Opinion

ERP-utvecklaren Unit4 har under ”Coronakonjunkturen” kunnat visa upp bra eller hyggliga pressreleaser om sina kvartalsresultat. I alla fall för den som nöjer sig med en redovisning uttryckt i procentuell tillväxt jämfört med motsvarande period förra året. Några absoluta tal anges aldrig, vilket är en svaghet i sig.
Idag föreligger en pressreleasen om bolagets fiskala tredje kvartal. Denna visar sig vara en ovanligt snurrig och inkonsekvent beskrivning av de egna finansiella prestationerna, som ingen blir särskilt mycket klokare av.
Exempelvis skriver man: ”Unit4, ledare inom molnbaserad företagsprogramvara för medelstora tjänsteorganisationer, meddelade idag sitt resultat för tredje kvartalet som slutade den 30 september 2020. Nettoomsättningen har ökat under tredje kvartalet till 103,4 procent.” Mer om detta får man inte veta. Så, 103,4 procent av vad, undrar man. Är det jämfört med motsvarande kvartal 2019? Eller är det förra kvartalet? Om detta kvartal, oavsett vilket, då representerar 100%, så innebär ju det att man ”bara” ökat med 3,4%. Varför uttrycka det som 103,4% - är det för att ge intrycket av en synnerligen kraftfull tillväxt, fast så inte är fallet? Det hela är olyckligt formulerat. Men det finns mer:
Man har t ex inte någonstans i materialet noterat hur mycket man säljer för uttryckt i någon slags valuta, varken i kronor, euro eller i dollar. Samma sak med resultatet, eller vinsten. Den som vill veta lite mer exakt vad Unit4 går för ifråga om konkreta siffror och resultat får leka detektiv.
Det kunde ha stannat där, men man fortsätter i samma stil genom hela pressreleasen, som dock - till försvar av bolagets svenska pressavdelning - producerats på engelska av bolagets globala pressavdelning ... klicka på rubriken för att läsa hela artikeln.

PRODUKTUTVECKLING. Det har varit bråda dagar för Scaniachefen, Henrik Henriksson. Inte bara för att hantera besvärliga Coronavirus-effekter, utan också för att bolaget är inne i en synnerligen offensiv kring elektrifieringslösningar på transportfordonssidan.
I förra veckan passerade bolaget en milstolpe, som manifesterar denna satsning: man lanserade sitt utbud av ellastbilar. Det är förstås ett stort kliv, men om man ska gå vidare och titta på hur förutsättningarna ser ut för en elektrifiering också av mer långväga, tunga transporter – vart hamnar vi då?
Frågan var föremål för en intressant paneldiskussion arrangerad av Stockholms Handelskammare i förra veckan. Självklart var Henriksson nöjd med att man är på gång med serietillverkning av ellastbilar inriktade på kortare transporter, men nöjd var han däremot inte med responsen från framför allt statliga intressenter och betydelsefulla aktörer i den omställningsprocess mot hållbara tunga, mer långväga transporter man klivit in i. ”Det brådskar att vi gör något,” var budskapet. - Det saknas helt enkelt kraftfulla beslut på området; vi behöver en slags motsvarighet till Marshall-planen. Det är denna typ av insatser som behövs för att vi snabbt ska kunna ställa om, t ex genom att bygga en elvägs-infrastruktur på relevanta sträckor, sa Scaniachefen.
Klicka på rubriken för att läsa hela artikeln.

