Det är knappast någon raketvetenskap att konstatera att det händer mycket på ERP- och affärssystemfronterna just nu. Det som tidigare varit hajpar, molnet, automatisering (RPA), AI, IoT, botar och annat har via teknikutvärderingar och piloter mognat ut och intresset för att på allvar börja investera i relaterade digitaliseringslösningar ökar. Samtidigt finns det motkrafter, som just detta med en lågkonjunktur i faggorna. Receptet för framgång är att hitta läget där axlarna möts. Det finns öppningar, menar Gunnarsson, dels i att hitta rätt ingångar och dels att möta rätt marknad med rätt lösning.
– Det kan handla om sånt som att man får söka i nya områden när de offentliga verksamheternas upphandlingar minskar i antal, som de gjorde 2018. Hur ser det ut på den privata sidan? Eller, vad kan vi mer göra på den akademiska arenan? Finns det någon ny teknologi som underlättar vägen in i framtiden? Och hur ställer sig detta i skenet av att konkurrenslandskapet förändrats? Det finns nästan alltid öppningar där vi kan diskutera fram vettiga lösningar som möter de nya drivkrafter som kommer i digitaliseringens spår.
Automationstrenden är en sådan kraft. Den är en av de just nu hetaste inom business IT-. Skälen är goda, framför allt för att produktivitetspotentialen är närmast gigantisk. En studie från undersökningsföretaget DJS Research visade att administrativ personal i genomsnitt lägger 552 timmar – det är närmare en tredjedel av arbetsåret – på administrativa eller repetitiva uppgifter som tar fokus från huvudsysslorna. Analysen visade också att 77 procent av svenskarna efterfrågar ökad automatisering. De vill ha ett mer meningsfullt innehåll i sitt arbete. Här finns också en annan intressant koppling; det finns pengar att hämta, både i form av lägre kostnader och större intäkter. Den produktivitet som förloras på manuell administration av rutinmässiga uppgifter kan nämligen prissättas: i de elva länder som studien omfattade – Sverige var ett av dem – värderades ”förlusterna” av analytikern till i genomsnitt till ca 44 miljarder per år.
En annan ”egen” Unit4-studie, utförd av YouGov, visar upp liknande trender: var tredje svensk kontorsarbetare (33 procent) har problem med IT-strul på jobbet, och mer än var tredje svensk (38 procent) lägger alldeles för mycket tid på administration på arbetet, där IT-relaterade uppgifter och/eller IT-strul är den vanligaste administrativa uppgiften.
Teknologiutvecklingen kräver nya mentala inställningar
Ingen har råd att bortse från de fakta som de här resultaten pekar på. Men teknologiutvecklingen kräver nya ”mind sets”, mentala inställningar. När organisationerna ska börja tänka i nya banor krävs inspiration och insikt. Det är lätt att kliva på i gamla invanda spår, men den administrativa världen förändras och den som inte vill bli obsolet måste hänga på. Därför blir pedagogiken viktig i mötet med kunder – både existerande och potentiella – och den som kan förklara och peka på värdet av det nya blir ofta en vinnare.
Automationstrenden är ett bra exempel. I grunden är problemställningen ganska enkel: varför ska människor syssla med tråkiga repetitiva uppgifter som istället systemet kan ta hand om.
– Huvudargumentet är förstås att det finns roligare och mer utvecklande saker att göra, hävdar Gunnarsson. Med verktygen i Business World-sviten kan man istället fokusera på sånt som skapar värde i arbetet och för företaget. På sista raden blir det hela både nyttigare för företaget och roligare för individen.
Men viljan att implementera förändring möter alltid ett visst motstånd. Man är trygg i de rutiner man har och de ”vatten” man kan navigera hemvant i. Samtidigt pekar den nye sverigechefen på att denna typ av självlärande lösningar kommer att förändra det mesta; inte minst den trend som nu stöper om det tidigare dominerande, produktcentrerade fokus mot, ”allt som en tjänst”.
– Ja, även om problembilden ser lätt ut krävs det en hel del, säger Katarina Gunnarsson. Det gäller att våga göra en tankeomställning. Det vi kan se hos våra kunder är nu att man har en person som är dedicerad till rollen att vara en katalysator i omställningsprocessen; en CDO, eller Chief Digital Officer. Jag tror att detta är ett klokt drag.
