Akademiskt

PLM-utvecklaren Dassault Systemes har arrangerat flera intressanta teman kring mänsklighetens arv och framtid i sin "The Only Progress is Human"-kampanj. I detta är "Living Heritage" ett studentprogram som gör det möjligt för nuvarande och framtida generationer att uppleva sex av UNESCOs världsarv i 3D.
I "Living Heritage" använde 32 elever i sex lag från Tyskland, Indien, Japan, Mexiko, Nederländerna och USA Dassault Systèmes 3DEXPERIENCE-plattform för att återskapa Colosseum, Babylons hängande trädgårdar, Konark Sun Temple, Pompeji, Porta Nigra och Shuri Castle. Guidade av mentorer från Dassault och med stöd av företagets 3DEXPERIENCE Education–program har teamen jobbat med integrerad modellering, simulering, informationsintelligens och samarbetsapplikationer för att skapa vetenskapligt korrekta, databerikade virtuella tvillingar.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

I september öppnar Schunk, det nationella robotlabbet Colab i Södertälje, som ska hjälpa svensk industri att accelerera och intensifiera framtagandet av automationslösningar. För att ytterligare betona vikten av samverkan ingår företaget ett strategiskt samarbete med Örebro universitet för att hjälpa svensk industri att utveckla automationslösningar.
– Samarbetet ger oss möjlighet att vidareutveckla vår forskning, samtidigt som det leder oss till fler samarbeten med branscher och företag, säger Amy Loutfi, vicerektor för AI och innovation.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

PRODUKTUTVECKLING/MATERIAL. Kan additiv teknologi utnyttjas för att ta fram effektivare solceller än dagens? Frågan är synnerligen intressant och i ett nytt EU-finansierat projekt ska svenska Högskolan Västs forskare undersöka om additiv tillverkning av solcellsmottagare kan vara nyckeln till effektivare solenergianläggningar.
– Ett spännande projekt där vår kompetens inom svetsbaserad additiv tillverkning och högtemperaturmaterial förhoppningsvis kan göra nytta i omställningen till förnybar energi, säger Joel Andersson, professor i materialvetenskap.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Hållbarhetskraven inom tillverkningsindustrin ökar snabbt. Många företag har börjat eller överväger att ställa om till ny teknik och intresset för metallbaserad additiv tillverkning (AM) är stort. Men hur står sig tillverkningsprocessen AM ur ett hållbarhetsperspektiv? Det var en av flera frågor som lyftes under AM-dagen när industriföretag möttes för att lära mer och dela erfarenheter.
Många industriföretag brottas med vägval på resan mot mer hållbar produktion. För att sprida kunskap och dela erfarenheter arrangerades AM-dagen på Produktionstekniskt Centrum för första gången i slutet av mars. Temat var hur additiv tillverkning står sig ur ett hållbarhetsperspektiv och vilka möjligheter och utmaningar tekniken ger.
– Industriföretag behöver tänka omställning redan idag, för inom en snar framtid kommer hållbarhetsfrågorna att vara avgörande för deras konkurrenskraft. Kraven från kunder kommer att bli allt tuffare. Om man tillverkar produkter som har lång livslängd och som bidrar till den globala uppvärmningen under hela sin livslängd, då är det extra bråttom, säger Leif Johansson, Innovatum Science Park, en av arrangörerna.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Campusområdet i Umeå genomgår just nu en omfattande 3D-skanning av samtliga byggnader. Det är fastighetsägaren Akademiska Hus i samarbete med Umeå universitet satsar på att skapa en digital tvilling av campus. Målet är att uppnå ett smartare lokalutnyttjande, en minskad energianvändning och nya tjänster som ska göra det både roligare och mer attraktivt att vara på campus.
- Framför allt vill vi kunna hjälpa våra kunder att använda dagens byggnader smartare med data och analyser som den digitala tvillingen genererar, säger Peter Karlsson, innovationsledare på Akademiska Hus.
Klicka på rubriken för att läsa hela artikeln.