”Den kraftigt reglerade flyg- och försvarsindustrin, vilken uppskattas att värderas till 1600 miljarder dollar år 2025, måste förhålla sig till strikta och komplexa lag- och regelkrav som utfärdats av regeringar och interna intressenter. På grund av den känsliga karaktären av de produkter och tjänster som levereras av flyg- och försvarsföretag finns det regleringar för användning av råmaterial, tredjepartsavtal, tillverkningsprocesser, uppgraderingar och anställningsprocesser. Riktlinjer utfärdade av tillsynsmyndigheter som Federal Aviation Administration (FAA) och European Aviation Safety Agency (EASA) och lagar för exportkontroll i USA, inom Europeiska Unionen och andra delar av världen betonar behovet av vattentät regelefterlevnad av arbetsflöden och tillhörande datateknologier för att minimera risken för böter och andra påföljder. Regelefterlevnadsprogrammen måste vara smidiga och mycket följsamma med tanke på att exportkontrollerna ständigt utvecklas med förändringar i geopolitiska förhållanden och utrikespolitik.”
Det skriver Abhishek Ramavat, general manager och practice lead för EMEA – GRC, på HCL Technologies, i dagens gästkrönika. Medförfattare är Olaf Casperson och bidrag till texten har lämnats av Bo Berndtsson och John Forrest.
Klicka på rubriken för att läsa hela artikeln.

Organisationen Sveriges Ingenjörer tillhör de aktörer som befinner sig mitt i Coronakrisens centrum. Coronaviruset berör och drabbar i högsta grad denna stora organisations medlemmar, som står för kärnverksamheten i de innovativa ingenjörsföretagen. I denna pandemis fotspår avslutas projekt eller pausas. Effekterna är förskräckande tuffa med hundratals konsulter som förlorar uppdrag och kastas ut i en osäker tillvaro, varsel som skapar framtidsoro hos tusentals medarbetare på våra verkstadsindustrier, effektivitet som minskar när processer bryts upp och kompetens försvinner.
Att läget är pressat visar också en ny rapport från Sveriges Ingenjörer, som bygger på en enkät bland över 400 fackliga ordföranden runt om i landet. Svaren visar bl a att drygt hälften av företagen har en sämre ekonomisk situation än tidigare på grund av Coronapandemin.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Den gångna veckan är tveklöst en av de tuffaste sedan andra världskriget för världen, Sverige och den svenska industrin. Coronavirusets härjningar har resulterat i en vecka som skakat tillvaron i sina grundvalar. Den svenska industrin, som är extremt exportberoende, givetvis inkluderad. Ingen kommer undan när smittoriskerna från Covid-19 ska begränsas så långt det går. Läget är allvarligt, men har samtidigt fört med sig något hoppfullt, en samling kring det gemensamma och en enorm vilja att hjälpa till för att mildra verkningarna.
Regeringens coronapaket är ett exempel. Politiker som lägger undan det vanliga käbblet och för en gångs skull ser de stora linjerna och visar att det går att agera direkt på problem. En sjukvårdsapparat som gör ett fantastiskt jobb. Och inte minst, en industri som vågat ta ansvar för det man kan, som skickat hem de anställda där det varit möjligt, för att istället låta medarbetarna att jobba på distans; allt i akt och mening att begränsa smittoriskerna och Covid-19s skadeverkningar.
Klicka på rubriken för att läsa PLM&ERP News chefredaktörs, Verdi Ogewells, krönika.

”Molnet, molnet, molnet. Just nu är det molnet som alla talar om och försöker förhålla sig till. Hur kommer vi snabbast möjligt upp i molnet? Vilken molnstrategi ska vi ha? Vilken molnleverantör är bäst för oss? Eller ska vi försöka oss på ett eget moln.”
Orden kommer från Kofax’ nordenchef, Pernilla Rissanen, och beskriver frågeställningar som idag är mer aktuella än någonsin. Men det som på kort sikt kan se ut som stora vinster och ökad bekvämlighet innehåller faktorer som kan utvecklas till rena mardrömmen, menar Rissanen.
På lite sikt åldras alla system och vad händer om du vill byta till en modernare lösning? All information man lagt in i de existerande systemen kan vara knepiga att ta med sig till ett nytt system. ”Handlar det affärskritiska funktioner så är det tvunget att ta med sig viktiga data. Men plötsligt blir det svårt, mycket svårt att utan enorma kostnader ta med sig innehållet till det nya systemet,” skriver Kofax nordenansvariga.
Så, hur gör man för att undvika att hamna i en gisslansituation? Klicka på rubriken för att läsa inlägget.

