Digitalisering och additiv tillverkning pekas ut som exempel på strategiskt identifierade områden för att regionens företag skall kunna bibehålla och öka sin konkurrenskraft gentemot låglöneländer.
– Dessa tekniker möjliggör även att företag kan producera direkt på efterfrågan, med noll i lager, eftersom mönster kan lagras i digitala arkiv. Återtillverkning inom additiv tillverkning är ett jätteviktigt område som signifikant kan öka resurseffektiviteten för hela produktlivscykeln, säger Per Nylén, professor och projektledare vid Högskolan Väst.
Realiserar en vision. Genom att bygga upp en regional forskningsresurs inom återtillverkning med hjälp av additiv tillverkning (AM) vill Högskolan Väst tillsammans med Chalmers och Swerea bidra till att stärka dessa företag. Det nya projektet Reparation och återanvändning av metallprodukter genom additiv tillverkning (Replab) är en del mot visionen att skapa en världsledande position för svensk industri inom AM i metall. En position som driver innovativ produktutveckling och tillverkning och som stödjer svensk reindustrialisering genom en ekonomisk, miljömässig och socialt långsiktig hållbar utveckling. Högskolan Väst, Chalmers och Swerea ska åstadkomma detta genom att skapa en konkurrenskraftig infrastruktur som erbjuder ”open innovation” i en högklassig test- och demonstratormiljö. Projektet är en viktig del i att realisera denna vision.
Fem demoprojekt. Fem större demonstratorprojekt kommer att genomföras i nära samverkan med regional industri och nationella forskningsmiljöer som en del i kompetensutveckling, kunskapsöverföring och utveckling av den nationella arenan inom AM.
Förutom tillväxt för små och medelstora företag är ett större övergripande mål med projektet minskad miljöpåverkan och resursförbrukning som är en av århundradets största utmaningar. Detta gäller både vid tillverkning och vid användning av olika produkter. Västra Götalandsregionens tillverkningsindustri har stor tyngd på transportindustrin, ett område som är centralt beträffande miljöpåverkan.
Stöd från EU:s regionala utvecklingsfonder. Per Nylén är glad över att EU väljer att stödja högskolans ambitioner och svensk industriell utveckling:
– Vi har faktiskt full pott för våra ansökningar till de europeiska regionala utvecklingsfonderna. Denna projektansökan var den nionde, och största, av nio sökta som vi fått beviljade. Totalt rör det som om över 100 miljoner i omslutning på dessa nio projekt som alla rör produktionsteknik i någon form.
