Det var för en dryg månad sedan som analytikern CIMdata och svenska Eurostep i Stuttgart höll ett kombinerat event med de förras PLM Road Map och PDT Europe. Det är ett upplägg som företagen enats om och genomfört under de senaste åren. Tidigare i år samverkade man på samma vis i Washington DC i maj kring ett ”dubbelevent”.
I Stuttgart uppehöll man sig som sagt till stora delar kring Industri 4.0 och frågan är hur läget ser ut för detta så omtalade koncept.
Det finns ett antal ”dröminstallationer”, bl a Siemens berömda elektronikfabrik i Amberg, men allmänt lyser ännu de stora helhetsprojekten med sin frånvaro.
I sig är detta en utveckling som följer ”normalkurvan” för hajpade koncept och disruptiva teknologier. De som tagit del av analytikern Gartner Groups ”Hype Cycle” vet vad det handlar om. Efter hajpen och en tid i strålkastarljuset inträder ett tillstånd av desillusion. Utvecklingskurvan pekar tillfälligt nedåt under ett par år, för att sedan ta fart uppåt igen i takt med att piloter sjösätts och projekt kommer igång. Någonstans på vägen uppåt landar så utvecklingskurvan på vad Gartner kallar för ”the plateau of productivity”,vilket alltså skildrar det läge när man börjar lansera och använda de testade lösningarna på bredden och i skarp läge. Det är på vägen upp mot denna platå utvecklingen idag befinner sig.
Utveckling är intressant av många skäl. Men kanske framförallt för att den tar sikte på en helhet och de därmed följande integrationsbehoven. Det finns en rad speglingar av detta, bl a att PLM har vuxit i omfång och har gått ifrån att vara ett stöd inom designprocessen till att bli ett stöd över en produkts hela livscykel, tillverkning inkluderat.
I år fanns det ett flertal presentationer på agendan avseende Smart Manufacturing och det var förstås ett lämpligt val med tanke på de satsningar som sker i Tyskland inom Industri 4.0.
”Guidelines för Industri 4.0.” Maskinteknikindustriföreningen i Tyskland (VDMA) var på plats som föredragshållare. De representerar mer än 3.200 medlemsföretag, huvudsakligen små och medelstora, i den stora maskin- och teknikindustrin i Tyskland och Europa. VDMA har en viktig roll att spela för att Industri 4.0 ska bli verklighet då det måste till ett bättre samspel mellan smarta enheter, smarta maskiner och smarta produkter.
För att stödja sina medlemmar har VDMA tagit fram ”guidelines”, eller riktlinjer, för Industri 4.0 med ett omfattande stöd till SME-företag för att förstå och bli en del av den digitala transformation som garanterat kommer. För mindre företag kan detta förstås vara både en möjlighet och ett hot och VDMA vill förstås se till att det positiva med alla möjligheter är vad medlemsföretagen ser och tar till sig.
Meinolf Gröpper från VDMA sammanfattade läget efter fem år med Industri 4.0 enligt följande:
- Industri 4.0 är inte tillgängligt som en teknologi. Företag måste utveckla, anpassa och tillämpa ett eget koncept – något som passar just varje företag.
- Industri 4.0 betyder integration och nätverkande. Tjänsteutbyte över företagsgränser och internationell samverkan måste vara möjligt.
- Industri 4.0 är ett ramverk och en vision ”Företagets egen tolkning i samverkan med globala värdeskapande nätverk är nyckeln.
- Vägen framåt är mer evolution än revolution, där förändringens hastighet varierar och där internationella standarder påskyndar den evolutionära processen.
Airbus: Testar nya ideér. Alcibades Gonzales Noval från Airbus fortsatte på temat ”Factory of the Future” med att trycka på vikten av integration. Med orderböcker som är fyllda för många år framöver är det inte konstigt att Airbus ser över sin produktion för att bli mer effektiva. Ny utveckling i all ära, men det är levererade flygplan till slutkund som ger vinst och likviditet.
En intressant kommentar noterades avseende den yngre generationen och deras digital kompetens. Digitala hjälpmedel tas för givet av de unga och man behöver inte ägna tid åt att motivera detta. Det finns ingen anledning att gå igenom hur det var förr. Det är viktigare att ta tillvara den kraft som redan finns och testa nya innovativa idéer. De unga vet inte att det inte borde fungera!
KTH och Produktion 2030-programmet. Sverige brukar ju hålla sig väl framme internationellt och en mycket spännande presentation hölls av Gunilla Sivard, KTH och Hampus Wranér, Eurostep. Projektet, som heter DigIn, är ett initiativ inom programmet Produktion 2030, under ledning av KTH. Övriga medverkandeär Eurostep, Scania, PMH, RISE/IVF, Scania och Solme. Målet för DigIn är att definiera och testa en infrastruktur för Smart Manufacturing. I detta ingår:
- Testbed för Smart Manufacturing. Testa nya teknologier i enlighet med Industri 4.0.
- Skapa digitala tvillingar baserade på integration av IT-system från konstruktion och tillverkning. Man vill eliminera gapet mellan ostrukturerad data, konstruktionsstruktur och affärsproscesser genom att anända standardern PLCS – ISO 10303-239.
