Siemens PLMs molnstrategi går alltså ut på att man ska kunna flytta ut Teamcenterkapabiliteterna bortom de traditionella leveransplattformarna – on-premise – genom att diversifiera sin molnpartnerbas. Något man menar resulterar i mer kostnadseffektiva och mer flexibla installationer. Den senaste Azure-certifieringen är ett steg i denna riktning, som kan ge Siemens PLM-kunder en lägre kostnad för PLM-kapabiliteterna och mer flexibilitet i installationsmöjligheterna.
Vilka är de stora fördelarna med molnet? Som sägs ovan är infrastrukturen en viktig poäng, liksom att prestandan blir uniform; uppkopplingspunkterna finns tillgängliga i princip överallt och kopplar i detta vidare till centrala servrar med hög och uniform kapacitet. Upp- och nedskalningsbarheten, både ifråga om antal användare och vilka appar man vill ha tillgång till, är andra bitar. Plus att flera andra tjänster kan adderas, som anslutning av servicetekniker eller fordon som ”själva” berättar hur de mår själva.
Baksidan, som många fortfarande oroas över, handlar om det intellektuella kapitalet och unika produktdata. Hur säkra är dessa i molnmiljöerna?
– Det är fortfarande så att det finns en oro över detta, säger Siemens PLM Nordics, Sverker Nordlander. Säkerhetsaspekterna är givetvis också något man inte ska ta lätt på, men jag vågar påstå att nivåerna idag, med tung och komplex kryptering, i princip inte längre utgör något skäl till att avstå från molnplattformens fördelar.
”Något av en generationsfråga.” Nordlander tillägger att detta i mångt och mycket är en generationsfråga. Det finns ännu en äldre generation på plats där känslan av att man släpper kontrollen över data när de placeras i molnet gör att man blir mer restriktiv till plattformen.
– Så är det och det kan ”ta någon generation” innan man kommer över problematiken. Men här finns också sånt som att företag med existerande egna IT-avdelningar sitter på vad som kan liknas vid en stoppkloss. Medarbetare funderar över om de egna arbetstillfällena hotas och man etablerar som en följd av detta ett motstånd mot förändring. Generellt tycks dock alltfler inse värdet av att låta någon annan stå för infrastrukturens anpassning till vad som behövs för effektivt PLM-stöd.
Nya modeller för ”hur man köper PLM”. Andra följder av molnplattformen har att göra med ”hur man köper” PLM-lösningarna, som CAD, simulering, PDM, ERP-kopplingar och annat. Traditionellt har PLM-branschen präglats av köp av evighetslicenser, medan molnet fört med sig breddade debiteringsformer. Istället för att köpa enligt evighetsmodellen, med en hög initial licenskostnad och medföljande underhållsavtal för uppdateringar, vinner hyresmodellen alltmer mark. Inte så att molnet i sig är ett krav för en hyresmodell, men distributionsformen har underlättat en sådan modell. SaaS (Software-as-a-Service), IaaS (Infrastructure-as-a-Service) och PaaS (Platform-as-a-Service) underlättas definitivt av molnet och ger bekvämlighet bade på kort och lång sikt, med de fördelar som ovan relaterats som grund.
Allt detta har spelarna på PLM-marknaden i olika omfattningar tagit upp på programmet. För Autodesks del har detta inneburit att man gjort en all-in på molnet med hyresmodellen som grund. PTC har också molnbaserad PLM sedan lång tid, men har nu beslutat att satsa på en tydlig hyresmodell, oavsett om kunderna vill ha sina lösningar i molnet eller som lokala installationer.
Andra är mer försiktiga, vilket inte så lite relaterar till hur kundsegmenten ser ut. Automotive och Aerospace, exempelvis, är traditionellt mer konservativa branscher, där man inte gärna släpper kontrollen över data. Det för med sig att molnupptaget blir lägre och mer fragmenterat, men fortfarande: Det växer.
Siemens har en flexibel modell. Siemens har i detta tagit en flexibel och öppen attityd med så många möjligheter som möjligt öppna. Kundernas önskemål styr, vilket förstås låter klokt.
Två huvudnivåer är tydliga i bolagets erbjudande:
* Evighetslicenser – det är den traditionella modellen med en tung grundinvestering följt av underhållsavtal på lägre kostnadsnivå.
* Hyra, ”subscription”, där det normalt ingår underhåll (ME&S). Uppläggen skiftar men kan sträcka sig över allt ifrån årligt till kvartals- eller månadsdebiteringar beroende på finansiering – lösningarna kan driftas lokalt eller i molnet.
Det har i samband med de nya hyresuppläggen bland alla de stora PLM-utvecklarnas kunder diskuterats en hel del över kostnadsbildens förändring. Generellt räknar man dock med att hyresmodellen sett över de fyra första åren blir billigare, för att sedan komma ikapp ”evighetslicensens” kostnader. Men som sagt – å andra sidan finns de flexibilitetsbitar som kommer med hyresmodellen. Och det är ännu inte klarlagt hur detta med infrastrukturkostnaderna påverkas av att läggas i molnet istället för att företagen fortsätter med egna, ofta stora, IT-avdelningar.
Värdet av Azuruppdateringen. Vad är då värdet med en uppdaterad certifiering för Azur, som Siemens nu genomfört? Detta hänger förstås ihop med att programvaru-, hårdvaru-, service-, policy- och säkerhetskrav fortsätter att utvecklas. Siemens långvariga samarbete med Microsoft är en aspekt som hjälper kunderna att förstå tekniken från båda företagen och, menar Siemens’, ”det kan hjälpa dem att nå sina innovations- och produktleveransmål”.
Microsofts chef för ”Worldwide Manufacturing and Resources”, Çağlayan Arkan, håller med:
– Att erbjuda Siemens Teamcenter på Microsoft Azure-plkattformen ger kunderna mycket mer flexibilitet och överkomliga priser när det gäller PLM-implementeringar, säger han. Azure möjliggör också större flexibilitet vid implementering och underhåll av Teamcenter, samtidigt som kostnaderna för PLM-ägandet sänks med minskad IT-resurs och infrastrukturkrav.
– När fler företag omfamnar PLM i molnet, möjliggör vi för dessa kunder att uppnå sina mål om lägre ägandekostnader, enkel implementering och kortare tid till att uppnå värde av investeringen. Med Teamcenter Infrastructure som en tjänst (IaaS) på Microsoft Azure kan kunderna spendera mindre på infrastruktur, komma igång snabbare och potentiellt nå större avkastning på PLM-investeringar, säger Sverker Nordlander.