– Jag träffade en kund häromdagen som var mycket glad över att ha blivit utnämnd till CDO från att tidigare ha varit CIO. Poängen är att det inte bara handlade om att ge ett ”gammalt” jobb ett nytt namn. Alls inte, det här var ett avancemang och en tjänst med ett nytt innehåll. CIO-tjänsten var kvar men den nye på denna post rapporterar till CDO. Och vi har sett detta hos flera kunder, man har en digitaliseringschef. Sånt underlättar transformationen och kommer att betyda mycket för efterfrågan på de nya lösningarna, som automation av trista, repetitiva rutinuppgifter.
Diskuterar med beslutsfattarna
Katarina Gunnarsson säger att man mest diskuterar de här frågorna med beslutsfattarna, CFOer, CIOer, CDOer o s v. De har ju ett uppdrag från sina chefer eller ägarna att driva en verksamhet så effektivt som möjligt.
– Men vi träffar många användare också och visst, här är det tuffare att få dom att ”promota” den här typen av lösningar. Oron är också lätt att förstå. Men vi försöker exempelvis på användarmöte och dylikt att balansera av fördelar mot nackdelar och diskutera kring de här frågorna i detta perspektiv. Vår grundtanke är ju att man ska frigöra tid och ägna den tiden åt sin kärnverksamhet, men i grund och botten är det mest upp till företaget eller organisationsledningen att skapa mer attraktivt arbetsinnehåll av de tidsvinster som görs när administrationen automatiseras.
Intressant att konstatera är också att Unit4 har stora kunder som Polisen, Skattemyndigheten och Stockholms Stad på den offentliga sidan och bl a Riksbyggen på den privata sidan. Alla dessa är involverade i stora förändringsprojekt där just IT-lösningar spelar viktiga roller.
Digitalisering för digitaliserings skull
Digitaliseringen för alltså med sig effekter, vinsterna går att kvantifiera, medan kvalitativa mjuka vinster, som arbetsinnehåll, är svårare att greppa och anpassa. Det ser också lite olika ut hur man angriper det här. En del har som mål att, ”vi ska visa att vi är ett spetsföretag och digitalisera av detta skäl”.
– Precis, konstaterar Gunnarsson. Man har s a s inga effektmål, utan gör det mer för sakens skull. Andra är mer inställda på att konkret förbättra företagets eller organisationens verksamhet, för sina kunder och för sina medarbetare. Men förvånansvärt många saknar denna typ av målbilder. Man vill mera rita in sig på kartan att man har en digitaliserad verksamhet. Här kan vi som leverantör göra viktiga insatser.
Men mäter man inte effekterna som digitaliseringen har?
– Nja, inte alltid initialt, men det kan ju vara något som dyker upp vartefter. Jag är ganska säker på att man med tiden ändå kommer att sätta upp mål; låt säga att spara pengar, eller att underlätta i kundrelationerna, o s v.
Ni har ju 40 procent offentliga kunder och 60 procent privata – har man kommit olika långt?
– Nej, intresset är stort på båda hållen. Sen är den privata sidan ofta mer snabbrörlig, även om det finns undantag inom det offentliga.
Vad driver dagens investeringar i ERP?
Om du tittar på era kunder idag, vad är det som driver investeringarna?
– Fortsatt är detta med att spara pengar primärt. Vi ser också ett ökat intresse för det här med budgetering och framförhållning i att studera vart verksamhetsresultaten är på väg. CPM, Corporate Performance Management, att förutse hur ens målområden utvecklas är ur produkt- och verksamhetsperspektiv något som kontinuerligt växer mer än andra områden. Vi växer procentuellt mer inom budget och planering än inom ERP sett som traditionella ekonomisystem. Man vill ha utökade prediktiva analys- och reaktionsmöjligheter. Kunderna är mycket intresserade av detta idag och man är också betydligt mer villiga att göra investeringarna som behövs.
Kommer kunderna till er i detta eller är det ni som tar kontakten med dem?
– Vi har ju generellt en kontinuerlig dialog med våra kunder och det blir s a s ett naturligt informationsflöde framåt tillbaka mellan oss och användarna. Sen finns det självklart de som hör av sig till oss och vill veta mer, samtidigt som vi kan etablera nya kontakter via kampanjer.
Vad driver affärerna just nu?
Det är ju alltid tuffare att dra in nya kunder än att sälja in nya kapabiliteter till gamla. Hur skaffar ni nya kunder? Vad är tekniskt mest lockande?