- Uppdatera digitala tvillingar genom atthålla dem ”up-to-date”, baserat på feedback och genom detta skapa kunskap för nästa produktgeneration.
- Avspegla kompexiteten i industriella system genom att testa ändringar i produkter, produktionssystem och order.
- Användning av ett öppet molnbaserat koncept – i detta fall används Microsoft Azure
Gartner: Industri 4.0-visionens hårda realiteter. Analytikern Marc Halpern från Gartner höll en presentation via webben. Titel: ”Investing in Industry 4.0: The Hard realities of the Grand Vision”.
Det är tydligt för alla att potentialen med Industri 4.0 är enorm, menade han, men underströk också att det är svårt att realisera denna vision.
– Det är viktigt att tänka i ”system-av-system”, sa han och tillade att, ”begrepp som Digital Twin och Digital Thread också är viktiga som mål, då de beskriver den uppdaterade digitala modellen och hur den kan (åter)användas över produktens hela livscykel.”
I sin sammanfattning redogjorde den respekterade amerikanske analytikern för de fördelar som de nya avancerade teknologierna kan ge vad gäller skalbarhet, flexibilitet och effektivitet, men han konstaterade också att tillämpningen bromsas av arvet och ”legacy” – något som tidigare PDT-konferenser fokuserat på.
Slutligen finns en stark rekommendation att IT-avdelningarna i företagen måste lära sig mer om verksamheten och dess prioriteringar och ha en tätare koppling till ledningen för verksamheten.
Boeing: Ersätter V-modellen med en diamant. Don Farr, från Boeing, höll en presentation som enligt många var en av höjdpunkterna under de två dagarna i Stuttgart. Poängen var ett nytänkande för att ersätta den allmänt vedertagna V-modellen för ”systems engineering” med en diamant.
Genom detta koncept skapas ett bättre stöd för modellbaserad digital utveckling, från krav till realisering av individer. Både den fysiska produkten och den digitala tvillingen finns med i modellen. Det är uppenbart att Boeing ägnat mycket tankeverksamhet åt detta och det känns uppfriskande och uppenbart att digitala tvillingar också representeras i de processer vi definierar för framtiden.
Det fanns förstås mycket annat matnyttigt under de två dagarna och som ett exempel kan nämnas Nigel Shaw från Eurostep, som beskrev bakgrunden till standarden PLCS, samt hur den används idag. Då nästan samtliga presentationer under de två dagarna innehöll önskemål om mer och bättre integration, bort med stuprör med information, mer fokus på livscykeln och ökat fokus på digitala tvillingar och trådar, kan man konstatera att PLCS låg långt före sin tid när standarden publicerades. Idag används standarden inom områden som inte var påtänkta när kraven definierades och det ser onekligen ut som att den befäster och förstärker sin roll i takt med att kraven och omfattningen på PLM ökar.
Svårt att ”sälja” in PLM till företagsledningen. Daniel Dubreuil, CDO för Products and Services, på franska utvecklaren och leverantören till flygplansindustrin, Safran, konstaterade att ordet PLM är svårsålt till företagsledningar. Det är för tekniskt och för krångligt.
Ett förslag är att istället rida på intresset för digital transformation och i detta inkludera de frågor som PLM besvarar. Det har också visat sig att det är lättare att attrahera folk och att anställa med egentligen samma innehåll, men under namnet ”Digital Transformation”. Ändå är väldigt mycket av det som görs inom PLM att hänföra till digital transformation och egentligen var agronomen ett uttryck för denna digitaliseringssträvan redan när det etablerades runt år 2000.
Som alltid i de här sammanhangen gick analytikern CIMdatas Peter Bilello igenom trender inom PLM, men också marknaden och dess storlek. Modellering och Simulering är som vi alla känner av på stark frammarsch och storleken på ECAD (eldesign) är imponerande.
PLM är också ett allt hetare område för riskkapital och företagsköp och fler än CIMdata prognosticerar en kraftig tillväxt framöver. I en rapport från Transparency Market Research’s med namnet “Product Lifecycle Management (PLM)Market – Global Industry Analysis, Size, Share, Growth, Trends and Forecast 2015 – 2022, uppskattas marknaden för PLM växa från 40.26 miljarder dollar under 2014 till 75.87 miljarder 2022, en tillväxt som borgar för ett fortsatt intresse ibland investerare.
”Våga tänka och agera holistiskt”. Jos Voskuil, känd bloggare och PLM-konsult, avslutade presentationerna med att konstatera att vägen framåt inte är enkel. Det finns många utmaningar med att få ihop data från igår, idag och imorgon och att åstadkomma den integration som alla efterfrågar. Om den digitala tvillingen ska kunna användas i ett ”extended enterprise – extended digital thread” – krävs insatser inte bara kring tekniken, men också för att få med folk på resan. Dock är det uppenbart att vi måste bygga lösningar för ”coordinated and connected”. Vi måste våga tänka och agera långsiktigt och holistiskt. Förstå PLM och glöm ”ett PLM”.
Förändra och mät så att vi får den förändring vi alla vill ha!