Akademiskt

För första gången i Sverige ska självkörande fordon med stöd av smart infrastruktur testas i stadsmiljö och på motortrafikled. Med hjälp av datakraft i 5G-nätet och intelligenta sensorer kommer självkörande fordon att ha direktkontakt med omvärlden, till exempel med trafikljus. Projektet som ska planera och genomföra testerna har fått finansiering av Vinnova och uppstart sker under våren.
Med i projektteamet finns representanter från KTH, Telenor, Volvo Cars och XENSE Vision. Volvo Cars står för fordon medan Telenor står för 5G-lösningar och XENSE för sensorerna.
- Tester med självkörande fordon har pågått länge och tack vare 5G är vi nära att se dem verka skarpt i samhället. För att minska gapet mellan den självkörande bilen i forskningsmiljö och kommersiellt bruk adderar vi kommunikation med samarbetande vägtrafiksystem och edge computing. Under tiden bilen är i rörelse hämtar den information från omgivningen för att identifiera köer, hastigheter, trafikljus osv, helt utan fördröjning. I takt med att 5G blir mer utbyggt kan vi nu testa säkerhet och tillförlitlighet i riktig trafik, naturligtvis bevakat av en person som sitter i bilen, säger Malina Borg Sigg, 5G-expert på Telenor.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

FoU. Linnéuniversitetet skriver i pressrelease att forskare vid institutionen har utvecklat en mer miljövänlig metod för att återvinna kobolt ur litiumjonbatterier. Med lösningsvätska bestående av lättillgängliga ämnen, som framställs av urin och ättiksyra, kan 97 procent av den åtråvärda metallen återvinnas och forskarna ser goda möjligheter till storskalig tillämpning.
Kobolt är en av de huvudsakliga beståndsdelarna i litiumjonbatterier, som används i eldrivna fordon och mobiltelefoner, bland annat. Efterfrågan på ämnet är stor och förväntas bara öka de kommande åren. Trots det återvinns endast en bråkdel av dagens batterier.
– Dagens metoder för att återvinna kobolt ur batterier för med sig flera utmaningar. Det krävs mängder med energi och skapar biprodukter som är farliga för både människor och miljön. Mer effektiva och miljövänliga tillvägagångssätt låter oss återanvända en större andel av den kobolt som redan finns i omlopp, i stället för att gräva upp ny metall, säger Ian Nicholls, professor i kemi vid Linnéuniversitetet.

Samarbeten mellan akademi och företag är en av de viktiga inslagen för att säkra kompetensförsörjning, skärpa utbikldningskvaliteten, utveckla innovativa lösningar och vässa svensk konkurrenskraft.
När Örebro universitetet och Epiroc Rock Drills idag berättar att man stärker sitt samarbete med ett strategiskt samverkansavtal är det ett glädjande utslag av dessa tankarna om värdet av samverkan. Målet är ökad kvalitet på utvald utbildning, forskning och innovation - som i sin tur ska leda till hållbar tillväxt.
– Fördjupad samverkan med Epiroc ger nya möjligheter att stärka universitetets forskning inom viktiga områden, men även att utveckla våra utbildningar genom förbättrad kontakt med näringslivet, säger Johan Schnürer, rektor vid Örebro universitet.
Även Jonas Albertson, VD för Epiroc Rock Drills, pekar på en rad fördelar med det fördjupade samarbetet med Örebro universitet:
– På Epiroc jobbar vi med hållbarhet som en stark grund med fokus på att ta fram säkrare och mer produktiva maskiner. Det fördjupade samarbetet med Örebro universitet kommer att ge oss viktig kunskap och tillgång till forskning i framkant och gynnar båda parter, säger Albertson.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Mälardalens universitet (MDU) får finansiering för två nya forskarskolor, RELIANT och INDTECHPLUS, som har varsin inriktning men ett gemensamt fokus på nyttiggörande för svensk industri.
Genom finansiering från KK-stiftelsen, med 19,4 miljoner för forskarskolan RELIANT och 10,8 miljoner för forskarskolan INDTECHPLUS, stärks både universitets forskningsmiljö samt ger ökad kompetens och expertis av strategisk betydelse för den svenska tillverkningsindustrin. Forskarskolor samlar doktorander med en gemensam inriktning, bestående av ett forskarutbildningsämne eller ett tema.
– MDU har en forskningsmiljö för inbyggda system som är erkänd både nationellt och internationellt. Med RELIANT, som är en forskarskola för resilienta intelligenta autonoma system, bidrar vi till att förstärka den forsknings- och utbildningsmiljön ytterligare, säger Kristina Lundqvist, professor vid akademin för innovation, design och teknik på MDU.
Hon påpekar vidare att satsningen också sker i samverkan med näringslivet, vilket är en viktig poäng när det gäller svensk industris möjligheter att utveckla nödvändig konkurrenskraft. Inte minst då i skenet av den omställning som just nu präglar det mesta av industriell verksamhet.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