Ända sedan grafen upptäcktes 2004 har det fått uppmärksamhet för dess extraordinära egenskaper, bland annat den extremt höga ledningsförmågan. Den höga förmågan har dock bara observerats hos grafen som har framställts med hjälp av komplexa och dyra tillverkningsmetoder.
Nu rapporterar forskare vid Chalmers om en förvånansvärt hög ledningsförmåga vid en typ av grafen som har framställts med mycket billigare och enklare metoder.
– Fyndet visar att grafen som överförs till billiga och flexibla substrat fortfarande kan ha en kompromisslöst hög ledningsförmåga, och det kan bana väg för en ny era av grafennanoelektronik, säger Munis Khan, forskare vid Chalmers.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Tillgång på råvaror och hållbar råvaruproduktion är avgörande för den gröna omställning som världen står inför. Hur kommer man dit när det gäller gruvverksamhet?
Klart är att modern digital teknologi spelar en allt större roll för att nå mål kring helt autonom gruvdrift. Exempel på lösningar man jobbar med är radar för självkörande fordon, digitala tvillingar och analyser av borrkärnor.
Det är också de högt satta målnivåerna för de forsknings- och innovationsprojekt kopplade till svensk gruvdrift, som Örebro universitet fått beviljade av Vinnova. Sammanlagt handlar det om finansiering på över 16 miljoner kronor.
– Genom de forskningsprojekt som nu har beviljats kan vi bidra till utvecklingen av en hållbar gruvindustri, vilket är viktigt för samhällets gröna omställning och vår försörjningsberedskap, säger Johan Schnürer, rektor för Örebro universitet.
Förutom Örebro universitet och Epiroc, deltar även Boliden och Algoryx i projektet.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Samarbeten mellan näringslivsaktörer och akademier är av stor betydelse för att stärka svensk konkurrenskraft. Det är därför intressant att notera att Lunds Tekniska Högskola och Volvo Cars har tecknat ett avtal för att stärka pågående forskningssamarbeten och identifiera nya områden för ömsesidig nytta och utveckling – och på det sättet bidra till hållbarhetslösningar.
Partnerskapet fokuserar på fem områden: elektrifiering, trådlös kommunikation, säkerhetskritisk mjukvara, cirkulära material samt maskininlärning och AI.
Ett strategiskt samverkansavtal kring detta har i dagarna undertecknats av Annika Olsson, rektor för LTH, och Mats Moberg, senior VP för Research & Development på Volvo Cars.
– Vårt strategiska partnerskap innebär att forskning och industri möts och gemensamt bidrar till kunskapsutveckling. Jag ser fram emot att arbeta med framtidens hållbara mobilitetslösningar i ett utvidgat samarbete med Volvo Cars, säger Annika Olsson.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Digitaliserad produktionsmetodik sprider sig idag explosivt. Men ny teknologi som slår igenom har en tendens att förändra en rad processer och aktörerna på dagens industriella arenor måste ta djupa grepp för att hänga med i utvecklingen. Lastbilstillverkaren Scania är ett bra exempel på hur förändringens vindar slår igenom.
På Scanias produktionsanläggning i Oskarshamn tillverkas lastbilshytter och här arbetar cirka 2 800 anställda med hela kedjan från plåtpressning till komplett kundanpassad hytt. Många av medarbetarna har börjat direkt efter gymnasiet eller högstadiet och har lärt sig yrket på företaget. De ska nu med på tåget in i den digitala produktionsvärld som utvecklas på företaget.
Här förbereder sig nu Scania, med kompetensutvecklaren Roger Karlsson och hans kollegor på HR-avdelningen, för en av de hittills största insatserna någonsin för att utveckla den kunskap som behövs. Bland annat med skräddarsydda kurser på Högskolan Väst.
– Vi är precis i starten på ett stort teknikskifte och kartlägger vilka nya roller och vilken kompetens som behövs framöver. Inom tio år kommer vår tillverkning att präglas av digitaliserade produktionssystem där exempelvis kollaborativa robotar sköter tunga och monotona arbetsmoment som idag görs manuellt, säger Roger Karlsson.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Olov Andersson, tidigare en s k WASP-doktorand från Linköpings universitet, som idag innehar ett WASP-finansierat postdoktorat vid ETH Zürich, har tilldelats ”WASP Alumi of the year 2021”.
WASP är en förkortning av Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program, och är en kraftfull satsning på grundforskning, utbildning och rekrytering inom autonoma system och mjukvaruutveckling placerad vid Chalmers, KTH, Umeå, Lunds och Linköpings universitet, med Linköpings universitet som värduniversitet. Den totala satsningen uppgår till 5,5 miljarder kronor under 14 år, fram till 2029
Genom utmärkelsen ”Alumni of the Year” uppmärksammar WASP individer som har utmärkt sig inom WASP genom att generera ett enastående vetenskapligt genomslag, såväl som bidrag till programmet genom engagemang i WASP-gemenskapen.
Klicka på rubriken för att läsa mer.