Akademiskt

Samverkan mellan människor och robotar i produktionen är ett område som fått sig ett rejält lyft sedan danska Universal Robots introducerade sina enarmade modeller för ett drygt tiotal år sedan. Därefter har användningen vuxit snabbt, men fortfarande finns det kvar utmaningar när det säkerhetsaspekterna och det satsas från flera håll på mer forskning på området.
Idag berättar vi om ett sådant projekt. Det är forskningsprojektet Darko som i dagarna beviljats 70 miljoner i EU-stöd för att undersöka hur robotar kan jobba jämsides med människor. En stor utmaning är att minimera olyckor, och anpassa robotarna till omväxlande miljöer.
Klicka på rubriken för att läsa hela artikeln.

När man nu på flera håll kommit igång med utveckling av vätelösningar för att generera el-energi är det läge att ha koll på vilken påverkan vätet eller andra nytillkomna ämnen kan ha på metaller som finns med i konstruktionerna.
Digital simulering är förstås ett utmärkt verktyg i sammanhanget, och ett tillvägagångssätt som forskaren vid Malmö Universitet, Claudio Nigro, använt sig av för att skapa modeller som kan bidra till att kasta ljus över saken. Hur påverkas hållfastheten är exempelvis en fråga som är central när en metall med en svaghet utsätts för belastning och kontakt med väte.
Metaller med sprickor som utsätts för stor belastning kan i värsta fall brista när den kommer i kontakt med detta ämne och Nigro har tagit fram modeller för att beräkna hur snabbt förändringar i en metall kan ske. Detta kan bidra till att räkna ut materialets livslängd under olika förhållanden och påverkan utifrån.
Som exempel nämner Claudio Nigro, som är utbildad flygingenjör, hur detta kan bidra till att minska flygtrafikens miljöpåverkan och minska koldioxidutsläppen.
– Med målet att ha noll utsläpp till 2035 ska Airbus utveckla vätebaserade flygplan. Då är det förstås viktigt att dessa fenomen kan kontrolleras, säger Malmöforskaren.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Högskolan Väst fortsätter att leverera intressanta forskningsresultat. Idag annonserar man industridoktoranden Jonas Holmbergs forskning, som visar hur traditionella bearbetningstekniker kan effektiviseras och hur nya alternativa metoder kan öka produktiviteten ytterligare.
Inom flygmotorindustrin finns ett stort intresse för nya alternativa tillverkningstekniker. En stark drivkraft är att kunna producera komponenter i superlegeringen 718 så effektivt som möjligt.
I början av december försvarade Jonas Holmberg sin avhandling om tillverkningsstrategier för bearbetning av flygmotorkomponenter. Hans forskningsresultat baseras på fördjupade studier och jämförelser av konventionella och alternativa bearbetningstekniker. Resultaten är också applicerbara för additiv tillverkning.
Studierna har Holmberg genomfört i nära samarbete med GKN Aerospace i Trollhättan.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Det är ur ett industriforskningsperspektiv full fart under galoscherna på Högskolan Väst. Få av universiteten och högskolorna är hur som helst lika offensiva i att kommunicera resultat.
Idag erbjuder modern Virtual Reality (VR)-teknik nya möjligheter för utbildning och lärande. Men i takt med nya möjligheter uppstår det utmaningar och frågeställningar som i sin tur kräver mer kunskap. Nyligen inledde Högskolan Väst och Tenstar Simulation därför ett gemensamt forskningsprojekt kring hur avatarer i VR-miljö påverkar studenters lärande och lärarens kompetensutveckling.
- Vi ser verkligen fram emot att tillsammans med Högskolan Väst genomföra det här forskningsprojektet. Sedan vi lanserade avataren har responsen varit väldigt positiv. De lärare som idag använder sig av VR-avataren i lärandeprocessen ser stora möjligheter med att kunna kliva in i simuleringen, säger Christian Döbeln, operativ chef på Tenstar Simulation.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Forskning kring pulverbäddsteknologi belönat med årets GKN-stipendium Årets GKN-stipendiat har utsetts och mottagaren är Arun Ramanathan Balachandramurthi. Han är nybliven doktor i pulverbäddsteknologi vid Högskolan Väst, en teknologi som möjliggör att tillverka komplexa komponenter som är svåra att tillverka vid konventionella tillverkningsprocesser.
- Min forskning handlar, bland annat, om att undersöka och förstå utmattningsegenskaperna och mikrostrukturen hos legering 718 tillverkad med pulverbäddsprocessen, säger pristagaren i en kommentar.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) förstärker kompetensen och kunnandet med 42 nya ledamöter.
En genomtittning av listan visar på god representation från de akademiska instanserna, som Luleå tekniska universitets rektor Birgitta Bergvall-Kåreborn. Bland de allmänt intressanta invalda profilerna märks Klimatpolitiska rådets vice ordförande Johan Kuylenstierna och Andreas Schleicher, direktör på OECD.
Näringslivsrelaterade inval är också spännande och exempel på framstående profiler här är förre Saab-chefen Håkan Buskhe, numera VD för investmentbolaget FAM. Andra intressanta namn är Jonas Gustavsson, VD för AFRY, eller som många bättre känner till före samgåendet med finska Pöyry – ÅF. Telecomjätten Ericsson har fått två nya IVA-ledamöter: Magnus Frodigh, forskningschef och Björn Ekelund, forskningsdirektör. Och sist men inte minst ska noteras att Ola Källenius, svensken som blivit koncernchef för Daimler och CEO för Mercedes personbilsdivision, finns med bland nykomlingarna i församlingen.
Ville blev mer valda? Läs hela listan genom att klicka på rubriken.