– Molnet ligger fortfarande högt på agendan ute i företagen. Det är tydligast, men sen är praktiska, lättillgängliga lösningar kring exempelvis mobilitet attraktivt. Exempelvis att kunna attestera fakturor via mobilen, eller tidsrapportering som inte kräver att man tar sig till en dator utan kan göra det oavsett vilken enhet man har tillgång till. Sånt sparar tid och tid är pengar. Det är så man ser på och räknar hem sin investering.
Men det finns mera som lockar, robotar i bemärkelsen robotiserade lösningar som kan hand om räkneoperationer som man tidigare använd mankraft att hantera. Akronymen som används i detta sammanhang är RPA, eller Robotic Process Automation. Det kan liknas med digital arbetskraft – en robot som tar hand om dina manuella och administrativa uppgifter. Roboten fungerar som en egen användare i befintliga system, och därför slipper man nya implementeringar och integreringar.
Sånt är förstås alltid intressant för kunderna. Det ligger i spåret att spara pengar; exempelvis om en robot kan klara av vad som tidigare krävde flera personers fulltidsinsatser.
Business World och att möta marknaden lokalt med globala resurser
En aspekt i allt detta med att möta marknaden och dess transformation mot digitalisering handlar om att koppla ett företag som Unit4, med en omfattande global verksamhet, till den lokala marknaden.
– Precis, säger Gunnarsson, jag har jobbat mycket med detta att förtydliga vår lokala närvaro. Vi är ett lokalt företag som bryr oss om våra kunder och kan vår lokala marknad, samtidigt som vi är ett globalt företag, med alla dess styrkor; kapacitet att utveckla vassa lösningar och bygga infrastruktur.
Agera lokalt med globala resurser
Man vill sålunda agera lokalt, men med globala resurser i ryggen, vilket ser ut som en klok attackvinkel i ett läge där mycket nytt ska in i systemen. Att utveckla dessa ”features”, nya kapabiliteter, kräver också resurser som går en bra bit utöver vad lokala organisationer mäktar med.
– Jag har ju jobbat länge i företaget, 20 år, och kan konstatera att vi inte alltid gått i takt med konjunkturcyklarna, säger Gunnarsson. Just nu är den lokala marknaden lite nervös i skenet av vad man förväntar sig i konjunkturväg, men jag vill poängtera att denna inte visat sig ännu. Folk talar om det och det finns alltid en risk för att det finns något självuppfyllande i det, men många som jag pratar med i exempelvis fastighetsbranschen säger: ”Ja, jo det kan komma en nedgång, men vi är finansiellt välrustade att möta den.” Vi får helt enkelt se hur det utvecklas, klart är emellertid att de fortsätter att investera i vassare IT-lösningar. Det som finns ska förvaltas effektivt och om tiderna blir knappare blir ju behovet av att möta detta ett utmärkt argument för att satsa på mjukvaror som kan stödja sådana önskade effekter.
– Sen är det som jag konstaterade inledningsvis; om det går ned på den ena sidan, offentliga sektorn t ex, kan vi alltid titta åt andra hållet, den privata sidan. Samtidigt är allmänt konjunkturnedgångar effekter som gör att man satsar på stora infrastrukturprojekt via offentliga medel, vilket då också är en effekt som talar för våra lösningar.
”Vi kan och ska skaffa oss mer kompetens”
Katarina Gunnarsson pekar också på att hon inledningsvis jobbat hårt internt med att tydliggöra vertikalfokuset i bolagets erbjudande mot marknaden.
– Vi kan och ska skaffa ännu mer kompetens inom den vertikaler vi är starka på, säger hon. Myndigheter, kommuner, landsting, utbildningsorganisationer, fastighetssidan entreprenad, projektorganisationer och större organisationer med backofficefunktioner som servicecenters. Det är de här vertikalerna vi kan och som vi fokuserar på. Vi har verksamhetskunskapen här, vi har mjukvarukapabiliteterna och vi vill bli ännu bättre på detta. Sen tackar vi förstås inte nej till kunder utanför dessa områden som vill ha bra lösningar…
En komplett molnbaserad- eller on-premise svit
Apropå resurser ska vi notera att Unit4 helt klart spelat på den offensiva planhalvan när det gäller att bygga ut sin programportfölj. Flaggskeppet är ERP-sviten Business World. Tidigare hette denna lösning Agresso. Men oavsett etiketten har Unit4 varit mycket framgångsrika på marknaden, framför allt när det gäller offentliga verksamheter, utbildningsområdet, fastighetshantering och på service-/tjänstesidan. Sett till storlek håller man normalt till bland de fem största aktörerna i Norden, där man har sin marknadsbulk. Bolaget har totalt ca 4 100 anställda och drar årligen in över motsvarande fem miljarder kronor.