NYA METODER FÖR AVVIKELSEDETEKTERING. Vinnova har nyligen beviljat forskningsmedel till ett projekt för att förbättra industriell kvalitetskontroll genom "normalizing flows", en ny teknik som används inom maskininlärning (artificiell intelligens) för att förstå och modellera komplexa förhållanden och mönster.
Tillsammans med experter från industrin ska forskare från forskningsmiljön Data Intensive Sciences and Applications (DISA) vid Linnéuniversitetet ta fram nya metoder för att öka effektivitet och noggrannhet i avvikelsedetektering.
Traditionellt har industriell kvalitetskontroll inneburit manuell avsyning, vilket är både kostsamt och känsligt för fel. Men tack vare ny teknologi baserad på maskininlärning (AI) har processen för att upptäcka avvikelser automatiskt blivit möjlig.
– Vårt mål är att öka flexibiliteten och skalbarheten i kvalitetskontrollsystemet genom att minska behovet av manuell hantering, säger projektledare Diana Unander. Den nya tekniken kallas alltså "normalizing flows" och hjälper till att hitta och förutsäga avvikelser i data, vilket gör det möjligt att identifiera potentiella problem i tidigt skede och ta åtgärder för att förhindra dem.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

"KAN SKRIVA PROGRAMKOD SOM INGEN MÄNNISKA KAN" På en presskonferens i mitten av veckan med NVIDIAs CEO och grundare, Jensen Huang - på Sverigebesök i samband med en uppgradering av Sveriges snabbaste superdator, Berzelius – konstaterade han att Linköpings Superdatorcentrum nu har en av de mest avancerade i världen. Tajmingen för Huangs besök känns f ö närmast perfekt i skenet av att AI tycks gå mot ett brett genombrott.
Den senaste tiden har inte minst Chat GPT-lösningen varit i fokus för en debatt kring detta med vad AI kan innebära. För de som till äventyrs missat Chat GPT, så kan den beskrivas aom en ny slags textgenererande chattbott, som med artificiell intelligens tagit världen med storm; vilket Jensen Huang förstås kommenterade i samband med genomgången av Berzelius-uppgraderingen.
- Den visar bland annat för många vad man kan göra med denna typ av lösningar. Men kärnan i AI handlar om andra minst lika viktiga saker, som att en superdator kan producera mjukvara på ett sätt som ingen människa kan. Detta handlar alltså allmänt mer om automatisering än om till synes intelligenta uppgifter, som att författa en text. Exempelvis kan det vara frågan om vad AI kan göra på viktiga forskningsområden som life science, läkemedel, hållbar miljö eller inom fysik, sa han.
Även Anders Ynnerman, programdirektör på WASP och professor vid Linköpings universitet, var med på presskonferensen och konstaterade bland annat att infrastruktur av Berzelius karaktär är en nyckel för AI-forskning och för att kunna konkurrera internationellt.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Nu ska en svensk kvantdator bli tillgänglig för många att använda. Med finansiering från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse ska det byggas en kopia av den kvantdator som idag finns på Chalmers. Den nya datorn ska ge svenska företag och forskare möjlighet att lösa problem med hjälp av kvantteknologi. En särskild supportavdelning ska hjälpa till att göra verkstad av idéerna.
Sedan 2018 pågår projektet att utveckla och bygga en svensk kvantdator på Chalmers, inom ramen för satsningen Wallenberg Centre for Quantum Technology (WACQT). Nu är Chalmersforskarnas kvantdator uppe i 25 kvantbitar. Målet till år 2029 är 100 kvantbitar, men redan med 25 bitar är kvantdatorn intressant att köra kvantalgoritmer på. Problemet är att den ytterst sällan är ledig att använda, eftersom forskarna ständigt arbetar på att vidareutveckla den.