Är det möjligt att additivt tillverka komponenter i superlegeringen 718, som uppfyller flyg- och energiindustrins hårda kvalitetskrav?
Det här är något som Sneha Goel har forskat kring på Högskolan Väst. Resultaten har visat sig uppmuntrande. Hennes forskning visar att med rätt efterbehandlingsprocess kan komponenter med komplex design tillverkas på ett snabbare och mer kostnadseffektivt sätt än vad som tidigare varit möjligt.
Läs mer genom att klicka på rubriken.

AKADEMISKT. Flyg- och verkstadsindustrin vill ta klivet in i en mer hållbar framtid, beräöttar idag Högskolan Väst i ett pressmeddelande. Av detta skäl satsar Västra Götalandsregionen nu 21 miljoner på projektet ”Springboard” som ska ge regionens tillverkningsföretag förutsättningar att ställa om. Satsningen sker inom ramarna för test- och demomiljön ProduktionsTeknisk Centrum (förkortat PTC) på Innovatumområdet i Trollhättan där Högskolan Väst är en aktiv part.
– För högskolans del är det här naturligtvis ett mycket positivt besked. Vi har redan ett tätt samarbete med flyg- och verkstadsindustrin och ett hållbarhetsfokus i vår forskning, säger Lennart Malmsköld, programchef för högskolans satsning inom teknik och lärande, Primus, och nämner projektet Replab, Reparation och återanvändning av metallprodukter genom additiv tillverkning, som en viktig satsning i samma anda och som delvis stöds av samma finansiärer.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Örebro universitet ska tillsammans med Universitetet i Bologna analysera hållfastheten i nya smart designade 3D-printade delar till sportbilar. Delarna skickas från Italien för att noggrant undersökas i universitetets CT-skanner.
CT står för ”Computed Tomography”, och kallas även datortomografi eller skiktröntgen på svenska. Det är en vidareutveckling av en vanlig röntgenmaskin, och används för att avbilda personer eller objekt i tre dimensioner.
– Här kan vi göra riktigt häftiga materialanalyser på mikrometernivå, säger forskaren Patrik Karlsson.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

När fordonsindustrin elektrifieras och utvecklingen går mot en stegvis autonomisering så innebär det närmast en revolution för produktutvecklingsarbetet. Mekaniken finns förstås kvar i tillämpliga delar, men de stora kliven innebär en förskjutning i utvecklingsarbetet mot elektronik- och mjukvaruutveckling.
Detta skapar i sin tur ett akut behov av ingenjörer med elfordonskompetens. Så, hur ser det ut med responsen från utbildningssektorn? Ett proaktivt svar kommer idag från Högskolan Väst, som möter industrins efterfrågan med två nya utbildningar som tagits fram i samverkan med fordonstillverkare och andra aktörer i Västsverige. Bland annat Volvo Cars, Scania och NEVS.
– Systemskiftet till elektrifiering av fordon innebär att det behövs minst 10 000 ingenjörer med elfordonskompetens. Det är därför nödvändigt att vi kan tänka nytt och erbjuda utbildningar som underlättar för fordonsindustrin att klara sin omställning, säger Per Nylén, prefekt Institutionen för Ingenjörsvetenskap på Högskolan Väst.
Klicka på rubriken för att läsa mer.