Business World kan beskrivas som en komplett molnbaserad ERP-svit. Men man har inte låst sig enbart till denna plattform, sviten kan också fås on-premise (lokalt installerad) eller som en hybrid. Den innehåller moduler för finans, HR/Lön, planering och budgetering, inköpshantering, projekthantering, EAM (Enterprise Asset Management, anläggningsunderhåll) och fältservice.I detta sammanhang har Unit4 byggt upp vad man kallar för en ”People Platform”, vilken i sin tur kopplar till Microsofts molntjänstplattform Azure.
”Fullt fokus på kundernas krav”
Vi var tidigare inne på detta med budget och planering och i detta noterar Gunnarsson att Prevero-lösningen betyder mycket. Tyska analytikern BARC och deras Score-analys belönade f ö nyligen Unit4 Prevero med positionen som en av de ledande inom Business Intelligence (BI) och integrerad planering. För tredje året i rad finns man med i analytikerns BARCScore tillsammans med företag som IBM, SAP, Jedox och BOARD. I år positionerades man dessutom som ”Challenger”, utmanare, i kategorin för Ekonomistyrningssystem.
– För oss bekräftar dessa utmärkelser att vi är på rätt spår med vår produktstrategi. Vi har fullt fokus på kundernas krav, ett nära samarbete och engagemang har spelat en viktig roll för att uppnå detta resultat och vi kommer att göra vårt yttersta för att fortsätta på denna väg. Men mjukvaruutveckling är en dynamisk, ständigt pågående process. PLM&ERP News har också under de senaste åren rapporterat om en rad förvärv, som nu senast Intuo, vilket är en snabbväxare inom HR-lösningar för internutbildning och samarbetsverktyg.
Vart är bolaget på väg 2019 under Katarina Gunnarssons ledarskap?
Hon tror inte på någon revolutionär omläggning av organisationen, utan förespråkar en mer evolutionär linje.
– Vi har en stor kompetens på plats, men kan ödmjukt konstatera att vi alltid kan utvecklas och måste göra det för att hänga med. Jag vill ta tag i den änden och få igång dynamiken i detta spår. Det finns så mycket att ta tillvara på bland de erfarna personerna vi har. Sen vill jag ta in lite nytt folk också för att få in nytt ”blod i omloppet”.
Vad förväntar du dig av 2019?
– Vi kommer att öka vår försäljning. Särskilt molnbiten kommer att växa och bli ännu större. Jag ser en tendens att våra befintliga kunder vill migrera till molnet och vi finns redan där med våra lösningar för den som vill dit. På nyförsäljningen väljer redan idag 8-9 av 10 molnet, nu vill i ökande omfattning vi få med oss de existerande kunderna på samma resa. Viljan att göra denna resa finns. Frågan här ligger lite i hur den offentliga sidan går vidare i detta. Finns det några frågetecken så är det där, men trenden är glasklar, man ser nyttan och värdet av att migrera. Säkerhetsaspekterna betyder ju väldigt mycket här. Sen tror jag att budget- och planeringsmodulerna växer i försäljning.
Hur köper man, ”evighetslicens” eller efter hyresmodeller?
– Det varierar, men klart är att de initiala kostnaderna gör att kostnadsfördelningen vid evighetslicensköp blir betydligt mer ”framtung”. Pengarna ska ju ut ”upfront”. Medan hyresmodellen innebär att man fördelar kostnaden över längre tid, ofta 3 till 5 år. Med tiden finns förstås aspekten att det hela kan bli dyrare än med evighetslicensiering, men å andra sidan blir flexibiliteten i exakt vilka moduler man behöver och enkelt kan utnyttja större, liksom att man i molnet kan räkna bort kostnader för infrastrukturuppställningar, uppgraderingsproblematik och operativ personal.
Unit4-chefen förutspår avslutningsvis också att partnersidan kommer att utvecklas under 2019.
– EVRY är ju vår största partner, men vi har fler och vill utöka denna sida än mer. En bra partner är oerhört viktig för oss. Vi har många som vill bli partners, men vi är måna om att det ska bli bra och rätt, så ett partnerskap är föremål för en urvalsprocess och tar därför tid att etablera.
