för att täcka vissa viktiga transportvägar. Företag i många länder samarbetar för att gå vidare med expansionen, ofta stödda av statliga subventioner. Även i Tyskland är politikerna med på vätets viktiga roll för ”avkolning” av ekonomin och tanken är förankrad i den nationella vätgasstrategin. Japan, Kina och Sydkorea har också omfattande stödprogram.
Säkerhet
Användningen av gasformigt väte i fordon är säker och inte farligare än andra fordonsbränslen eller batterier. Vätgasbehållare utgör inte heller någon ökad explosionsrisk. Väte är ungefär 14 gånger lättare än luft och extremt flyktigt, så om det ”flyr” från en fordonsbehållare kommer det att stiga snabbare än det kan reagera med det omgivande syret. I ett brandtest som utfördes på en bränslecellsbil av amerikanska forskare 2003 uppstod en blixtbrand, men den slocknade snabbt igen. I liknande tester i Hyundais anläggningar i Korea, fastnar bensin på ytor som orsakar stor skada, medan väte lämnar fordonet oskatt.
Tidpunkt
Väteproduktion är en beprövad och tekniskt okomplicerad process. Det betyder att den snabbt kan ökas för att möta högre efterfrågan. Dessutom har bränsleceller nu nått den nödvändiga tekniska mognaden för kommersialisering och omfattande användning. Enligt vätgasrådet, Hydrogen Council, kan vätgasekonomin bli konkurrenskraftig de närmaste tio åren, förutsatt att det finns tillräckliga investeringar och en politisk vilja.
