En underjordsmaskin som plötsligt går sönder långt nere i en gruva.
Eller en stor maskin i en fabrik som oväntat börjar ryka och måste nödstoppas.
Det är två exempel på ovanliga händelser, men just för att de inträffar så sällan kan de ställa till med stora problem för ett företag. För det är stor skillnad på planerade produktionsavbrott och ovälkomna överraskningar.
– Under vissa tider får man inte ha stillestånd. Speciellt inte i en dyr process, säger Magnus Löfstrand, professor i maskinteknik vid Örebro universitet.
Han leder en grupp forskare som ska skapa en digital tvilling till viktiga maskiner. Det handlar om att skapa en exakt virtuell kopia av en verklig maskin.
Samarbetar med Epiroc
I ett samarbete med Epiroc, som tillverkar maskiner för gruvor och byggen av infrastruktur, så kommer ett program att matas med stora mängder data från en maskin som används på riktigt. Det gör det möjligt att se statusen på den verkliga borrigg man använder, men också att låta den digitala tvillingen simulera olika händelser. På så sätt går det att ta reda på hur borriggen kommer att reagera på olika händelser – utan att den påverkas.
Det blir också möjligt att låta den digitala tvillingen se in i framtiden och slå larm om troliga problem framöver.
– Då kan vi se vad som är orsaken till att felet som den varnar för kan dyka upp om ett tag. Är det för att vi kör på för högt tryck, föraren är oaktsam, lasterna är för höga, vi kör för fort – eller något annat?
Det betyder både att det går att hindra att maskinen går sönder och att man kan se hur ett förändrat beteende kan öka maskinens livslängd. Den digitala tvillingen hjälper helt enkelt till att förändra små detaljer som tillsammans kan leda till en oväntad kollaps. Istället för att nödstoppa produktionen och vänta på reservdelar, går det att planera in nästa service i lugn och ro.
Tvillingens råd kan också göra företaget mer miljövänligt.
Hög verkningsgrad
– Om vi kan få processen att köra på så hög verkningsgrad som möjligt så gör vi så mycket som möjligt med resurserna, säger Magnus Löfstrand.
Det är något som har väckt intresse hos Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA. Projektet finns nu med på IVA:s 100-lista 2020 över aktuell hållbar forskning. Den forskning som omnämns på listan ska både bidra till hållbar tillväxt och kunna öka den svenska konkurrenskraften.
Listan ska kunna användas av svenska företag för att hitta spännande forskning som kan vara av nytta för dem. Och just att forskningen sker i verkliga miljöer och kan skapa nya möjligheter för industrin är viktigt för Magnus Löfstrand:
– Jag vill alltid koppla min forskning till industribehovet. Jag är intresserad av att använda industrin som mitt labb.