Det var inget dålig ”förskottspaket” som svenska programföretaget Eurostep fick strax före jul. Bolaget, som utvecklar den standardsbaserade PLM-mjukvaran ShareAspace och som precis haft världspremiär för en ny molnplattform för små- och medelstora företag (SMB-bolag), uppmärksammades då av den stora amerikanska IT-tidningen CIO Review i en brett uppslagen artikel, som berättade om det svenska bolagets PLM-lösningar och den i oktober lanserade molnplattformen, ShareAspace Cloud.
Tidningens skribent var imponerad av ShareAspace’s kapabiliteter och med den nya molnlösningen, menade man att, ”Eurostep demokratiserat sin ShareAspace-plattform och gjort det enkelt för SMB-bolag att ’accessa’ och använda detta samverkansverktyg för PLM-data”. Till saken hör också att CIO Review rankar Eurostep bland de 20 mest lovande aktörerna under det gångna året när det gäller samverkanslösningar (”collaboration”).
Klart är att den nya molnplattformen väckt uppmärksamhet på många håll. PLM&ERP News har tidigare rapporterat om den och i oktober 2019 kom respekterade analytikern CIMdata med en mycket positiv utvärdering. I en kommande artikel på vår amerikanska systersajt, engineering.com, tittar vi också närmare på Eurosteps nya molnlösning.

Vi har kommit till den tid på året när förutsägelser för det kommande året börjar droppa in på redaktionen. Vi kommer att publicera de mest intressanta som gästkrönikor och börjar idag med ERP-utvecklaren Unit 4s nordenbas, Katarina Gunnarsson. Hon har ett framgångsrikt 2019 bakom sig med FMVs (Försvarets Materielverk) stora beslut att satsa på Unit4 som standardplattform på ERP-sidan, som årets stora fjäder i hatten.
”Blandade driftsmiljöer, mer fokus på data och inte bara på applikationer, samt IT-lösningar som tilltalar den generationen som börjar ta plats på arbetsmarknaden. Det blir några av de starkaste trenderna 2020,” skriver hon sammanfattningsvis.
Klicka på rubriken för att läsa hela krönikan.

”Det har pratats om det i flera år men det är nu det verkligen händer!” Det var känslan som genomsyrade Microsoft Directions EMEA, konferensen för Microsoft Dynamics 365-partners som gick av stapeln i Wien i oktober i år.
Det skriver dagens gästkrönikör, Agneta Linde Kapoli, som är ”Head of Partners” på EazyStock, och konkluderar att, ”från kundens perspektiv minskar färdiga tredjepartslösningar beroendet av traditionella affärssystemskonsulter. Detta tvingar VARs (Value Added Resellers) att lyfta sig från att vara teknikleverantörer till att erbjuda en bredare produktportfölj för hela verksamheten. Fördelen för VARs är att man enklare kan bli en ”one-stop-shop” för kunderna” och lägga tid på att vägleda dem i deras digitala resa.
Klicka på rubriken för att läsa hela krönikan.

Den snabba tekniska utvecklingen sätter press på industriföretag att förnya sig. Många har insett behovet av att ”hoppa på AI-tåget”, men vissa har underskattat vad som krävs för att faktiskt köra det.
Precis som med nästan all ny teknik kräver AI att företagen har rätt kompetens på plats för att verktyget ska kunna användas effektivt. Utan sådan expertis riskerar resultaten att utebli. I värsta fall kan det uppstå en rad problem som kan skada företagets varumärke och till och med leda till böter. Det skriver dagens gästkrönikör på PLM&ERPO News, Jani Turunen, AI-expert på Solita.