– Därför ska vi göra en kopia av vår kvantdator och göra den tillgänglig i en testbädd för företag och forskare att köra algoritmer på. Syftet med testbädden är att höja kompetensnivån inom kvantteknologi i Sverige och att sänka tröskeln för att använda kvantdatorer, säger Per Delsing, Chalmersprofessor och föreståndare för WACQT.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Maria Riveiro, professor i datateknik på Tekniska Högskolan (JTH) vid Jönköping University (JU), tilldelas tio miljoner kronor från Vetenskapsrådet (VR) till sin forskning att förbättra kommunikationen och samarbetet mellan människa och AI, Artificiell Intelligens.
Maria Riveiros forskning utgår från bl a behoven av att vi ska få ett större utbyte av AI. För att uppnå detta behöver AI-system kunna stötta och förstå människor. I detta fokuserar Riveiros forskning på att designa AI-system som förstärker mänskliga förmågor och kan förklara saker för människor, som vi själva gör när vi interagerar med andra.
Men Vetenskapsrådets satsningar stannar inte vid Maria Riveiros forskning. Man ger även miljonbelopp i anslag till JTH-forskarna Johannes Schmidt och Peter Hansbo.
- Det här är mycket glädjande och bekräftar att grundforskningen som bedrivs på JTH ligger på en hög vetenskaplig nivå, säger Salem Seifeddine, forskningschef på JTH.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

ABB Robotics öppnar ett nytt utbildningscenter i Jönköping för kunder och partners. Utbildningscentret kommer att stärka kunskap och kompetens inom robotik och automation i den dynamiska Jönköpingsregionen såväl som utanför genom teoretisk och praktisk utbildning i robotsystem, standardiserade celler och visionsystem.
- Med det nya utbildningscentret i Jönköping bidrar vi till att stärka svensk robotkompetens och att öka utbudet av tjänster i en dynamisk region med ett starkt näringsliv, säger Johan Moraeus, ansvarig för fältservice och utbildningsverksamhet inom ABB Robotics Sverige, och fortsätter:
- ABBs investering i det nya utbildningscentret bygger på vårt engagemang för att minska utbildningsklyftan inom robotik- och automationsutbildning, och främjar utvecklingen av svensk tillverkningsindustri genom att utrusta dagens och morgondagens arbetskraft med kompetens för att kunna ta tillvara möjligheterna med framtidens automation.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

NÄRA SAMVERKAN MED GKN. Flyg- och rymdindustrin och flera andra branscher ständigt söker efter effektivare och mer hållbara tillverkningsmetoder. Högskolan Väst berättar idag om en lösning som färgar in väl i detta sammanhang: en ny simuleringsmodell för laserbaserad additiv tillverkning (AM) med tillsatstråd som skapar förståelse för hur tillverkningsprocessen för flyg- och rymdkomponenter av titan kan bli effektivare och mer robust. Modellen kan även användas för andra metaller och produkter som tillverkas med samma teknik.
Det är nydisputerade Ali Abadi har utvecklat mjukvaran tillsammans med forskare på Högskolan Väst och i nära samarbete med flyg- och rymdmotortillverkaren GKN Aerospace i Trollhättan.
- Jag har tagit fram en modell som simulerar metall- och värmeöverföring vid additiv tillverkning med titantråd. Det är många parametrar som påverkar smältningen och det är viktigt att förstå vad som händer i processen för att hålla den stabil. Modellen gör det enklare att få kontroll över processen, säger han.
Klicka på rubriken för att läsa mer.